Ny Oxfamrapport slår fast: sexuella trakasserier, tvångsarbete och låga löner bakom citrusfrukt som säljs i Sverige

Apr 20, 2022
Apr
20
2022

Ny Oxfamrapport slår fast: sexuella trakasserier, tvångsarbete och låga löner bakom citrusfrukt som säljs i Sverige

Idag publicerar Oxfam Sverige en rapport som visar på att bakom de citrusfrukter som säljs i Sverige sker omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter för de som odlar frukterna i Marocko. Ett hundratal arbetare har vittnat om bland annat sexuella trakasserier mot kvinnor, tvångsarbete och låga löner. Rapporten är framtagen på uppdrag av Coop Sverige, och Oxfam kräver nu att Coop tar ett större ansvar för att kränkningar inte ska förekomma i deras leverantörsled.

 


Bildtext: Kvinnor som väljer och förbereder mandariner för export, Marocko. Foto: Alamy Stock Photo.

Rapporten har på plats i Marocko granskat vilka potentiella och faktiska kränkningar av mänskliga rättigheter som arbetarna drabbas av. Resultaten är slående: det finns starka indikationer för att arbete under slavliknande förhållanden förekommer; att många arbetare saknar kunskap om sina rättigheter; att över hälften på grund av låga löner behöver arbeta mer än åtta timmar om dagen för att täcka sina grundläggande behov; att kvinnliga arbetare vittnar om att de räknar med att bli sexuellt trakasserade på jobbet.

Oxfam har också analyserat hur Coops egna aktiviteter bidrar till riskerna för kränkningar och ger rekommendationer till företaget. Coop och andra företag i branschen bidrar oftast till en negativ inverkan på mänskliga rättigheter genom sina inköpsprocesser. Bland annat är prispressen ett stort problem, där livsmedelskedjor som präglas av det inte kan täcka in de faktiska kostnaderna som finns för att garantera levnadsinkomster och goda arbetsvillkor för arbetarna. 

Oxfam kräver nu att Coop tar ett större ansvar för att kränkningar inte ska ske. Oxfam Sveriges policychef Hanna Nelson säger: 

- Det var ett bra första steg att Coop Sverige gav Oxfam uppdraget att göra den här rapporten. Vi förväntar oss att de genast följer upp med en tidsbunden handlingsplan. Coop Sverige har fyra gånger röstats fram som Sveriges mest hållbara märke av sina kunder, det är något som borde förplikta dem att agera.

Handlingsplanen måste innehålla konkreta åtgärder resulterar i verkliga framsteg och resultat för arbetarna. Bland annat borde Coop se över sina egna inköpsprocesser och se till att de inte bidrar till risker. 

Under granskningens gång slutade Coop att köpa citrusfrukter från Marocko, men rapporten visar på att de identifierade bristerna inte är begränsade till en leverantörskedja, och kränkningar av mänskliga rättigheter är ett problem som hela livsmedelsbranschen har. Därför behöver Coop, och andra livsmedelsföretag, ta ett större ansvar för att åstadkomma den systemförändring som krävs:

- Svenska företag kan inte begränsa sitt hållbarhetsarbete till klimat- och miljöfrågor. Sociala och ekonomiska frågor måste prioriteras. Det som görs idag är långt ifrån tillräckliga för att garantera mänskliga rättigheter. Resultatet är ett utbrett lidande bland de människor som producerar mat till butiker runt om i världen, säger Hanna Nelson.  

Om rapporten
Metodologin som använts i rapporten går i linje med FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter som uppmanar företag att undvika kränkningar av mänskliga rättigheter och att ta itu med negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter som de är inblandade. I rapporten har en rad metoder använts: intervjuer med arbetare, gruppdiskussion med kvinnliga arbetare, rundabordssamtal med företag, fackföreningar, civilsamhällesorganisationer och regeringsrepresentanter.

Rapporten visar på möjliga allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter:

  • Tvångsarbete
  • Sexuella trakasserier och könsdiskriminering
  • Låga och osäkra löner
  • Hälso- och säkerhetsrisker
  • Inskränkningar i föreningsfriheten
  • Brist på effektiv juridisk hjälp
  • Orimligt långa arbetsdagar

Det ska påpekas att de arbetare som intervjuats i granskningen inte har bekräftats arbeta i Coops leverantörskedja. Samtliga är arbetare som kan vara del av leverantörskedjan. Det finns dock inget som talar för att villkoren för just Coops leverantörskedjor skulle vara annorlunda än villkoren i regionen i stort, och vi säger därför att majoriteten av effekterna på mänskliga rättigheter i Coops leverantörsled är potentiella risker som är mycket troliga. När det gäller bristen på tillgång till juridisk hjälp kan vi dock slå fast att risken är en faktisk risk som existerar inom Coops leverantörsled eftersom det saknas mekanismer för klagomål hos både Coop och företagets underleverantörer.