Varför klagar ni på miljardärerna?

Jan 25, 2019
Jan
25
2019

Varför klagar ni på miljardärerna?

- och fyra andra frågor om vår ojämlikhetsrapport.

 

 

Oxfams nya ojämlikhetsrapport har skapat rubriker i Sverige och runt hela världen den senaste veckan. Rapporten, som visar att världens dollarmiljardärer tillsammans tjänade 23 miljarder kronor om dagen förra året samtidigt som de 3,8 miljarder människor som utgör världens fattigaste hälft såg sina tillgångar minska med 4 miljarder om dagen, har också väckt många funderingar. Här är våra svar till de vanligaste frågorna.

1. Varför klagar ni på miljardärerna? De skapar jobbtillfällen och rika människor som Bill Gates har skänkt miljoner till välgörenhet.

Oxfam är inte emot att människor är rika- vi är emot fattigdom. Vi använder miljardärerna som ett exempel för att belysa problemet med vårt ekonomiska system som tillåter en liten grupp människor att skapa enorma förmögenheter medan de betalar relativt lite skatt, trots att offentliga tjänster som sjukvård och utbildning lider av underfinansiering. Det här är skevt.

Och det är sant att några miljardärer har byggt upp fenomenala företag och skapat otaliga jobbmöjligheter. Men det gäller inte alla. Oxfam uppskattar att två tredjedelar av dollarmiljardärernas rikedomar kommer från ärvda pengar eller har skapats med hjälp av monopol eller svågerpolitik. Inte heller alla miljardärer säkerställer att de som arbetar för dem får en rättvis andel av företagsvinsten vilket man kan göra genom att till exempel betala ut löner som går att leva på.

Det stämmer också att miljardärer som Bill Gates använder sin förmögenhet till att hjälpa andra- och det är fantastiskt! Men välgörenhet ersätter inte ett företags eller en persons ansvar att betala sin rättvisa andel skatt. Det här är det många som håller med oss om- till exempel säger Bill Gates att det är de superrikas största ansvar att betala skatt.  Även Warren Buffet har krävt högre skatter för de superrika och miljardären och entreprenören Nick Hanauer påpekade i veckan i en debattartikel att de allra rikaste, människor som han själv, borde betala mer i skatt.

2. Det här måste vara fel, fattigdomen minskar ju?

Antalet människor som lever i extrem fattigdom- på mindre än 1,90 dollar om dagen- har minskat, vilket är fantastiskt!

Men det är inte hela sanningen. Nästan halva jordens befolkning lever på under 5,5 dollar om dagen. De lever alltså inte i extrem fattigdom, men är fortfarande väldigt fattiga; bland bara en sjukvårdsräkning ifrån att tvingas in i extrem fattigdom. Det är tillgångarna hos den här gruppen människor som minskat.

Problemet är att den ekonomiska tillväxten inte delas jämlikt och vi menar att den i mycket högre grad måste tillfalla den fattigaste halvan av jordens befolkning. Miljardärernas förmögenheter ökade med 23 miljarder kronor om dagen förra året medan de världens fattigaste hälft såg sina tillgångar minska med 4 miljarder om dagen.

Vi arbetar för att det ekonomiska systemet ska fungera alla- inte bara de rikaste.

3. Låga skatter är väl bra? Höjda skatter betyder färre jobb och att den ekonomiska utvecklingen kommer att avta.

Att låga skatter för de rika skulle vara bra för att skapa nya jobb går att ifrågasätta. Till och med Internationella valutafonden säger att det finns gott om utrymme för omfördelning utan att den ekonomiska utvecklingen skulle ta skada.

Det är helt enkelt orimligt att skattesatserna för de allra rikaste människorna och företagen sänks systematiskt, medan viktiga offentliga tjänster som vård och utbildning (som gynnar alla i samhället) på många ställen i världen är gravt underfinansierade. Det behövs fler skolor- inte fler lyxyachter.

4. Vad är det för fel på privata skolor och sjukvård? Det är ett bra alternativ när kvaliteten offentliga skolor och sjukhus är låg.

När offentliga tjänster inte finansieras tillräckligt blir kvaliteten låg- och detta är verkligheten i många länder. Lösningen på det här problemet är att investera mer i offentliga tjänster, inte sälja ut dem till den privata sektorn, där de fattigaste i samhället exkluderas.

Den privata sektorn fungerar inte för de fattigaste i samhället eftersom det inte finns något incitament för privata företag att tillhandahålla tjänster för personer som inte har råd att betala för dem. Privata vårdgivare och utbildningsinstitutioner subventioneras dessutom ofta av regeringar, vilket innebär att offentliga pengar går till tjänster som gynnar de rikaste människornas behov- på bekostnad av de fattigaste.

Bara genom att öka investeringar till offentlig och gratis vård och utbildning kan regeringar se till att det är tillgängligt för alla.

5. Vad kan jag göra för att hjälpa?

Du kan dels skriva under vår namninsamling mot ojämlikhet som används för att sätta press på makthavare och regeringar. Du kan också vara med i kampen mot fattigdom och ojämlikhet som månadsgivare till Oxfam.