Nyheter

Feb 23, 2021
Feb
23
2021

Sverige måste sluta underlätta skatteflykt

Regeringen en bromskloss – tillsammans med skatteparadisen.

 


I dag presenterar vi en rapport som visar att Sverige är en av bromsklossarna inom EU i frågor om att stoppa skatteflykt. Låt oss i stället bli ett föregångsland, Magdalena Andersson, skriver Heidi Lampinen och Robert Höglund. FOTO: GETTY

Det här är en debattartikel som publicerades i Aftonbladet den 9 november 2020.

Regeringen har trots stora ord om att föra ”krig mot skatteflykt” blockerat internationella förslag till lösningar. Vår nya granskning visar att Sverige tyvärr är ett av de bakåtsträvande länderna inom EU för åtgärder mot skatteflykt.

I dag släpper vi på hjälporganisationen Oxfam en granskning av Sveriges agerande i internationella skatteflykts- och skattefrågor. Granskningen visar att skillnaden mellan ord och handling är konsekvent stor.

Trots att alla riksdagspartier säger sig vara emot skatteflykt, och Socialdemokraterna till och med gick till EU-val på att bekämpa den, har regeringen antingen röstat emot förslag som skulle försvåra skatteflykt, eller underlåtit att trycka på för starkare regler.

Skatteflykten måste få ett slut. Att företag och rika individer flyttar pengar och vinster till skatteparadis och på andra sätt undviker att betala skatt undergräver välfärden på många håll, inte minst i världens fattigaste länder.

Skatteflykt är en av grundorsakerna till att människor fortfarande befinner sig i fattigdom. I en IMF-rapport uppskattas det att utvecklingsländer går miste om cirka 200 miljarder dollar om året på grund av skatteflykt. Det är pengar som skulle kunna ha använts till fattigdomsbekämpning genom sociala trygghetssystem, utbildning, vägar och kollektivtrafik samt rent vatten och gratis sjukvård. När människor får chansen att utbilda sig, kan transportera sig, inte behöver lägga stora delar av dagen på att få tag på vatten och mat, eller behöver oroa sig för att hamna i djup skuld vid sjukdom kan de också lyfta sig själva ur fattigdom. Men för att finansiera detta behövs skatteintäkter.

För låginkomstländer är skatteintäkter från internationella företag särskilt viktiga då de proportionellt sett utgör en större del av ekonomin. Exempelvis står bolagsskatter för i snitt 15,3 procent av skatteintäkterna i afrikanska länder, långt högre än OECD-ländernas ca 9 procent.

De senaste åren har en rad förslag och åtgärder för att stoppa skatteflykten lagts fram i EU och i OECD. En sådan är frågan om ökad transparens om var företag gör vinster och betalar skatt. Ett förslag som skulle tvinga storföretag att offentligt redogöra för hur mycket skatt man betalar i olika länder har diskuterats på EU-nivå i flera år. I den senaste omröstningen förra året kunde förslaget ha gått igenom. Men Sverige valde att rösta likadant som EU:s skatteparadis Irland, Malta, Luxemburg med flera och förslaget stoppades med endast en rösts övervikt. Regeringen skyllde på en teknikalitet i omröstningsförfarandet men den verkliga anledningen till att man röstade emot kan vara att svenska storföretag kan missgynnas om det kommer fram att de betalar lite skatt i de andra länder de är verksamma i.

En annan pågående process för att förhindra skatteflykten är EU:s så kallade svarta lista över skatteparadis. Magdalena Andersson har varit en entusiastisk förespråkare och listan är ett framsteg i kampen mot skatteflykt. Tyvärr är den otillräcklig. Flera av världens värsta skatteparadis, som till exempel Caymanöarna, har sluppit undan på grund av att man gjort kosmetiska ändringar i sin lagstiftning. Det behövs hårdare krav såsom förbud för noll bolagsskatt. Vår granskning visar att Sverige visserligen inte motarbetat hårdare förslag, men vi kan heller inte se att de drivit på för att få igenom dem.

En tredje process Sverige röstat emot handlar om så kallade digitala skatter. Många länder har sett sina skattebaser urholkas när allt mer ekonomisk aktivitet blivit digital. När exempelvis tidningsannonser flyttat till sökmotorer och musiklyssnande till streamingtjänster kan länder inte längre beskatta konsumtionen där den sker.

I stället tillfaller skatteintäkterna de länder där de globala storföretagen som dominerar den digitala marknaden har huvudkontor, inte sällan i skatteparadis. EU-kommissionen avslöjade år 2018 att digitala jättebolag betalade i genomsnitt 9,5 procent i bolagsskatt i jämförelse med snittet som ligger kring 23,2 procent. Därför har det både på EU och OECD-nivå diskuterats om digitala tjänster i stället kan beskattas där de används, något som skulle kunna gynna låginkomstländer som är extra beroende av bolagsskatter. Sverige har dock varit helt emot förslagen.

Den pågående pandemin visar hur skör den globala utvecklingen är. Återigen ökar fattigdomen och sjukvårdssystemen i många länder har drivits till randen av kollaps. Behovet av ökade offentliga resurser är enorm. Sverige ligger i världstoppen när det gäller att ge bistånd, men våra politiker måste agera på fler sätt för att förändra strukturerna som håller kvar människor i fattigdom. Skatteflykten är en av dem.

För att stärka välfärden i länder med utbredd fattigdom måste Sverige bidra till att skapa moderna och rättvisa skatteregler. I internationella skattefrågor måste Sverige inte bara ta hänsyn till hur förslag och åtgärder påverkar vårt land, utan även till hur världens länder tillsammans kan skapa ett rättvist skattesystem som hjälper till att lyfta människor ur fattigdom och uppfylla de globala målen om hållbar utveckling.

I dag är Sverige en av bromsklossarna inom EU i frågor om rättvis beskattning, låt oss i stället bli ett föregångsland.

Heidi Lampinen, policyansvarig Oxfam Sverige
Robert Höglund, kommunikationschef Oxfam Sverige

Feb 23, 2021
Feb
23
2021

Stödpaketen i coronapandemin utgör ett utmärkt tillfälle för att ge skatteflykten en dödsstöt

Visa nu en gång för alla att skatteflykt inte är acceptabelt, Magdalena Andersson, betala inte ut stöd till företag som flyr från skatt och kräv full transparens av alla företag. Det skriver Hanna Nelson, 
Oxfam Sverige, och Penny Davies, Diakonia.

 


Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar regeringens program mot skatteflykt och skatteundandragande vid en pressträff 2016. Nu har hon ett guldläge när det gäller att visa att hon menar allvar med tidigare löften om att skatteflykten ska stoppas, skriver artikelförfattarna. Bild: Erik Nylander/TT

Det här är en debattartikel som publicerades i Sydsvenskan den 18 maj 2020.

Skatteflykt underminerar välfärden och ökar ojämlikheten, både i Sverige och i fattiga länder. Därför var det mycket bra att regeringen och samarbetspartierna, Liberalerna och Centerpartiet, nyligen förklarade att inget statligt ekonomiskt stöd i coronapandemins spår ska gå till företag med hemvist i skatteparadis.

Inga detaljer har meddelats och därför är det svårt att veta vad beskedet innebär i praktiken.

Klart är i alla fall att finansminister Magdalena Andersson (S) nu har ett guldläge när det gäller att visa att hon menar allvar med sitt tidigare löfte att skatteflykten ska stoppas.

Regeringens besked kom efter att liknande beslut fattats i länder som Danmark, Polen och Frankrike. Där har regeringarna meddelat att det enbart är företag med hemvist i skatteparadis som finns med på EU:s svarta lista som undantas från statligt stöd. Det är otillräckligt och riskerar att göra besluten till plakatpolitik, något som inte får en egentlig verkan.

EU:s svartlista innehåller inte några av världens värsta skatteparadis, till exempel brittiska Jungfruöarna och Bahamas. Dessutom ingår inte några EU-länder, trots att flera av de största skatteparadisen finns inom unionen.

Men det är inte bara företag med hemvist i skatteparadis som ägnar sig åt skatteflykt. Kärnan i skattefifflandet är bristande transparens och hemlighetsmakeri.

För att kunna se om skatteflykt pågår bör företag redovisa hur mycket vinst och skatt de betalar i de länder företagen är verksamma. Oxfam och Diakonia föreslår därför i likhet med andra organisationer som det internationella nätverket Tax Justice Network, att globalt verksamma företag bara ska få statligt stöd om de publicerar en fullständig land-för-land-rapport, enligt Global Reporting Initiatives standard på skatteområdet, före årets slut.

Den svenska regeringen måste också sluta bromsa det långsiktiga arbetet mot skatteflykt inom EU.

Sverige och ett fåtal andra EU-länder har länge blockerat ett förslag om gemensamma EU- krav på offentlig land-för-land-rapportering av företags vinster och skatter.

Regeringen har tidigare sagt att Sverige blockerar förslaget för att få behålla makten över skattepolitiken i landet. Men förslaget är inte en skattefråga utan syftar till ökad transparens och öppenhet. Det är viktigt för att kunna utkräva ansvar. Förslaget handlar alltså inte om att införa nya skatter, förändra skattebaser, skattesatser eller liknande.

Mer transparens och skarpare åtgärder behövs för att komma åt skatteflykt. Uppskattningar från databasen Missing profits visar att Sverige går miste om cirka 23 miljarder kronor per år på grund av skatteflykt. Det motsvarar ungefär vad det skulle kosta att anställa 45 000 nya sjuksköterskor, något som enligt Vårdförbundet skulle kunna lösa hela Sveriges sjuksköterskebrist.

Företags skatteflykt kostar utvecklingsländer minst 200 miljarder dollar om året enligt Internationella valutafonden, och många fattiga länder förlorar större summor på skatteflykt än vad de till exempel lägger på sjukvård. Skatteflykt drabbar alla länder men särskilt allvarligt är att den förvägrar människor i låginkomstländer god sjukvård, utbildning och en chans att lyfta sig ur fattigdom.

Stödpaketen i coronapandemin utgör ett utmärkt tillfälle för att ge skatteflykten en dödsstöt. Visa nu en gång för alla att skatteflykt inte är acceptabelt, Magdalena Andersson, betala inte ut stöd till företag som flyr från skatt och kräv full transparens av alla företag. Alltid, inte bara under coronakrisen.

Hanna Nelson, policyansvarig på hjälporganisationen Oxfam Sverige.
Penny Davies, policyrådgivare på biståndsorganisationen Diakonia när det gäller utvecklingsfinansiering.

Jan 24, 2021
Jan
24
2021

Oxfams ojämlikhetsrapport: Pandemin ökar på den globala ojämlikheten

Världens rikaste är tillbaka på rekordnivåer. Samtidigt kommer miljarder människor leva i fattigdom i minst ett decennium framöver.

 


Nuvis, som säljer kaffe i Venezuela, är en av många som på grund av pandemin blivit av med stora delar av sin inkomst och inte längre har råd med mat. Foto: Ivan Ocando

Oxfams nya ojämlikhetsrapport visar att det kan ta över ett decennium innan världen är tillbaka på samma fattigdomsnivåer som före pandemin. Samtidigt tog det bara nio månader innan världens tusen rikaste personers förmögenheter var tillbaka på samma nivåer som innan pandemin.

- Ojämlikheten ökar mer än man någonsin tidigare uppmätt. Den stora klyftan mellan rika och fattiga visar sig nu vara lika dödlig som viruset, säger Johan Pettersson, generalsekreterare på Oxfam Sverige.

Rapporten The Inequality Virus visar att covid-19 ser ut att öka den ekonomiska ojämlikheten i nästan alla världens länder samtidigt. Det är första gången det händer sedan mätningarna började för över hundra år sedan.

Såhär ser den globala ojämlikheten ut:

  • Fattigdomen och hungern ökar i spåren av pandemin. Pandemin har orsakat den värsta arbetslöshetskrisen på över 90 år och över 200 miljoner personer riskerar att hamna i fattigdom på grund av pandemins ekonomiska effekter.
  • Den ekonomiska krisen är över för de rikaste. Världens tio rikaste personer har återhämtat sin ekonomi rekordsnabbt och tjänat en halv biljon dollar under pandemin – en summa som hade räckt till att betala för covid-19-vaccin till hela jordens befolkning och sett till att ingen hamnade i fattigdom på grund av pandemin. 
  • Kvinnor drabbas hårdast. Globalt är kvinnor överrepresenterade i lågbetalda jobb med osäkra anställningar, de som drabbats hårdast av coronakrisen. Kvinnor utgör också ungefär 70 procent av vård- och omsorgspersonalen globalt – ofta underbetalda jobb där personalen utsätts för större risker att smittas av covid-19.
  • Ojämlikheten kostar människoliv. I Brasilien löper personer med afrikanskt ursprung 40 procent högre risk att dö i covid-19 än vita. I USA hade nära 22 000 svarta och personer med latinamerikanskt ursprung fortfarande levt idag om de haft samma dödlighet som landets vita befolkning. I Frankrike, Indien och Spanien är både smittspridningen och dödligheten högre i fattiga områden. I England är dödligheten i covid-19 dubbelt så hög i landets fattigaste områden, jämfört med de rikaste.

- Extrem ojämlikhet är inte oundvikligt, det är ett politiskt val. Coronapandemin har visat världens akuta behov av ett ekonomiskt system som gynnar alla, inte bara de mest privilegierade, säger Johan Pettersson.

Dec 17, 2020
Dec
17
2020

EU:s svaga svarta lista gör att skattesmitande företag kan tjäna miljonbelopp på statliga stödpaket

EU:s bristfälliga svarta lista över skatteparadis underminerar försök att förhindra statliga stödpaket från att gå till skattesmitande företag.

 

Det finns allt mer som tyder på att Europa och utvecklingsländer betalar ett högt pris för misslyckandet med att ta krafttag mot skatteparadis:

  • Oxfam kan avslöja att Danmark i slutet av juni gav 89 miljoner euro i statligt stöd till företag med kopplingar till skatteparadis som inte finns med på EU:s svarta lista – trots att man i maj 2020 hade lagstiftat mot stödpaket till skattesmitare. Undersökningar har visat att 131 av de 500 största mottagarna av statligt stöd i Danmark hade 2319 affärsverksamheter i skatteparadis som Storbritannien, Luxemburg och Nederländerna. Italien, som har drivit igenom en liknande lagstiftning använder sig också av EU:s svarta lista för att avgöra om ett företag kvalificerar sig för statligt stöd, medan Frankrike, Belgien och Nederländerna använder sig av egna svarta listor som också de har stora brister.
  • En rapport från Centre for research on Multinational Corporations visade nyligen att europeiska skatteparadis som Luxemburg och Malta har hjälpt biotechjätten Qiagen att undslippa miljoner i skatt, inklusive uppskattade 105 miljoner dollar i Nederländerna. Det tyska företaget är ledande i arbetet med att tillverka covid-19-testkit och har sett sina vinster skjuta i höjden sedan början av krisen. De har tagit emot åtminstone 2,38 miljoner euro i bidrag och subventioner från EU sedan 2009 och mer än 503 233 euro (598 000 dollar) från den amerikanska regeringen för att utveckla ett covid-19-test.
  • Många företag använder sig av brevlådeföretag i Nederländerna för att undvika skatt och Nederländerna underlättar också för företag att ägna sig åt skatteflykt genom bilaterala skatteöverenskommelser. Till exempel innebär en skatteöverenskommelse mellan Nederländerna och Uganda att det franska multinationella företaget Total och dess partner CNOOC får speciella skattefördelar. Förra veckan avslöjade Oxfam att avtalet, så länge det inte omförhandlas, tillåter företagen att undvika uppskattade 245 miljoner euro (287 miljoner dollar) i skatt i Uganda under en 25-årsperiod.

- När sjukvården i hela Europa skriker efter resurser för att klara av återhämtningen från covid-19 har EU inte längre råd att dalta med skatteparadis, oavsett var de ligger. Människor i Europa och över hela världen betalar priset som en otillräcklig svart lista kostar samhället samtidigt som skattesmitande företag tjänar miljoner på obetalade skatter och ytterligare miljoner på statliga stödpaket, säger Heidi Lampinen, policyansvarig på Oxfam Sverige.

- EU måste svartlista länder som fungerar som skatteparadis oavsett var i världen de ligger. Detta innebär att man måste svartlista alla länder som inte har någon företagsskatt och alla länder där de finansiella investeringarna har väldigt liten motsvarighet till den faktiska ekonomiska aktivitet som äger rum i landet, tillägger Lampinen.

Dec 17, 2020
Dec
17
2020

Att Caymanöarna stryks från EU:s svartlista över skatteparadis visar att processen inte fungerar

I oktober togs Caymanöarna bort från EU:s svarta lista över skatteparadis. Detta bevisar att listan inte fyller sin funktion.

 

Heidi Lampinen, policyansvarig på Oxfam Sverige kommenterar.

"Det är positivt att Barbados läggs till på listan. Men att man stryker Caymanöarna, ett av världens mest ökända skatteparadis, från EU:s svarta lista över skatteparadis är ytterligare bevis på att processen inte fungerar.

Skatteparadisen berövar både rika och fattiga länder på hundratals miljarder dollar varje år - pengar som behövs mer än någonsin nu under covid-19-pandemin. Men istället för att ställa dem till svars tar EU bort de mest aggressiva länderna från svarta listan.

Om svarta listan ska behålla någon form av trovärdighet måste EU inkludera alla länder som fungerar som skatteparadis - inklusive länder med noll företagsskattesatser och länder där företagsinvesteringar överstiger nivån på den verkliga ekonomiska aktivitet de bedriver. Det är viktigt att EU-kommissionen och rådet fyller dessa luckor - detta borde vara högst upp på agendan när man granskar definitionen av skadliga skattesystem nästa år."

Sidor