Nyheter

Jul 5, 2021
Jul
5
2021

Konflikter, covid-19 och klimatförändringar – en dödlig kombination

Ett och halv år sedan pandemins början orsakar hunger fler dödsoffer än coronaviruset. Antalet människor som lever i svältliknande förhållanden har ökat sex gånger om.

 

Mina barn tvingas ibland gå till skolan utan att äta. Hur att studera på tom mage? Vi flydde våldet men har fortfarande ingen sinnesfrid, säger Werem Binta Boulo från Burkina Faso. Foto: Cissé Amadou

Konflikter är fortfarande den främsta orsaken till hunger, men i kombination med pandemins ekonomiska effekter och en eskalerande klimatkris är utgången allt dödligare. Varje minut dör upp till 11 personer på grund av hunger och undernäring, vilket överstiger den nuvarande globala dödsgraden för covid-19 på cirka sju personer per minut.

Oxfams nya rapport ”The Hunger Virus Multiplies” visar att sammantaget lever nu 155 miljoner människor på krisnivåer av livsmedelsosäkerhet – 20 miljoner fler än förra året. Massarbetslöshet och allvarliga störningar i livsmedelsproduktionen har lett till en 40-procentig ökning av de globala livsmedelspriserna, vilket motsvarar den högsta ökningen på över ett decennium.

Aisha Ahmad Moussa, en syrisk jordbrukare och mor till åtta barn, berättar för Oxfam:

”Endast undantagsvis har vi råd att köpa billiga grönsaker. Det är omöjligt för mig att förse mina barn med näringsriktig mat. Det gör mig skuldtyngd och det känns som att hur mycket jag än försöker räcker det ändå aldrig till.”

Precis som för Aisha vittnar miljontals människor – inte minst kvinnor som drabbats hårdast av pandemins effekter, om en förvärrad hungersituation. Runt två av tre lider i första hand av hunger på grund av krig och konflikt.

Gabriela Bucher, generalsekreterare på Oxfam International, säger:

”Ihållande konflikter, utöver den ekonomiska nedgången på grund av covid-19, och en fördjupad klimatkris, har drivit över 520 000 människor till randen av svält. I stället för att bekämpa pandemin stred konfliktens parter mot varandra och det hårdaste slaget träffade miljoner människor som redan är illa medfarna av klimatrelaterade kriser och ekonomiska chocker.”
 
Trots pandemin ökade de globala militära utgifterna med 51 miljarder dollar – mer än sex gånger det belopp FN menar skulle krävas för att avskaffa hungern i världen. Konflikt och våld har samtidigt lett till det största antalet internflyktingar någonsin; 48 miljoner människor tvingades fly från sina hem i slutet av 2020.

”Svält fortsätter att användas som ett krigsvapen. Det berövar civila mat och vatten, och hindrar humanitär hjälp från att nå fram. Människor kan inte leva säkert eller få tillgång till mat när deras marknader bombas och både grödor och boskap förstörs.”

Några av världens värsta hunger hotspots, däribland Afghanistan, Etiopien, Sydsudan, Syrien och Jemen, fortsätter att plågas av konflikter och har sett en kraftig ökning av hungernivåer sedan 2020.

Mer än 350 000 människor i Tigray-regionen i Etiopien upplever svältliknande förhållanden, enligt den senaste IPC-analysen. Antalet är det största som registrerats sedan Somalia 2011, då en kvarts miljoner somalier dog. Mer än hälften av befolkningen i Jemen förväntas möta krisnivåer av livsmedelsosäkerhet eller värre i år.

Hungern har också intensifierats i framväxande epicentrum, däribland medelinkomstländer som Indien, Sydafrika och Brasilien - länder som sett några av de kraftigaste ökningarna av covid-19-fall. 

Trots de mörka siffrorna fortsätter det vara fullt möjligt att avskaffa hunger och uppnå tryggad livsmedelsförsörjning. Det kräver att regeringar återbygger en mer rättvis och hållbar global ekonomi i återhämtningen av pandemin. Det måste omfatta stöd till småskaliga bönder och satsningar för att möjliggöra hållbara och rättvisa livsmedelssystem. För att förhindra konflikter från att fortsätta spä på de katastrofala hungernivåerna måste regeringar även göra mer för att se till att biståndsorganisationer når människor i nöd. Genom att säkerställa en jämlik och effektiv global tillgång till ett vaccin mot covid-19 skulle även miljontals människor undslippa extrem fattigdom och hunger med dödlig utgång.

Sedan pandemins början har Oxfam nått nästan 15 miljoner av världens mest utsatta människor med mat, kontantbidrag och rent vatten, samt genom projekt för att stödja jordbrukare. Vi arbetar tillsammans med mer än 694 partners i 68 länder, och strävar efter att nå miljontals människor under de kommande månaderna.

Jun 22, 2021
Jun
22
2021

Ny rapport synliggör systemisk exploatering och diskriminering inom globala livsmedelsindustrin

Odlare och arbetarna som förser Europa och USA med produkter som ris, skaldjur, kaffe, te och vin har inte fått tillräckligt stöd för att klara pandemins effekter på hälsan och ekonomin. Flera globala livsmedelskedjor har istället fokuserat på utdelningar till aktieägare och bonusar till styrelseledamöterna. 

 

I en ny rapport: ”Not in this together: how supermarkets became the pandemic’s winner while woman are losing out” visar Oxfam att 16 börsnoterade livsmedelskedjor* i Nederländerna, Storbritannien och USA ökade utdelningen till aktieägarna och bonusar till styrelseledamöter med i genomsnitt 123 procent – från cirka 10 till 22,3 miljarder USD – under pandemins första åtta månader. Samtidigt fick arbetarna i leverantörskedjorna som upprätthöll produktionen knappt något stöd att klara pandemins risker och effekter på hälsan och ekonomin.

Ingen av de närmare 600 odlarna och bönderna i Brasilien, Pakistan, Sydafrika, Indien och Thailand som Oxfam har intervjuat har en lön som går att leva på, en del får inte ens en minimilön. För arbetarna, som är verksamma inom småskalig produktion av kaffe, ris, vin, te och skaldjur, råder inhumana och osäkra arbetsförhållanden. Kvinnor, som drabbats särskilt hårt ekonomiskt under pandemin, är fortsatt de som tjänar minst.

Chesa*, 32 år och migrantarbetare i Thailands fiskindustri, berättar att hennes inkomst halverades under andra vågen av covid-19. Hon hade då inte råd att behålla sin bostad. ”Vi fruktar pandemin. Vi är rädda för att människor ska förakta oss om vi blir smittade.”

Till följd av pandemin har många av arbetarna tvingats in i fördjupad fattigdom, medan några av världens rikaste familjer och individer som äger aktier i de stora livsmedelsbolagen har mångfaldigat sina tillgångar under pandemin. De 16 börsnoterade matvarukedjorna som Oxfam granskat har distribuerat i genomsnitt 98 procent av sina nettovinsten till sina ägare och aktieägare.

”Rapporten pekar på en utbredd, systemisk exploatering och diskriminering av arbetare och producenter i de globala leverantörsleden. Det måste till en stor förändring för att livsmedelsbolagen ska respektera mänskliga rättigheter och det är hög tid för dem att hantera ojämställdheten och fattigdomen bland arbetarna i sina leverantörsled,” säger Lisa Söderlindh, kommunikationschef på Oxfam. 

Oxfam uppmanar livsmedelsbolag att identifiera och vidta åtgärder i de leverantörskedjor där kvinnor löper störst risk för diskriminering, bland annat genom att etablera policys och strukturer som främjar jämställdhet i hela försörjningskedjan och visa ledarskap genom att uppmana sektorn att ta itu med dessa frågor.

*Oxfam har granskat de börsnoterade livsmedelsbolagen: Ahold Delhaize i Nederländerna, Morrisons, Sainsburys och Tesco i Storbritannien, Albertsons, Costco, Kroger och Walmart i USA samt de olistade tyska livsmedelsbolagen Aldi North, Aldi South, Lidl, Edeka och Rewe– samt nederländska Jumbo och PLUS.

Maj 28, 2021
Maj
28
2021

Evelyn vann mot hungern

Undernäring och matbrist slår hårt mot människor i Malawi, ett av världens fattigaste länder. Men Evelyn tog upp kampen mot hungern, och vann.  


Evelyn i Malawi tog kampen mot hungern, med hjälp av utbildning. Här är hon tillsammans med sina barn Violet och Ernest. Foto: Aurelie Marrier d'Unienville/Oxfam

Med stöd av Oxfams givare driver Evelyn en grupp för mammor som tillsammans utbildar sig i nutrition och hälsa.

- Vi har lärt oss massor, även hur man bygger en toalett. Tidigare hade vi två toaletter som alla i vårt samhälle delade på. Idag har min familj en egen toalett och äter en varierad kost, berättar trebarnsmamman Evelyn.

- Tidigare var barnen sjuka hela tiden. Speciellt min son som var undernärd. Jag var så rädd att jag skulle förlora honom. Men det har skett en enorm skillnad sedan jag börjat använda det jag lärt mig. Jag har lärt mig nya recept och tekniker och vår hälsa har förbättrats, säger Evelyn.

Idag använder Evelyn sin kunskap och erfarenhet för att hjälpa andra mammor i samma situation.

- Jag ser stor skillnad. Mina barn hade svårt att orka med skolan. Men nu går min dotter ibland upp före mig och gör sig redo för dagen. Det har skett en stor förändring. Alla har mer energi nu. Problemet med sjukdomar har minskat. Det är ganska imponerande, säger Evelyn, som har framtidsplanen klar.

- Min dröm är ett samhälle som är oberoende och självförsörjande, där alla har tillgång till hälsosam och näringsrik mat.

Maj 18, 2021
Maj
18
2021

Nödläge i Gaza

Situationen i Gaza försämras för var dag. Oxfam uppmanar till att allt våld stoppas genast.

 

Foto: ahmoud Khattab/Quds Net News via ZUMA Wire/Shutterstock

Redan innan våldet eskalerade kämpade palestinierna för sin överlevnad. Efter 14 år av blockad möter palestinier dagliga och systemiska förtryck och diskriminering. De nekas sina grundläggande rättigheter till fri rörlighet, religionsfrihet och frihet att ha fredliga sammankomster. Människor i Gaza är instängda under belägring har ingenstans att fly för att hitta säkerhet. I östra Jerusalem och delar av Västbanken riskerar de dagligen att med våld förflyttas från sina hem, som en del av ett statligt sponsrat arbete för att stödja bosättningsorganisationer som försöker driva palestinier bort från deras land. Allt detta är tydliga överträdelser av internationell rätt.

”Palestinier i Gaza har genomlidit tre krig de senaste tio åren”, säger Laila Barhoum, Oxfams policyrådgivare i Gaza. ”Vi är trötta. Dag efter dag faller bomber på husen där våra vänner och familj bor, på byggnaderna där våra kollegor arbetar. Vi undrar om det kommer vara vi nästa gång. Vid nästa vapenvila kommer vi återigen att börja bygga upp spillrorna, bara för att vänta på att nästa bombanfall ska förstöra det vi gjort.”

Humanitärt nödläge

Över hälften av befolkningen i Gaza lever i fattigdom och har bristande tillgång till mat. När pandemin kom innebar det ytterligare en kris för palestinierna. Nedstängningarna orsakade ökad arbetslöshet och allt fler hamnade djupare ner i fattigdom.

Endast 4% av vattnet i Gaza är drickbart och ungefär en tredjedel av hushållen är inte anslutna till vattensystemet. Det uppskattas att sjukdomar relaterade till förorenat vatten utgör 26% av barnsjukdomarna som registrerats i området.

Den israeliska blockaden begränsar också importen, vilket gör det extremt svårt att utveckla vatten- och sanitetsinfrastruktur: mindre än 16% av den utrustning som behövs för att bygga vatteninfrastruktur når Gaza.

Tillgången till rent vatten i Gaza är avgörande och kan rädda miljontals liv. Vi måste agera nu för att nå ut med rent vatten till palestinska familjer.

Vattenbristen förvärrar covidkrisen

Gaza har ungefär 3-4 timmar elektricitet om dagen, eftersom att Israel blockerat införandet av det bränsle som behövs för att driva i områdets enda kraftverk.

Det finns bara 97 intensivvårdsplatser och respiratorer i Gaza. Bristen på elektricitet gör dock att de få platserna är praktiskt taget obrukbara.

Vaccinbristen är också påtaglig: endast 34 500 personer av en befolkning på två miljoner människor, 1,7%, har hittills vaccinerats. Gazaremsan är ett av de mest tätbefolkade områdena i världen, vilket gör social distans praktiskt taget omöjligt. Det, tillsammans med bristen på vatten ökar dödligheten för covid-19 ytterligare.

Människor i Gaza behöver rent vatten nu. Vi måste rädda så många liv som möjligt och förhindra att viruset sprids och muteras ännu mer.

Situationen är akut

  • Endast 4% av befolkningen har tillgång till dricksvatten som hanteras genom det offentliga vattensystemet.
  • Vattenrelaterade sjukdomar står för cirka 26% av barnsjukdomarna i Gaza.
  • Endast 34 500 av 2 miljoner människor har vaccinerats mot covid-19 (1,7%).

Såhär kan du hjälpa

Bombningarna förstör de få vattenreserver som finns i Gaza. Hjälp behövs nu. Rent vatten räddar liv.

  • 250 kr räcker till vatten till 125 personer, med hjälp av vattenreningstabletter som gör smutsigt eller förorenat vatten drickbart.
  • 550 kr räcker till en första hjälpen-låda innehållande en vattenrenare, en hink för att förvara vatten i och hygienartiklar för att hålla sig frisk från sjukdomar.

Swisha din gåva till 900 37 24 och märk den "HJÄLP"

Apr 29, 2021
Apr
29
2021

Oxfam utökar insatser efter covidkris i Indien

”Vår prioritet nu är att förse sjukhus och vårdpersonal utrustning så att de kan fortsätta att behandla de som är sjuka."

 

En man i New Delhi väntar på att få sin syrgastub påfylld. Foto: Adnan Abidi/Reuters

Oxfam utökar nu sina insatser i Indien där en andra våg av covid-19 skapat en krissituation, med överfulla sjukhus och brist på medicinsk utrustning.

- Människor dör bokstavligen på gator och parkeringar. Sjukhusen är i enormt behov av medicinsk utrustning och syre, medan priserna på mediciner och syre har skjutit i höjden. Det är så illa att jag knappt kan greppa situationens omfattning, säger Amitabh Behar, generalsekreterare på Oxfam Indien.

- Indien som är ”världens apotek” kippar nu efter luft. Indien behöver världens hjälp nu. Men man behöver också få friheten att producera covid-vacciner och inte vara bundna av de patent, licenser och affärsavtal som man tvingats göra med de stora läkemedelsföretagen, säger Amitabh Behar.

Oxfams team har redan börjat dela ut munskydd, handsprit och annan skyddsutrustning på förfrågan av statliga sjukvårdsmyndigheter. Inom de kommande dagarna kommer vi även att inleda distribution av skyddsutrustning till 500 vårdanställda.

Oxfam förser också statliga sjukhus med syrgasbehållare, sängar, digitala termometrar och annan medicinsk utrustning, samt sätter upp handtvättstationer på offentliga platser och delar ut mat och kontantbidrag till utsatta grupper, som till exempel migrantarbetare som inte kan ta sig hem i nuläget.

-Vår prioritet nu är att förse sjukhus och sjukvårdspersonal med medicinsk- och personlig skyddsutrustning så att de kan fortsätta att behandla de som är sjuka. Men för att undvika en värre humanitär katastrof är det viktigt att vi stoppar spridningen och därför förbereder vi också handtvättstationer och informationskampanjer för att hjälpa människor att skydda sig, säger Behar.

Hittills har 86 procent av covid-19-vaccinen gått till rika länder. Endast 0,1 procent av doserna har gått till låginkomstländer. Detta trots att hungern och arbetslösheten i spåren av covid-19 skördat lika många dödsoffer som viruset. Alla behöver få tillgång till den livsviktiga sprutan, men läkemedelsbolagen fortsätter bestämma vilka länder som ska få köpa vaccinet, när, hur många doser och till vilket pris.

Klicka här för att skriva under vår namninsamling för att kräva en jämlik fördelning av vaccin mot covid-19.

Sidor