Nyheter

Nov 5, 2021
Nov
5
2021

Oxfam släpper ny klimatojämlikhetsrapport

Idag släpper Oxfam och Institute on European Environmental Policy en ny rapport om klimatojämlikhet.  Den visar att Parisavtalets mål om att ökningen av den globala medeltemperaturen år 2030 inte ska överstiga 1,5 grader inte kommer att nås om inte människorna med mest resurser tar sitt ansvar.

 

Klimatförändringarna drabbar människor som lever i fattigdom hårdast. Detta trots att den fattigaste hälften av jordens befolkning – närmare 4 miljarder människor – endast orsakar 10 procent av världens koldioxidutsläpp. Oxfams senaste klimatojämlikhetsrapport visar att klimatojämlikheten i stället för att utjämnas, kraftigt kommer förstärkas år 2030. Den bygger på förra årets rapport av Oxfam och SEI, som uppskattade att den rikaste 1 procenten av jordens befolkning släppte ut dubbelt så mycket koldioxid som den fattigaste hälften av jordens befolkning från 1990–2015.

Rapporten nya rapporten fastslår att koldioxidutsläppen från den rikaste 1 procenten av jordens befolkning väntas bli 30 gånger högre år 2030 än nivån som krävs för att nå klimatmålet om att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till 1,5 grader.

Rapporten visar att en liten andel av världens befolkning står för en oproportionerligt stor andel av våra samlade globala koldioxidutsläpp. Vi måste hantera ojämlikhetskrisen och klimatkrisen med ett samlat grepp. Rapporten pekar att politiska åtgärder för att nå målet om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader också måste hantera den ojämlika fördelningen av resurser och utsläpp. 

Rapporten konstaterar att:

  • År 2030 kommer den fattigaste hälften av världens befolkning att fortsätta släppa ut koldioxid långt under den nivå som krävs för att nå 1,5-gradersmålet.
  • Den rikaste 1 procenten och 10 procenten av jordens befolkning kommer samtidigt att överstiga den nivån som krävs för att ligga l linje med 1,5-gradersmålet med över 30 gånger, respektive 9 gånger.
  • En person tillhörande den rikaste 1 procenten skulle behöva minska sina utsläpp med ungefär 97 procent jämfört med dagens utsläpp för att nå den nivå som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

År 2015 enades världens länder om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer. Nuvarande nationella klimatåtaganden för att minska utsläppen är långt ifrån att nå målet. Om målet ska nås krävs det att varje enskild person släpper ut max 2,3 ton koldioxid per år 2030. Det är ungefär hälften av medelutsläppet per person idag

Rapporten visar på en enorm orättvisa i hur den del av befolkningen som står för högst utsläpp dels fortsätter öka sina utsläpp samtidigt som de står längst ifrån konsekvenserna av klimathotet. Istället är det människor som lever i fattigdom som drabbas hårdast av klimatförändringarnas konsekvenser. Det är en dubbel orättvisa som måste hanteras på flera nivåer, både genom åtgärder som begränsar den rikaste befolkningens utsläpp och genom att ge särskilt stöd till klimatanpassning till länder med utbredd fattigdom

Rapporten har tagits fram på uppdrag av Oxfam. Författare är Tim Gore, IEEP baserad på data som är insamlad och analyserad av Institute for European Environmental Policy och Stockholm Environment Institute.

Här kan du läsa rapporten (engelska)
Här kan du läsa mer om rapportens metod och data. 
 

Nov 2, 2021
Nov
2
2021

Det är dags för FN:s klimatmöte att stoppa klimatojämlikheten!

Vi läser om det i tidningarna, vi ser det på nyheterna – om hur klimatkrisen drabbar oss alla. Men frågan om klimatet är inte en fråga som vi bara kan bläddra förbi eller av stänga tv:n i förhoppning om att någon annan ska lösa problemet. Klimatkrisen tar sig olika form beroende på var vi geografiskt befinner oss på världskartan, men den berör oss alla.

 

Klimatkrisen orsakar extremväder i form av kraftiga stormar och cykloner, torka, värmeböljor och översvämningar, vilket bland innebär oförutsägbara och misslyckade skördar, hotad livsmedelsförsörjning, ökade matpriser och som ett resultat av detta ökar hungern i många delar av världen. I Sverige har vi de senaste åren också drabbats av skogsbränder, bönder som vittnar om att de inte längre kan leva på sitt jordbruk eftersom de kraftiga klimatförändringarna förstör deras skördar och i somras drabbades många runt om i landet av översvämningar.

Ingen är immun mot klimatförändringarna, men det är det människor som lever i fattigdom som drabbas hårdast. Detta trots att den fattigaste hälften av jordens befolkning – 3,5 miljard människor – endast orsakar 10 procent av världens koldioxidutsläpp. Det är det vi på Oxfam benämner som klimatojämlikhet.

Vi på Oxfam pressar regeringar och beslutsfattare att ta större ansvar för klimatkrisen: det tyngsta ansvaret ligger på dem och de måste göra mer för att minska utsläppen och klimatojämlikheten. Oxfam arbetar också för att påverka klimatfrågan på internationell nivå, bland annat så att mer resurser ges till klimatfinansiering till de minst utvecklade länderna.

Sverige och andra rika länder med historiskt höga utsläpp måste ta ansvar för att minska utsläppen och minska lidandet till följd av klimatförändringarna och möjliggöra anpassning. Klimatkrisen riskerar att fördjupa fattigdomen ytterligare och öka hungern och svälten. Sveriges beslutsfattare måste agera omedelbart och omfattande.

I samband med klimattoppmötet som pågår just nu i Glasgow 1–12 november 2021 har Oxfams generalsekreterare Suzanne Standfast undertecknat ett brev tillsammans med 36 andra organisationer. Brevet är adresserat till tre nordiska biståndsministrar. I brevet lyfts förhoppningar om nordiskt ledarskap i frågan om klimatfinansiering till låg- och medelinkomstländer och förslag på hur dessa ambitioner kan konkretiseras.

Den 9 november 2021 släpper Oxfam en ny klimatojämlikhetsrapport. Här kan du läsa tidigare klimatojämlikhetsrapporter: Confronting Carbon Inequality, Climate Finance Shadow Report 2020, Remove Carbon Now, Forced From Home, Who Takes The Heat?.

Du kan också vara med och göra skillnad. Ditt stöd är med och förändrar livet för människor och bidrar till att Oxfam har möjlighet att minska ojämlikheten i världen. Skänk din gåva här!

Okt 8, 2021
Okt
8
2021

Ny generalsekreterare på Oxfam Sverige

Idag har vi en glad nyhet! Oxfam Sverige har fått en ny generalsekreterare - Suzanne Standfast. Vi passade på att ställa några frågor till henne om hennes bakgrund och hur hon tänker kring sitt uppdrag på Oxfam.

 

Berätta kort om dig och din bakgrund, vad har du jobbat med tidigare?

Jag har jobbat inom civilsamhället de senaste 14 åren och kommer senast från Rädda Barnen. Där hade jag förmånen att få arbeta såväl nationellt som globalt. Jag har också arbetat i fält, till exempel i Bangladesh, Indien och på Balkan, med att skapa kommunikation kring bland annat barn i migration och alla barns rätt till utbildning. Jag har också arbetat på SVT under flera år på olika redaktioner, bland annat på Barn- och ungdomsredaktionen. Under drygt 10 år av mitt liv arbetade jag med musik i olika former på heltid och drev både förlag och skivbolag.

Varför har du valt att jobba inom civilsamhället?

Jag har alltid varit intresserad av och engagerad i samhällsfrågor, ända sedan skoltiden i Karlstad. Civilsamhället har en jätteviktig roll att spela när det gäller samhällsutveckling och i arbetet med att se till att länder utvecklas demokratiskt, att mänskliga rättigheter respekteras och att fattigdomen minskar.

Varför sökte du dig till just Oxfam och vad är det du tycker är mest intressant med Oxfam som organisation?

Under det senaste året har det blivit så oerhört tydligt för mig att Oxfams expertis och långa erfarenhet i arbetet med att bekämpa ojämlikhet och fattigdom behövs mer än någonsin. Ett och halv år in i pandemin ser vi att hunger orsakar fler dödsoffer än coronaviruset och att flera decenniers framgångar i arbetet mot fattigdom riskerar att gå förlorat. Andelen människor som lever i extrem fattigdom riskerar att nästan fördubblas till följd av pandemin, vilket innebär att ytterligare en halv miljard människor kommer att leva i extrem fattigdom. Det är nästan svårt att ta in och helt oacceptabelt att de människor som redan levde i utsatthet nu har det ännu värre.

Vad är dina planer för organisationen?

För att kunna möta de ökande behoven hos människor som lever i fattigdom så måste vi kraftsamla. Jag ser därför att vi behöver väcka ännu större intresse och engagemang för Oxfams arbete här hemma i Sverige för att få fler att stötta oss i vårt arbete. Engagemanget från våra givare och samarbetet med våra partners är otroligt viktigt. Med ökat engagemang kan vi växa som organisation, få en ännu starkare röst och, viktigast av allt, våra insatser kan nå ännu fler människor som lever i utsatthet och fattigdom.
 

Vad betyder våra givare för dig och för det arbete som Oxfam gör?

Ni givare betyder så oerhört mycket för kampen att bekämpa fattigdom, ojämlikhet och orättvisor. Tack vare er kan de människor runtom i världen som lever i störst utsatthet och som drabbas av kriser och katastrofer få livsviktig hjälp och stöd. Jag skulle säga att ni är ovärderliga.

Vi är såklart intresserade av dig som person också. Har du några hobbys eller intressen du vill berätta om?

Jag lyssnar väldigt mycket på musik, allt från pop till klassiskt. Jag har tre barn som alla också älskar musik och min äldste son, och min man, spelar flera instrument så det är aldrig tyst hemma.  Jag är också väldigt förtjust i fotboll och två av barnen spelar i fotbollslag så jag spenderar en hel del tid vid sidan av fotbollsplaner. Att vandra är en annan favoritsyssla, och vara med min familj och mina vänner. Det är det bästa jag vet.

Vi är mycket glada att Suzanne är på plats och hälsar henne varmt välkommen till Oxfam!
 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sep 16, 2021
Sep
16
2021

Mardrömmen att leva på flykt - Hör Omar & Salems berättelse från Jemen

Omar och Salem bor i ett flyktingläger i Jemen, där kriget har skapat en av världens mest omfattande humanitära katastrofer. FN varnar redan för att landet står inför en av historiens värsta hungerskriser och över fyra miljoner personer har hittills tvingats på flykt på grund av av konflikten. Över 24 miljoner av Jemens befolkning är i behov av humanitärt stöd, varav hälften är barn.

 

 

"Jag vill inte leva på den här platsen, jag vill bara återvända hem".

 

Det är hjärtskärande att höra Omar berätta om att hans största önskan är att få återvända hem. Han föddes samma år som kriget startade, det är allt han känner till. Att som barn tvingas leva på flykt, mitt i krigets Jemen, är fruktansvärt. Det är brist på rent vatten, mat, och människor lever med ständig ångest för att en väpnad attack ska inträffa mot deras flyktingläger.

Innan Omar och hans far Salem kom fram till flyktinglägret Alswidan i Marib så hade familjen redan tvingats flytta fyra gånger på grund av konflikten. Varje gång de tvingades fly fick dem lämna alla sina ägodelar och gå i dagar för att komma till en säker plats.

Under lång tid har det på grund av konflikten varit svårt för hjälporganisationer att nå fram med hjälp - men tack vare våra givare kan vi och våra partners vara på plats och hjälpa till. Vi ger framförallt människor tillgång till rent dricksvatten samt bygger toaletter och handtvättsstationer så människor kan sköta sin hygien. Det är även viktigt att arbeta långsiktigt och få i gång samhället igen, därför delar vi exempelvis ut kontantbidrag och ger stöd till människor som vill försöka skaffa sig en inkomst.

Situationen är allvarlig och du kan se till att fler personer får livräddande hjälp. Skänk en gåva för att stötta människor som lever i fattigdom och drabbas av kriser - klicka här!

 

OXFAM I JEMEN

-Människor som flytt undan missiler och kulor står inför en daglig kamp för att överlevna sjukdom och fattigdom. Jemeniter har lidit i sex långa år, det är dags för världen att säga stopp, det räcker nu. Fred är möjligt om regeringar sätter människoliv först, säger Muhsin Siddiquey, Oxfams landschef i Jemen.

Oxfam jobbat i Jemen i över 30 år och insatsen är för tillfället en av våra största. Vi är på plats för att förse människor med rent vatten, kontantbidrag och matkuponger. Vi ger också människor stöd i att hitta jobb och skapa en inkomst, till exempel med utbildning och stöd till små entreprenörer. Du kan läsa mer om vårt arbete i Jemen på vår hemsida.

Sep 15, 2021
Sep
15
2021

Arbetarna bakom italienska viner utsätts för människorättskränkningar

Arbetssituationen för vindruvsplockare i Italien präglas av missförhållanden och allvarliga risker för människorättskränkningar.

 

Sedan 2014 uppskattas över 1500 arbetare inom det italienska lantbruket ha avlidit på grund av sitt arbete. Foto: Andrea Cairone

Tvångsarbete, fattigdomslöner, skadliga arbetsförhållanden och osäkra anställningsvillkor är verkligheten för många arbetare i den italienska vindustrin. Det visar Oxfams nya rapport ”The Workers behind Sweden’s Italian Wine”, där Oxfam i samarbete med Systembolaget, har gjort en kartläggning och granskning av arbetsvillkoren för arbetarna bakom de italienska vinerna som säljs på Systembolaget.

Närmare 100 arbetare har intervjuats om deras arbetsvillkor och rättigheter på vingårdar i Toscana, Piemonte, Apulien och Sicilien – fyra regioner i Italien som levererar vin till den svenska marknaden via Systembolaget.

”Jag vågar inte lyfta arbetsrelaterade problem med min arbetsgivare av rädsla att straffas eller bli av med jobbet”, berättar en av arbetarna. ”Jag är inte fri att lämna mitt jobb eftersom jag måste återbetala skulden för resan till Europa,” säger en annan

Närmare hälften av de intervjuade är migrantarbetare från Östeuropa och Afrika. De har i vissa fall fått betala för att få sin anställning och är särskilt utsatta för risken att vara i händerna av illegala arbetsförmedlare, eller så kallade ”caporalato” som på egen hand bestämmer arbetstider och löner. Trots att caporalato systemet förbjöds 2016 lever det kvar på många håll i Italien. Det italienska fackförbundet Flai Cgil och forskningsinstitutet Osservatorio Placido Rizzotto definierar det som modernt slaveri.

I alla fyra regioner där Oxfam har undersökt arbetsvillkoren är låga löner vanligt förekommande, likaså övertid som i regel inte ersätts. En betydande del av både italienska arbetare och migrantarbetare har inte råd att täcka sina grundläggande behov på lönen som kan vara så låg som 2,50 euro per timme. För att överleva tvingas många har fler sysselsättningar eller arbeta övertid – i de fall sådan ersätts.

Osäkra anställningsvillkor är utbrett bland arbetarna. Många saknar skriftliga arbetskontrakt och står utan arbetsrättsligt skydd. De vågar inte framföra klagomål, ofta på grund av rädsla för att förlora sitt jobb eller bli utsatta för repressalier från arbetsgivaren. Det råder brist på kunskap om möjligheten att gå med i en fackförening och fruktan att bli straffad av arbetsgivaren om de ansluter är särskilt utbredd på Sicilien. 

Skadliga arbetsförhållande innebär att arbetare på vingårdar står inför en rad hälso- och säkerhetsrisker, inklusive muskel- och skelettsjukdomar, utmattning och giftiga ångor. Många av arbetarna som intervjuades uppgav att de saknar skyddsutrustning.

”Som rapporten belyser tvingas människor i fattigdom att sätta sina liv och sin hälsa på spel för vår vinkonsumtion. Genom samarbetet med Systembolaget har vi kunnat identifiera en liten del av den utbredda problematiken i Italien och runt om i världen: en systematisk exploatering och diskriminering av arbetare som befinner sig längst ut i leverantlörsleden inom den globala livsmedels- och dryckesindustrin. Tyvärr är det ofta människor som lever i fattigdom och utsatthet som betalar priset för hur vår globala handel ser ut idag”, säger Suzanne Standfast, Generalsekreterare på  Oxfam  Sverige.

Oxfam har i flera år granskat den globala livsmedelsindustrin och slagit larm om den systematiska exploateringen och diskrimineringen av arbetare. Miljontals arbetare som förser Sverige med produkter som ris, skaldjur, kaffe, te och vin har dessutom inte fått tillräckligt stöd för att klara pandemins effekter på hälsan och ekonomin. Till följd har de tvingats in i fördjupad fattigdom.

Som en av världens största inköpare av vin har Systembolaget tagit ett viktigt steg i valet att se över vilka risker och kränkningar av mänskliga rättigheter som kan förekomma i deras italienska leverantörsled. De har kommit en bra bit och är på rätt väg. Genom att agera på rapportens rekommendationer om hur de kan vidareutveckla sitt arbete för goda arbetsvillkor och efterlevnaden av mänskliga rättigheter har de stora möjligheter att göra skillnad.

”Vi hoppas att fler företag följer i Systembolagets spår – och att den sociala aspekten av hållbara leverantörsled får högre prioritet inom hela sektorn. Förändring krävs även på politisk nivå: Sveriges regering måste visa ledarskap och agera för en bindande lagstiftning som kräver att svenska och europeiska företag respekterar mänskliga rättigheter i sina leverantörskedjor”, säger Suzanne Standfast.

Även konsumenter har en betydelsefull roll och stor möjlighet att påverka genom att nyttja sitt konsumentinflytande. De kan informera sig om produktionsförhållanden, vara medvetna om vad de köper och sätta press på företag genom att ställa frågor och efterfråga varor som produceras under rättvisa förhållanden, utan lidande eller fattigdom.

Mer information:

Metod – Illustrative Human Rights Impact Assessment:

  • Mellan september 2019 och april 2021 har Oxfam genomfört en illustrativ Human Rights Impact Assessment (HRIA) – en konsekvensbedömning av mänskliga rättigheter i Systembolagets leverantörsled. Undersökningen bygger på en metod utifrån FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, samt OECD:s vägledning för ansvarsfullt företagande.
  • Både generella arbetsvillkor i den italienska vinindustrin såväl som ett urval producenter och leverantörer till Systembolaget har undersökts. Intervjuer har genomförts med anställda på Systembolaget, deras underleverantörer och vinarbetare i Toscana, Piemonte, Apulien och Sicilien.
  • Oxfam arbetar även tillsammans med andra företag som Axfood och Coop för att granska och förbättra villkoren i deras leverantörsled.
  • Att förbättra arbetsförhållanden i de globala leverantörskedjorna är en del av Oxfams arbete för att bekämpa ojämlikhet och skapa varaktig förändring för människor i fattigdom.

Vinlandet Italien:

  • Italien är världens största vinproducent och vinexportör. Italienska viner står för 27 procent av Systembolagets försäljning av vin. Det är sedan många år det land som befolkningen i Sverige konsumerar mest vin från.
  • Risker för brister i arbetsvillkor i den italienska lantbrukssektorn är omfattande. Mellan 2014 och 2019 beräknas ungefär 1 500 arbetare inom lantbruket ha avlidit på grund av sitt arbete.
  • Antalet migranter som arbetar inom lantbrukssektorn i Italien har ökat med 90 procent de senaste tio åren och migranter är särskilt sårbara för brister i arbetsvillkor och kränkningar av mänskliga rättigheter. Det finns tecken på att producenter exploaterar migranter för att sänka produktionskostnader och öka vinsten.

 

Webbinarium
Den 15 september presenterade vi innehållet i rapporten på ett webbinarium som sändes live på Facebook. Se reprisen här!

Sidor