Nyheter

Sep 8, 2022
Sep
8
2022

Ny Oxfamrapport avslöjar myterna om matkrisen

Matpriserna stiger runtom i världen och hundratals miljoner människor går hungriga idag. Samtidigt finns tillräckligt mycket mat för att mätta alla människor på jorden. En ny Oxfamrapport slår hål på 10 myter om mat och hunger, och visar att det är fullt möjligt att bygga ett hållbart globalt system för produktion och handel med mat.

Idrissa Ouedraogo, bonde i Sydafrika. Foto: Cissé Amadou/Oxfam
 

Idag släpper Oxfam rapporten ”Fixing our Food – Debunkning 10 mynths about the global food system and what drives hunger” som visar på de stora utmaningar som världen behöver ta sig an för att lösa den globala matkrisen. Den visar också att det är möjligt att bygga ett hållbart globalt system för produktion och handel med mat.

Samtidigt som den akuta hungern i världen ökar, och alltfler människor drabbas av ökande matpriser, går flera av de största livsmedelsföretagen med rekordstora vinster. Läget i världen är akut – men det är inte brist på mat som är problemet. Den mat som produceras räcker för att alla på jorden skulle kunna få i sig tillräckligt många kalorier per dag för ett hälsosamt liv.

– Oxfam finns på plats i över 90 länder och stöttar människors kamp för att kunna försörja sig och sina familjer. Vi ser varje dag hur ett trasigt livsmedelssystem, den pågående klimatkrisen och den växande ojämlikheten orsakar mänskligt lidande och leder till kriser och konflikter.  Matfrågan är en viktig säkerhetspolitisk fråga för låginkomstländer, men också för oss här i Sverige, säger Hanna Nelson.

Matkrisen slår mot alla, men hårdast drabbade är de mest utsatta som lever med mindre marginaler och tvingas spendera en allt större andel av sina inkomster på mat. Redan idag spenderar människor i Östafrika ungefär 60% av sin inkomst på mat, medan motsvarande siffra för oss i Sverige är cirka 13 procent, och matinflationen ökar i ojämn takt i världen just nu.

I Oxfams nya rapport presenteras en rad förslag för ett hållbart globalt system för produktion och handel med mat, bland annat:   

  • Investera i den småskaliga, lokala matproduktionen och parallellt stärk hållbarheten och öka inkluderingen i den globala handeln. Väl fungerande lokal matproduktion är effektivt sätt att minska hunger och fattigdom och att öka motståndskraften vid kriser i omvärlden.   
  • Internationella handelsavtal och handelsregler behöver omförhandlas för att skapa mer rättvisa och flexibilitet för låginkomstländer, för att möjliggöra för väl fungerande lokala livsmedelssystem. Kriget i Ukraina är det senaste exemplet som visar på sårbarheten i övertron på den globala marknaden. 
  • Ta politiska initiativ för att hålla matpriserna nere, och samtidigt garantera sociala trygghetssystem så att människor inte går hungriga när priserna stiger och distributionen brister.  
  • Säkerställ att odlingsbar mark används till produktion av mat. Samtidigt som matpriserna stiger används idag alltmer odlingsbar mark till att odla livsmedel som sedan används till icke-hållbar produktion av biobränslen. Subventioner och skattelättnader som stimulerar till omläggning av jordbruksproduktion till bränsleproduktion bör avvecklas.   
  • Motverka den extrema maktkoncentrationen i livsmedelssektorn. Idag har några få aktörer stor makt och inflytande att påverka beslut som är avgörande för tillgången till mat, såsom vilken typ av mat som produceras, av vem och när, vad den kostar och inte minst vem som får äta den. För en mer rättvis och jämlik handel med mat måste politiken reglera detta. 
  • Reglera spekulationen på mat. Spekulation på priser i livsmedelssektorn var en del av orsaken till de skenande matpriserna och den globala matkris vi såg 2007–2008 och 2011. Trots den erfarenheten så saknas till stor del effektiv reglering av handel med värdepapper inom livsmedelssektorn.

 

Mat- och hungerkrisen: miljontals människor riskerar svält

- I Västafrika pågår just nu den värsta matkrisen på ett decennium med 27 miljoner människor som svälter, en siffra som beräknas stiga till 38 miljoner om inga åtgärder sätts in.

- I Östafrika, där torkan är den värsta på 70 år, beräknas en människa dö av hunger var 48:e sekund.

- I Jemen och Syrien, länder sönderslitna av konflikt, saknar nästan 30 miljoner människor tillräckligt med mat.

- Över hela jorden lever idag 193 miljoner människor i akut hunger, och effekterna av kriget i Ukraina beräknas leda till att ytterligare 47 miljoner människor drabbas av akut hunger.

- Nästan alla drabbas av matkrisen, även i rika länder som Sverige stiger matpriserna och antalet människor som går hungriga ökar. I exempelvis USA steg andelen människor som inte har tillräckligt att äta från 7,8 procent I augusti 2021 till 11,2 procent I april 2022.

Källa: ”Fixing our Food – Debunkning 10 mynths about the global food system and what drives hunger” (Oxfam)

Jun 21, 2022
Jun
21
2022

Rädda biståndet!

Sveriges stöd till utsatta människor i världen hotas av stora nedskärningar. Samtidigt är vi i en kris av sällan skådat slag med ökande hunger och fattigdom, mindre demokrati och jämställdhet, och en akut klimatkris. Vi kan inte acceptera att Sverige vänder världen ryggen när biståndet behövs mer än någonsin. Skriv under uppropet för att rädda biståndet!

 

 

Vi står inför enorma utmaningar. Pandemin har lett till ökad hunger och fattigdom, och tagit jämställdheten bakåt flera decennier. Klimatkrisen påverkar människors vardag i detta nu och antalet konflikter ökar. Demokratin och människors rättigheter är starkt hotade på flera platser i världen. En Oxfam-rapport visade nyligen att en kvarts miljon människor riskerar att falla ner i extrem fattigdom innan årets slut. Läget är akut och oerhört allvarligt, och rika länder har ett särskilt ansvar att bidra för en tryggare och mer jämlik värld. Tillsammans med 60 andra organisationer i Concord Sverige protesterar vi mot att Sverige i det läget väljer att dra ner på biståndet, och minska stödet till de mest utsatta.

Sverige ger sedan flera decennier tillbaka en procent av vår bruttonationalinkomst (BNI) i bistånd. Det är ett stöd som är erkänt effektivt och som är avgörande för miljontals människor. Det kan innebära skillnaden mellan liv och död, utbildning och fattigdom, frihet och våld.

Det finns partier i Sveriges riksdag som nu vill ta tillbaka vårt löfte till världen. Regeringen har i vårbudgeten redan skurit ner på biståndet med närmare en femtedel. Andra partier går till val på att skära ner ännu mer och alltså ta pengar från de som har allra minst. Sådana sänkningar får katastrofala följder, som att 760 000 människor som hungrar inte får mat, 2 miljoner barn inte kan gå till skolan och 2 miljoner människor inte får tillgång till rent vatten.

Våra politiker behöver veta att vi är många som inte accepterar att Sverige sviker dessa människor. Skriv under uppropet för att rädda biståndet!

 

Maj 23, 2022
Maj
23
2022

Oxfam inför Davos: Ojämlikheten skenar – det har aldrig varit dyrare att vara fattig

Om inte världens ledare tar ansvar när de träffas i Davos så väntas totalt 860 miljoner människor på jorden leva i extrem fattigdom vid årets slut. Samtidigt tjänar miljardärerna inom bland annat livsmedelsbranschen och energisektorn mångmiljardbelopp på pandemin och kriget i Ukraina. Det visar en ny rapport från Oxfam.

 

Den extrema fattigdomen i världen har ökat mer under de senaste två åren än på 20 år.  Samtidigt har världens dollarmiljardärer ökat sina förmögenheter lika mycket de senaste två åren som de gjorde under 23 år dessförinnan.

Oxfamrapporten Profiting from Pain, som presenteras i samband med Världsekonomiskt Forum i Davos, visar hur miljardärerna inom bland annat livsmedelsbranschen och energisektorn tjänat mångmiljardbelopp de senaste åren, medan ytterligare 263 miljoner människor kan falla ner i extrem fattigdom under 2022. Det motsvarar den sammanlagda befolkningen i Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Spanien.

Vardagen för den som lever i extrem fattigdom kan innebära att tvingas välja mellan medicin, mat eller tak över huvudet. Ett omänskligt val som för många innebär hunger och i värsta fall svält och död.

- Det har aldrig varit dyrare att vara fattig. En växande ojämlikhet har inga fördelar, det är tvärtom en fråga om liv och död. Det krävs systemförändrande åtgärder för att omfördela resurser och inflytande, där är skatter ett centralt verktyg. De ledande politiker och företagsledare som nu träffas i Davos har makt och medel att förändra, det återstår att se om de har modet, säger Suzanne Standfast, generalsekreterare för Oxfam Sverige.

Konsekvenserna av pandemin, tillsammans med stigande mat- och energipriser som ett resultat av kriget i Ukraina, gör situationen allt svårare. Det senaste decenniets framgångar för att minska fattigdomen riskerar att utraderas. Om inte världens ledare tar ansvar när de träffas i Davos så väntas totalt 860 miljoner människor på jorden leva i extrem fattigdom vid årets slut.

 

Om rapporten “Profiting from Pain”

  • I samband med Världsekonomiskt Forum i Davos presenteras Oxfamrapporten Profiting from Pain som beskriver hur miljardärer i livsmedels-, läkemedels-, energi- och techindustrin har gjort stora vinster under 
  • Under 2022 kan ytterligare 263 miljoner människor falla ner i extrem fattigdom och i slutet av året väntas totalt 860 miljoner människor leva på mindre än 20 kronor per dag.
  • Samtidigt har världens miljardärers förmögenhet ökat mer under de första 24 månaderna av pandemin än på 23 år dessförinnan.
  • De tio rikaste har tillsammans en större förmögenhet än de fattigaste 40 procenten av mänskligheten, 3,1 miljarder människor.
  • De globala livsmedelspriserna har ökat med 33,6 procent under det senaste året och förväntas öka med 23 procent under 2022.
  • Oljeindustrins vinstmarginaler har fördubblats under pandemin och energiprisernas beräknas öka med 50 procent under 2022.
Maj 13, 2022
Maj
13
2022

Humanitär kris i Ukraina

Människorna i Ukraina tvingas utstå ett ofattbart och enormt lidande. Allt fler dör när våldet eskalerar. Oxfam samarbetar med lokala samarbetspartners i länder som gränsar till Ukraina, till exempel Moldavien, Rumänien och Polen. 

 

 

Vi arbetar för att människor som har flytt från Ukraina får det skydd och den hjälp de behöver, både för att överleva och för att kunna börja bygga upp sina liv igen. Eftersom ingen vet hur länge det här kriget kommer pågå är det viktigt att projekten är långsiktiga. Våra partners arbetar därför med att tillhandahålla boende, utbildning och inkludera människor i lokalsamhällen. Tillsammans med våra lokala partners kan vi:

  • Finnas på plats vid gränsövergångar och ge människor som flyr tillgång till tillförlitlig och aktuell information via jourtelefoner och sociala medier.
  • Se till att människor har det nödvändigaste för att överleva, till exempel mat- och hygienpaket.
  • Sätta upp handtvättstationer och toaletter, även sådana som är tillgängliga för personer med funktionshinder, samt duschar.
  • Ge psykosocialt stöd och råd för att hjälpa människor att hantera det de går igenom.
  • Ge människor som flyr från Ukraina tillgång till rättshjälp, så att de kan få stöd och kunskap om sina rättigheter.
  • Fokusera på behoven hos utsatta grupper och minoriteter, däribland romer, hbtqa+, kvinnor som reser med små barn och personer med funktionsnedsättningar.
     

Här är några exempel på vad vi har gjort hittills:

POLEN
  • Vi har satt upp handtvättstationer, duschar och toaletter, även sådana som är tillgängliga för personer med funktionshinder.
  • Våra partners ger tillgång till tillförlitlig information via jourtelefoner och sociala medier, så att människor juridiskt och psykosocialt stöd, samt kunskap om sina rättigheter.
  • Vi stödjer ett utbildnings- och uppsökande program för lokala myndigheter.
  • Vi arbetar för att stärka samarbetet mellan lokala myndigheter, civilorganisationer, lokalsamhällen och de människor som har tvingats fly. 

MOLDAVIEN

  • Dela ut nödmatpaket till människor på flykt.
  • Tillhandahålla reselådor som innehåller sådant som vattenflaskor, en varm placinta - grönsaksfylld moldavisk paj - bröd, handdukar och SIM-kort till telefon.
  • Erbjuda specialiserat psykosocialt stöd och juridisk rådgivning.
  • Skydda människor som löper extra hög risk att utsättas för könsrelaterat våld och människohandel.

RUMÄNIEN

  • Vara på plats vid gränsövergångar för att kunna dela information med människor på flykt och kartlägga flödet av människor över gränsen.
  • Se till att människor har det nödvändigaste för att överleva, till exempel mat- och hygienpaket.

Oxfams partners i Rumänien fokuserar särskilt på utsatta grupper och minoriteter, däribland romer, hbtqa+, kvinnor som reser med små barn och personer med funktionsnedsättning.

 

Det pågår fortfarande många andra akuta kriser runt om i världen. Samtidigt som vi hjälper människor på flykt från Ukraina så arbetar vi på plats i flera andra kriser - som hungerkrisen i Östafrika och kriget i Jemen.

Eftersom Ukraina är en av världens största exportörer av spannmål så har kriget en direkt påverkan på andra kriser runtom i världen. Länder som Somalia, Etiopien och Jemen importerar en stor del av sitt vete från Ukraina, och nu börjar det råda allvarlig brist på spannmål. Det här har också lett till att priserna har ökat till extrema nivåer. Den stigande kostnaden riskerar att förvärra situationen ytterligare för hundratals miljoner människor som redan idag lever under förhållanden där tillgången till mat är allvarligt hotad.

Det enklaste, och mest kostnadseffektiva, sättet att hjälpa människor som har drabbats av krig och katastrofer är att bli månadsgivare. Då ser du till att vi kan planera vårt arbete långsiktigt och hjälpa till där behoven är som störst – tillsammans kan vi ge stöd till fler människor! 

 

 

Apr 20, 2022
Apr
20
2022

Ny Oxfamrapport slår fast: sexuella trakasserier, tvångsarbete och låga löner bakom citrusfrukt som säljs i Sverige

Idag publicerar Oxfam Sverige en rapport som visar på att bakom de citrusfrukter som säljs i Sverige sker omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter för de som odlar frukterna i Marocko. Ett hundratal arbetare har vittnat om bland annat sexuella trakasserier mot kvinnor, tvångsarbete och låga löner. Rapporten är framtagen på uppdrag av Coop Sverige, och Oxfam kräver nu att Coop tar ett större ansvar för att kränkningar inte ska förekomma i deras leverantörsled.

 


Bildtext: Kvinnor som väljer och förbereder mandariner för export, Marocko. Foto: Alamy Stock Photo.

Rapporten har på plats i Marocko granskat vilka potentiella och faktiska kränkningar av mänskliga rättigheter som arbetarna drabbas av. Resultaten är slående: det finns starka indikationer för att arbete under slavliknande förhållanden förekommer; att många arbetare saknar kunskap om sina rättigheter; att över hälften på grund av låga löner behöver arbeta mer än åtta timmar om dagen för att täcka sina grundläggande behov; att kvinnliga arbetare vittnar om att de räknar med att bli sexuellt trakasserade på jobbet.

Oxfam har också analyserat hur Coops egna aktiviteter bidrar till riskerna för kränkningar och ger rekommendationer till företaget. Coop och andra företag i branschen bidrar oftast till en negativ inverkan på mänskliga rättigheter genom sina inköpsprocesser. Bland annat är prispressen ett stort problem, där livsmedelskedjor som präglas av det inte kan täcka in de faktiska kostnaderna som finns för att garantera levnadsinkomster och goda arbetsvillkor för arbetarna. 

Oxfam kräver nu att Coop tar ett större ansvar för att kränkningar inte ska ske. Oxfam Sveriges policychef Hanna Nelson säger: 

- Det var ett bra första steg att Coop Sverige gav Oxfam uppdraget att göra den här rapporten. Vi förväntar oss att de genast följer upp med en tidsbunden handlingsplan. Coop Sverige har fyra gånger röstats fram som Sveriges mest hållbara märke av sina kunder, det är något som borde förplikta dem att agera.

Handlingsplanen måste innehålla konkreta åtgärder resulterar i verkliga framsteg och resultat för arbetarna. Bland annat borde Coop se över sina egna inköpsprocesser och se till att de inte bidrar till risker. 

Under granskningens gång slutade Coop att köpa citrusfrukter från Marocko, men rapporten visar på att de identifierade bristerna inte är begränsade till en leverantörskedja, och kränkningar av mänskliga rättigheter är ett problem som hela livsmedelsbranschen har. Därför behöver Coop, och andra livsmedelsföretag, ta ett större ansvar för att åstadkomma den systemförändring som krävs:

- Svenska företag kan inte begränsa sitt hållbarhetsarbete till klimat- och miljöfrågor. Sociala och ekonomiska frågor måste prioriteras. Det som görs idag är långt ifrån tillräckliga för att garantera mänskliga rättigheter. Resultatet är ett utbrett lidande bland de människor som producerar mat till butiker runt om i världen, säger Hanna Nelson.  

Om rapporten
Metodologin som använts i rapporten går i linje med FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter som uppmanar företag att undvika kränkningar av mänskliga rättigheter och att ta itu med negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter som de är inblandade. I rapporten har en rad metoder använts: intervjuer med arbetare, gruppdiskussion med kvinnliga arbetare, rundabordssamtal med företag, fackföreningar, civilsamhällesorganisationer och regeringsrepresentanter.

Rapporten visar på möjliga allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter:

  • Tvångsarbete
  • Sexuella trakasserier och könsdiskriminering
  • Låga och osäkra löner
  • Hälso- och säkerhetsrisker
  • Inskränkningar i föreningsfriheten
  • Brist på effektiv juridisk hjälp
  • Orimligt långa arbetsdagar

Det ska påpekas att de arbetare som intervjuats i granskningen inte har bekräftats arbeta i Coops leverantörskedja. Samtliga är arbetare som kan vara del av leverantörskedjan. Det finns dock inget som talar för att villkoren för just Coops leverantörskedjor skulle vara annorlunda än villkoren i regionen i stort, och vi säger därför att majoriteten av effekterna på mänskliga rättigheter i Coops leverantörsled är potentiella risker som är mycket troliga. När det gäller bristen på tillgång till juridisk hjälp kan vi dock slå fast att risken är en faktisk risk som existerar inom Coops leverantörsled eftersom det saknas mekanismer för klagomål hos både Coop och företagets underleverantörer.  

 

Sidor