Vårt samarbete med Coop


Kvinnor som väljer och förbereder mandariner för export, Marocko. Foto: Alamy Stock Photo.

Människorna bakom citrusfrukterna

En fokuserad människorättsgranskning av Coop Sveriges leverantörskedjor för marockansk citrus

Coop Sverige har fyra gånger röstats fram som Sveriges mest hållbara varumärke. Samtidigt är Coop medvetna om att det finns en risk för människorättskränkningar i deras leverantörskedjor. Ojämlikheten frodas i den globala ekonomin och skadliga anställningsförhållanden är vardag för miljontals arbetare i livsmedelsproduktionen. Coops leverantörskedjor är inget undantag.

Idag använder stormarknader framför allt sociala revisioner i deras due diligence-processer för att följa upp på arbetsförhållanden i deras leverantörsled. Dessa har dock stora begränsningar som gör att de missar kräkningar av mänskliga rättigheter. Exempelvis tillkännages ofta revisionerna i förväg, vilket möjliggör potentiella mörkläggningar av problem, och arbetare kan vara rädda för att tala öppet om sina villkor. För att få en rättvisande bild av situationen behövs mer omfattande tillvägagångssätt, där en ”Human Rights Impact Assessment” (HRIA) som använts i Oxfams rapport är ett exempel på en metod för detta. 

I rapporten ”The workers behind the citrus fruits” har Oxfam, på uppdrag av Coop Sverige, genomfört en HRIA av citrusproduktionen i Marocko. Rapporten granskar vilka faktiska eller potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter som arbetarna drabbas av samt vilken makt Coop har för att förändra situationen. Metodologin som använts går i linje med FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Datan har samlats in genom litteraturstudier, interna dokument från Coop, intervjuer med 100 arbetare, gruppdiskussion med kvinnliga arbetare samt ett rundabordssamtal med regeringsrepresentanter, företag, fackföreningar, civilsamhällesorganisationer och andra relevanta intressenter. 

Coops beslut att ge Oxfam uppdraget att genomföra granskningen innebär att Coop går längre än vad svensk lagstiftning i dagsläget kräver av bolaget. Coop är väl medvetet om begränsningarna med sociala revisioner, och i bolagets strategi för socialt ansvar år 2020 sa att Coop ska gå bortom revisioner genom en rad initiativ i olika leverantörskedjor, inklusive denna HRIA. 

Genom granskningen visar Oxfam på möjliga allvarliga kränkningar när det gäller mänskliga rättigheter i leverantörsledet:

  • Tvångsarbete. Granskningen visar på starka indikationer för arbete under slavliknande förhållanden där arbetare står i beroendeställning till så kallade arbetsförmedlare. Arbetarna är beroende av förmedlarna för sina jobb, betalning av löner och transporter vilket ger förmedlarna betydande makt över arbetarna. Arbetarna blir på så sätt sårbara för exploatering och övergrepp. Detta uppfyller kriterierna för tvångsarbete enligt den internationella arbetsorganisationen ILO. Granskningen visar också att många arbetare saknar kontrakt och kunskap om sina rättigheter. Risken för tvångsarbete var särskilt hög under högsäsong när arbetsgivare behöver som mest personal.
     
  • Sexuella trakasserier och könsdiskriminering. Kvinnliga arbetare vittnar om att de behöver vara beredda på att bli trakasserade på jobbet, men på grund av rädsla för att förlora sina jobb, få mindre lön eller bli utstötta av sina chefer vågar de inte rapportera om det. Könsdiskriminering förekommer också i form av lägre löner och hinder för kvinnor att bli befordrade och få högre positioner.
     
  • Låga och osäkra löner. En tredjedel av arbetarna får ut mindre än den nationella minimilönen. Detta resulterar i att en hög andel av arbetstagarna inte kan täcka sina grundläggande behov. Avsaknad av social trygghet och formella kontrakt gör arbetarna än mer sårbara. Många sades upp utan uppsägningstid under pandemin och fick inte heller något stöd från staten under krisen.
     
  • Hälso- och säkerhetsrisker. Granskningen visar på allvarliga säkerhetsrisker under transport till och från jobbet, samt avsaknad av personlig skyddsutrustning under arbetet. De flesta hade inte råd att inte jobba även om de blev sjuka eller skadade.
     
  • Hälso- och säkerhetsrisker. Granskningen visar på allvarliga säkerhetsrisker under transport till och från jobbet, samt avsaknad av personlig skyddsutrustning under arbetet. De flesta hade inte råd att inte jobba även om de blev sjuka eller skadade.
     
  • Brist på effektiv juridisk hjälp. Oxfams granskning visar att det är mycket svårt för arbetarna att larma om missförhållanden. Många saknar kunskap om hur de ska lämna in klagomål och är också rädda för att göra det.
     
  • Orimligt långa arbetsdagar. Hälften av arbetarna rapporterar att de måste arbeta mer än åtta timmar om dagen för att täcka sina grundläggande behov. Risken för långa arbetsdagar är särskilt stor under högsäsong.

Det ska påpekas att de arbetare som intervjuats i granskningen inte har bekräftats arbeta i Coops leverantörskedja. Samtliga är arbetare som kan vara del av leverantörskedjan. Det finns dock inget som talar för att villkoren för just Coops leverantörskedjor skulle vara annorlunda än villkoren i regionen i stort, och vi säger därför att majoriteten av effekterna på mänskliga rättigheter i Coops leverantörsled är potentiella risker som är mycket troliga. När det gäller bristen på tillgång till juridisk hjälp kan vi dock slå fast att risken är en faktisk risk som existerar inom Coops leverantörsled eftersom det saknas mekanismer för klagomål hos både Coop och företagets underleverantörer.

 

Hur bidrar Coops aktiviteter till riskerna för kränkningar?

Enligt FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter ska företag ser över hur deras egna rutiner och affärsverksamhet bidrar till risken för människorättskränkningar hos deras leverantörer. Oxfams analys visar att Coop bidrar till en stor del av riskerna genom bland annat att:

  • Betala ett pris för citrusfrukterna till producenter som inte överensstämmer med de ökade kostnaderna för produktion och löner till arbetare
  • Sätta konsumentpriser som inte tar hänsyn till kostnader för anständiga arbetsförhållanden och produktion
  • Byta leverantörer ofta för att hitta de bästa priserna

Coops inköpsmetoder, som oftast är standard i livsmedelssektorn, gör att Coop, tillsammans med andra företag i branschen, medför kostnads- och resurspress på producenter. Detta ökar i sin tur risken för att producenter måste sänka sina arbetskostnader. Resultatet blir ofta låga löner och skadliga arbetsförhållanden.

 

Analys av de metoder som Coop använder för att minska riskerna

Oxfam har också analyserat Coops nuvarande arbete för att identifiera och hantera potentiell negativ påverkan på mänskliga rättigheter. Analysen drar slutsatsen att de metoder som Coop använder, exempelvis sociala revisioner, har allvarliga begränsningar. Certifikat och Coops nya hållbarhetsdeklaration har också begränsningar när det gäller sociala aspekter som mänskliga rättigheter. Oxfam har vidare uttryckt sin oro över omstruktureringen inom Coop, som gjordes under tiden som Oxfam gjorde granskningen, som resulterat i att det arbetet med socialt ansvar i leverantörskedjor nedprioriterats.

Oxfams rekommendationer till Coop

För att komma tillrätta med problemen ger Oxfam en rad rekommendationer som Coop samt deras leverantörer kan vidta i förhållande till sina egna policyer och inköpsmetoder samt som åtgärder som de kan vidta för att påverka andra för att ta åtgärder som minska risker. På övergripande nivå uppmanar Oxfam Coop bland annat att: 

  • Se till att inköpsmetoder inte bidrar till ökar risker för människorättskränkningar. Bland annat kan det åstadkommas genom att låta hållbarhetspersonal och inköpare arbeta närmare varandra.
  • Utbilda inköpare så att de förstår effekten av deras inköpsmetoder, och ge dem ett uttryckligt ansvar för att säkerställa att priserna som betalas är tillräckliga för att garantera anständiga arbetsvillkor hos leverantörerna.
  • Införa en offentlig policy för mänskliga rättigheter med konkreta mål och som all personal och alla underleverantörer är införstådd med.

Oxfam ger också rekommendationer för att ta itu med de specifika kränkningarna. Bland annat borde Coop stötta etableringen av alternativa rekryteringsmodeller för att förhindra tvångsarbete från att förekomma samt etablera en klagomålsmekanism som tar hänsyn till jämställdhet. Detta bör göras tillsammans med leverantörer och organisationer som kvinnor känner sig säkra att använda.

Under genomförandet av Oxfams granskning valde Coop att sluta köpa citrusfrukter från Marocko. Slutsatserna i rapporten visar dock på brister som sträcker sig utanför leverantörskedjorna inom just marockanska citrusfrukter.

 

Nästa steg

Coop har skisserat de första stegen som de kommer att ta för att följa de rekommendationer som ges i denna rapport. Coop säger att de bland annat kommer att starta en arbetsgrupp tillsammans med sin största leverantör av frukt och grönsaker. I den ska de lära sig från rapporten och utforma en gemensam handlingsplan för att – om möjligt – lösa de problem som rapporten visar. Coop säger också att de strävar efter, tillsammans med andra i den svenska livsmedelsindustrin, att implementera möjliga lösningar inom hela den svenska livsmedelsbranschen. 

Genom att beställa denna granskning har Coop tagit ett första avgörande steg. Oxfam uppmanar nu Coop att ta fram en tidsbunden handlingsplan, som är offentlig för ansvarsskyldighet, och som publiceras inom ett halvår. Handlingsplanen bör inkludera konkreta åtgärder som tar itu med Coops egna inköpsmetoder samt förespråka en bredare systemförändring. Först då kan påtagliga framsteg göras för de människor som producerar vår mat.

Läs rapporten i sin helhet genom att klicka på knappen nedan.

 

Kontakt

Vill du veta mer om hur just ditt företag kan vara med och göra skillnad? Kontaka oss så berättar vi mer!

Caroline von Uexküll
Telefon: 070 822 82 82
Email: caroline.von.uexkull@oxfam.se