Klimatojämlikhet

  • De fattigaste drabbas hårdast av klimatförändringarna

    De rikaste 10 procenten står för cirka hälften av alla koldioxidutsläpp i världen. Samtidigt står de fattigaste 50 procenten för bara ca 10 procent av utsläppen.

    Världen är inte bara ekonomiskt ojämlik. De som tjänar mest pengar släpper också ut överlägset mest växthusgaser. Samtidigt har de fattigaste lägst utsläpp av alla, men drabbas hårdast av klimatförändringarna. Det är till exempel fem gånger vanligare att människor i fattiga länder tvingas på flykt på grund av extremväder, jämfört med i rika länder. Uppvärmningen slår också mot fattiga människors försörjning exempelvis genom sämre eller uteblivna skördar.

  • I många fattiga länder är utsläppen under ett ton per person och år och de fattigaste människorna har utsläpp så låga som 0,1 ton. Samtidigt finns en koldioxidbudget som världen inte får överskrida för att kunna hålla uppvärmningen under 1,5 eller 2 grader. Det är ett nollsummespel där varje ton vi släpper ut minskar utsläppsutrymmet som andra kan använda.

    En majoritet av svenskarna är bland de 10 procent som tjänar mest i världen och vi har också väldigt höga konsumtionsutsläpp av växthusgaser per capita, cirka 11 ton per år. I de flesta fattiga länder är utsläppen långt under 1 ton per person och år. Samtidigt finns en koldioxidbudget som världen inte får överskrida för att kunna hålla uppvärmningen under 2 grader. När fattiga människor får det bättre och ökar sina utsläpp måste de med höga utsläpp minska sina ännu mer. Det betyder att vi i länder som har höga utsläpp måste göra de största utsläppsminskningarna.

  •  

    Vad gör Oxfam?

    Vi bedriver påverkanskampanjer för att få ett slut på denna dubbla orättvisa. Vi pressar regeringar och beslutsfattare att ta större ansvar för klimatkrisen: det tyngsta ansvaret ligger på dem och de måste göra mer för att minska utsläppen och klimatojämlikheten. Oxfam arbetar också för att påverka klimatfrågan på internationell nivå, bland annat så att mer resurser ges till klimatfinansiering till de minst utvecklade länderna.

    Vi arbetar även praktiskt med att hjälpa människor i fattigdom att stå emot klimatkrisen. Vi hjälper jordbrukare i Thailand att bygga bevattning- och dräneringssystem så att grödor kan växa under torka och långa regnperioder. Vi stöttar bönder i Malawi att skifta mellan olika grödor baserat på vädermönster. Vi planterar mangrove tillsammans med jordbrukare vid Vietnams kust för att skydda mot stora stormvågor.

    Medan temperaturerna stiger blir extremväder allt vanligare och allvarliga. Bönder och jordbrukare står inför stora svårigheter och nära en miljard av världens fattigaste människor- de som gjort minst för att bidra till den globala uppvärmningen- har fått allt svårare att få ihop tillräckligt med mat till sina familjer. 

    Oxfam publicerade rapporten Extreme carbon inequality inför Parismötet 2015, i den kommer vi bland annat fram till siffran om att de rikaste 10 procenten står för hälften av utsläppen. Du kan läsa mer och ladda ner den här.

    Oxfam är också en av organisationerna bakom Klimatmålsinitiativet som vill se ett nytt miljömål om att minska de konsumtionsbaserade utsläppen. Idag finns bara mål för utsläppen som sker i landet, inte för de vi orsakar genom vår importerade konsumtion och utrikes flygresor: www.klimatmal.se

  • Vad kan jag göra?

    Även om det behövs kraftiga politiska mål och åtgärder har vi alla ett ansvar att försöka minska våra egna utsläpp, ju högre utsläpp desto större ansvar. Man kan göra stor nytta genom att minska sin egen efterfrågan på utsläppsintensiva varor och tjänster – till exempel vår importerade konsumtion och utrikes flygresor- det minskar nämligen utsläppen redan i dag.

  • ”Jag möter stora utmaningar här på grund av klimatförändringar… Men nu ser jag kvinnor som jag som kan gå till marknaden varje dag och sälja sina produkter!”


    Leitamat, 50, är en av de som lyckats anpassa sitt jordbruk till klimatförändringarnas effekter. Foto: Artur Francisco

    På Vanuatu drabbas befolkningen redan av klimatförändringarnas effekter. Den lilla önationen räknas för närvarande som det land i världen med störst risk för jordbävningar och tropiska cykloner, extrema väder som kostar landet i genomsnitt 48 miljoner dollar per år, vilket motsvarar 6,6 procent av BNP. Klimatförändringar och stigande havsnivåer hotar jordbruket, vattentillgången och människors tillgång till mat.

    Oxfam arbetar för att minska klimatförändringarnas effekter på Vanuatu genom att erbjuda jordbruksutbildning och fröer till kvinnor så att de kan producera grödor även under lågsäsong- vilka kan säljas till ett högre pris. Förutom att investera i sina jordbruksföretag använder många inkomsten för sina barns utbildning.

     

    Sidan senast uppdaterad i april 2019

Vem bär vikten av våra koldioxidutsläpp?

De fattigaste människorna i världen får bära konsekvenserna av svenska växthusgasutsläpp, trots att de är minst skyldiga till klimatkrisen. Nu lanserar Oxfam ny satsning mot klimatojämlikheten.

 

Oxfam i Almedalen 2019

Oxfam tar frågan om klimatojämlikhet till Almedalsveckan i Visby.

 

Mot en skrämmande framtid, ett steg i taget

"Ibland är vi tvungna att gå i två timmar för att hitta vatten. Våra djur dör. Torkan är problemet. Vi letar hela tiden efter vatten och mat och lever i ständig oro."

Havet kommer alltid vara starkare

Palmerna vajar på den lilla önationen Kiribati i Stilla havet. Längs sandstränderna har de högar av sandsäckar som byggts upp som en mur för länge sedan blivit översköljda av det stigande havet. Här drabbas redan befolkningen av klimatförändringarnas effekter. Havet stiger, och människor tvingas fly.

Rikaste 10 % står för hälften av utsläppen

Nu drar Oxfam igång en kampanj för att minska klimatojämlikheten.

4 hungerkriser har blivit 5

En upptrappning av konflikten i Demokratiska republiken Kongo har lett till att de fyra allvarliga hungerkriser som pågår i världen har blivit fem.