Frågor och svar om klimatojämlikhet

Vad menas med klimatojämlikhet?
Begreppet klimatojämlikhet pekar på det faktum att människor i fattigdom dels drabbas hårdast av klimatkrisen, dels är minst skyldiga till den. För att tackla klimatojämlikheten krävs att de med höga utsläpp tar fullt ansvar för dem, men också att mer stöd ges till de människor som drabbas hårdast av klimatkrisens negativa effekter.

Varför bryr sig Oxfam om klimatet?
Oxfam existerar för att bekämpa fattigdom och hjälpa människor att själva förbättra sina liv. Klimatkrisen slår oerhört hårt mot människorna vi finns till för att hjälpa.

Vad vill ni åstadkomma med satsningen?
Oxfam vill se en ökad medvetenhet om att våra utsläpp skadar människor i fattigdom redan idag, och om att Sverige borde göra mer för att bekämpa klimatojämlikheten. Vi vill också samla in underskrifter från människor som håller med om att Sverige borde göra mer för att visa att vi är många som står bakom våra krav.

Vad baserar ni siffran om att svenskar har upp till 80 gånger högre utsläpp än de allra fattigaste på?
Formuleringen är ett försök att göra en jämförelse mellan oss i Sverige och de som släpper ut allra minst i världen, ofta de som drabbas hårdast av klimatkrisen. Det är ett estimat och inte en exakt siffra. I rapporten Extreme carbon inequality från 2015 beräknade vi hur stora koldioxidutsläpp människor i olika länder har relaterat till deras inkomst. I den estimerade vi att de allra fattigaste personerna i länder som Bangladesh och Kenya har så låga utsläpp som 120 kg per person och år. Denna siffra gäller dock inte alla människor i extrem fattigdom. Metodiken och datan finns beskriven här. Siffran jämfördes sedan med medelsvenskens utsläpp som är 10 ton enligt NaturvårdsverketGlobal carbon atlas som drivs av Global carbon project kommer fram till liknande siffror och anger att många låginkomstländer har konsumtionsutläpp på 0,1 ton eller lägre. Oavsett hur man räknar är klimatojämlikheten enorm. Vi i höginkomstländer är skyldiga till klimatkrisen men är inte de som får bära dess tyngsta konsekvenser.

I filmen med Sverker Olofsson kommer ni hem med 10 ton CO2 till en svensk. Menar ni att klimatkrisen är individens fel?
Våra krav i satsningen är på att Sverige som land ska göra mer mot klimatojämlikheten. Det krävs kollektiva satsningar och räcker inte med att individer försöker minska sina egna utsläpp. Däremot har alla också ett eget ansvar att försöka begränsa sina egna utsläpp i den mån det är möjligt.

Vad ligger bakom kraven i namninsamlingen?
Vi driver dessa policykrav tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer.

1)  Konsumtionsutsläppen, till följd av all vår konsumtion, även den importerade och våra flygresor i Sverige är cirka dubbelt så höga som utsläppen inom landet men finns inte med i några nationella mål. Vi vill se ett kompletterande miljömål om att minska svenska utsläpp från konsumtion. Tillsammans med 21 andra organisationer driver vi nätverket Klimatmålsinitiativet som arbetat för ett sådant mål sen 2015. Läs mer om konsumtionsutsläpp hos Naturskyddsföreningen. eller på www.klimatmål.se

2) Klimatfinansiering är nödvändigt dels för att låginkomstländer ska kunna ställa om sin ekonomi till att bli fossilfri, dels för att hjälpa dem hantera klimatkrisens negativa effekter. Sverige ger stora summor i klimatfinansiering relativt andra länder, men det är inte extra pengar utöver det redan bestämda biståndsmålet om 1% av BNI.
Läs mer om klimatfinansiering här

3) Just nu minskar inte utsläppen inom Sverige, nya motorvägar och flygplatser byggs ut som kommer öka trafiken och utsläppen och fossila bränslen subventioneras. Tillsammans med ett stort antal andra organisationer kräver vi att regeringen sätter stopp för klimatskadliga investeringar och slutar subventionera fossila bränslen.

Vad gör ni med namninsamlingen?
Vi kommer lämna över den till ansvariga politiker för att visa att vi är många som står bakom ovan nämnda krav.

 

Oxfam har beviljats ett bidrag på 100 000 kronor från Forum Syd för satsningen. Det är dock Oxfam som helt och hållet ansvarar för budskapet.