Nyheter

Dec 13, 2017
Dec
13
2017

Lidandet i DR Kongo kan förvärras

Miljontals människor som står inför allvarlig hunger och akut undernäring i Demokratiska republiken Kongo riskerar bli utan livräddande hjälp.

 

Hjälpinsatserna i Demokratiska republiken Kongo är kraftigt underfinansierade, och tiotusentals människor har redan minskade matransoner. Oxfams hjälpinsatser i Kasai, det värst drabbade området, ämnar hjälpa 180 000 personer men kan komma att avslutas när finansieringen tar slut i mars. Flera organisationer har uppmanat till ökade bidrag då biståndskostnaden för Demokratiska republiken Kongo enligt FN kommer dubblas under 2018. Hittills har FN mottagit bara en bråkdel av det som behövs.


Kvinnor väntar på att få sina namn utropade under WFP:s och Oxfams matdistribution i Kasai. Foto: John Wessels / Oxfam

- Konflikten har gjort att miljoner människor i Kasai nu står inför allvarlig hunger och världen kan inte fortsätta ignorera mänskligt lidande av denna skala. Terroriserade och traumatiserade har över en och en halv miljon människor tvingats fly sina hem och land i jakt på säkerhet. Vi måste hjälpa de drabbade med den mat och det stöd de så desperat behöver till dess de kan återvända hem och åter odla sina grödor, säger Jose García Barahona, Oxfams Landschef i Demokratiska republiken Kongo.

- Regeringar och internationella bidragsgivare måste brådskande fylla finansieringsglappet. Utan tillräckligt bistånd kommer vi inte kunna ge stöd åt de miljontals människor i Kasai och resten av Kongo som behöver det idag. Det är av största vikt att vi agerar nu för att föra samman samhällen och hjälpa dem att åter bygga upp sina liv, säger Jose García Barahona.

Konflikten som bröt ut i det tidigare fredliga Kasai förra året har lett till en åttafaldig ökning i hunger. Över tre miljoner människor går nu hungriga.


Människor i Kasai bär säckar med mat från WFP och Oxfam. Nästan 1.9 miljoner personer i Kasai går hungriga och undernäring är ett växande problem. Foto: John Wessels / Oxfam

Man har nu gått miste om tre jordbrukssäsonger, vilket lett till svår matbrist. Många familjer tvingas leva på bara ett mål mat per dag, på en diet bestående av huvudsakligen majs och kassava, utan tillgång till mer näringsrik mat. Medan 400 000 barn rapporteras vara svårt undernärda i Kasairegionen kommer ytterligare förseningar av bistånd leda till högre nivåer av dödlighet och hämmad tillväxt.


Mayi med sin en vecka gamla bebis. ”Mitt barn föddes medan jag var på flykt undan milisen.” Foto: John Wessels / Oxfam

Miljoner saknar fortfarande tillgång till rent vatten. Oxfam har tagit in utrustning för att borra brunnar och bygga vattensystem, men då finansieringen tar slut i februari är det en kamp mot klockan. Dessutom ökar den nuvarande regnperioden risken för kolera och andra vattenburna sjukdomar.

Konflikten i Kasai startade i augusti 2016 efter en tvist mellan regeringen och lokalsamhället gällande vem som skulle bli nästa stamledare. Krisen har nu spridit sig till fem provinser i Kasai och har lett till strider mellan olika väpnade grupper, där mycket av det extrema våldet riktat mot civila. Oxfam har tagit emot vittnesmål om våldtäkt, lemlästning, massmord och halshuggningar, inklusive brutala attacker och mord på mycket små barn. I början av 2018 bedömer FN att 13 miljoner människor i Demokratiska republiken Kongo kommer vara i behov av bistånd och skydd undan konflikten.


Nästan 3.2 miljoner människor är i akut behov av matassistans i Kasai, enligt World Food Programme. Foto: John Wessels / Oxfam

Oxfams program i Kasai har hittills hjälpt 50 000 personer men avser att nå sammanlagt 180 000 personer som tvingats fly med mat, vatten och sanitet, viktiga hushållsföremål (t.ex. vattenbehållare, tvål, tyg, kläder, hygienpaket och grundläggande köksredskap) och hjälper till att hålla människor säkra.

Dec 7, 2017
Dec
7
2017

Tusentals asylsökande hotas av Greklands vinterkyla

Sedan en överenskommelse mellan EU och Turkiet trädde i kraft i mars 2016 har asylsökande hindrats från att lämna de egeiska öarna för att fortsätta till greklands fastland. Mottagningscentren på öarna Lesbos, Chios, Samos, Leros och Kos är överfulla och människors säkerhet och hälsa står nu på spel då temperaturen sjunker.

 

Misär i grekiska mottagningscenter


I de överbefolkade lägren på Lesbos finns knappt något skydd undan vintervädret. Foto: Giorgos Moutafis/ Oxfam

Människor sover i containrar. Tusentals personer, inklusive kvinnor och små barn bor i sommartält. Kvinnor tvingas sova bredvid män de inte känner, vilket sätter deras privatliv och säkerhet i fara. Det är brist på vatten, sanitetsfaciliteter och hälsa- och sjukvårdstjänster. Sammanlagt 12 744 människor klämmer nu ihop sig i motagningscentren som bara har plats för 5 576 personer. Samtidigt förvärras vädret då vintern kommer med kyla och regn.


Asylsökande bor i usla förhållanden på Lesbos. Foto: Giorgos Moutafis/ Oxfam 

Detta blir den andra vintern som asylsökande tvingas spendera på öarna sedan EU och Turkiet trädde i kraft. Förra vintern dog tre män på mindre än en vecka på Lesbos. Det finns inget officiellt uttalande om orsaken till dessa dödsfall, men de förmodas ha avlidit till följd av kolmonoxidförgiftning, då många flyktingar tvingades använda provisoriska uppvärmningsanordningar i sina iskalla tält.


Människor tvingas klämma ihop sig i tält som är odugliga i vinterkylan. Foto: Giorgos Moutafis/ Oxfam

EU och de grekiska myndigheterna har hänvisat till avtalet mellan EU och Turkiet som en motivering för policyn som tvingar asylsökande att stanna på öarna de anländer till tills dess att deras asylansökan är klar. Men Oxfam och flera andra rättighetsorganisationer menar nu att asylsökandes mänskliga rättigheter kränks om de hindras ifrån att lämna öarna, där de ohållbara förhållandena hotar deras hälsa, värdighet och välbefinnande.

Vissa, som anlände till öarna precis i dagarna då överenskommelsen började gälla har varit fast där i 20 månader.


Ett överbefolkat mottagningscenter på Lesbos. Foto: Giorgos Moutafis/ Oxfam

Tillsammans med flera andra organisationer uppmanar Oxfam Greklands premiärminister Alexis Tsipras att med stöd av EU:s ledare omedelbart omplacera människor till bättre förhållanden på fastlandet och vidta konkreta åtgärder så att inga asylsökande lämnas ute i kylan. Organisationerna har tillsammans startat en nedräkning till den 21 december, då vintern officiellt startar. Den grekiska regeringen har meddelat att de har för avsikt att förflytta 5000 personer från öarna till fastlandet innan vinterns start, vilket är ett steg i rätt riktning. Men med vintern runt hörnet delar tusentals människor fortfarande små, ouppvärmda tält i den bittra kylan.


Kvinnor, barn och människor med funktionsnedsättningar är extra utsatta i de otrygga lägren. Foto: Giorgos Moutafis/ Oxfam

Oxfam arbetar med flyktingar och andra migranter på Lesbos. Vi arbetar för att tillgodose deras behov och erbjuder gratis juridisk hjälp.

Nov 6, 2017
Nov
6
2017

Paradisläckan: skatteflykt förstärker fattigdom och ojämlikhet

För att få stopp på skatteskandaler måste politiska ledare sätta befolkningens intressen över företag och ett fåtal förmögna individers.

 

 

Efter International Consortium of Investigative Journalists avslöjande om hur företag och individer lurar regeringar på miljarder dollar i skatteintäkter startar Oxfam nu en namninsamling för att stoppa skatteflykten.

- Skatteflykt förstärker fattigdom och ojämlikhet. När superrika personer och företag undviker skatt är det vanliga människor, och speciellt de som lever i fattigdom, som får betala priset. Företags skatteflykt kostar fattiga länder minst 100 miljarder dollar om året – pengar som skulle räcka till utbildning för de 124 miljoner barn som inte går i skolan och till sjukvård som skulle kunna förhindra sex miljoners barns död varje år. Politiska ledare måste sätta befolkningens intressen över företagens och de superrika. Regeringar måste samarbeta för att stänga ner skatteparadis genom att skapa en global svartlista över skatteparadis, få stopp på hemlighetsmakeriet kring skatter för att tydliggöra huruvida företag och superrika individer betalar sin rättvisa andel skatt samt upprätta nya skattereformer som återuppbygger skattesystemet i majoritetens intresse i stället för ett fåtals, säger Robert Höglund, kommunikationschef för Oxfam i Sverige.

- Regeringar bör också upprätta nationella offentliga utredningar kring anklagelserna i ParadisePapers för att identifiera hur nationella lagar kan skärpas eller reformeras för att förhindra skattefusk. Oxfam har tidigare publicerat en lista över världens värsta skatteparadis tillsammans med rekommendationer för vad beslutsfattare bör göra för att bekämpa skatteflykt, säger Höglund.

 

Nov 2, 2017
Nov
2
2017

Extremväder tvingar fattiga på flykt

Oxfams rapport visar att det är fem gånger vanligare att människor i fattiga länder tvingas bort från sina hem på grund av extremväder.


"Mitt hopp för mitt land är att det ska finnas kvar" - Claire Anterea, Kiribati. Foto:Ula Majewski

I Oxfams nya rapport Uprooted by climate change beskrivs hur ojämlikt extrema väderförhållanden och klimatförändringar drabbar människor. Fattiga länder, som har lägst utsläpp av växthusgaser, står inför en mycket större risk att tvingas fly än de människor i de länder som orsakar störst miljömässig skada.

Mellan 2008 och 2016 tvingade extrema väderhändelser 14 miljoner människor (0.42% av befolkningen) i låginkomstländer att lämna sina hem per år, jämfört med en miljon människor (0.08%) i höginkomstländer. Siffror som troligt är underdrivna då de inte speglar långsamma katastrofer som exempelvis torka och stigande havsnivåer. Enligt Oxfams beräkningar har 1.9 miljoner människor tvingats fly på grund av torka bara under de nio första månaderna i 2017.  
 
- Världens fattigaste drabbas hårdast av konsekvenserna av den globala uppvärmningen, att de dessutom är minst skyldiga till växthusgasutsläppen dubblerar denna extrema orättvisa, säger Robert Höglund kommunikationschef för Oxfam i Sverige.
 
Den 6 november startar FN:s klimatkonferens COP 23 i Bonn, Tyskland och leds i år av Fiji, som den första mindre ö-nationen att inneha ordförandeskapet. Fiji är ett land som drabbats hårt av extremväder till följd av klimatförändringar. Efter cyklonen Winston 2016 tvingades runt 55 000 personer lämna sina hem samtidigt som landets bruttonationalprodukt sjönk med en femtedel.
 
Rapporten beskriver även hur kvinnor, barn och ursprungsbefolkningar påverkas oproportionerligt hårt av klimatförändringarna. För kvinnor som tvingas lämna sina hem innebär det en ökad risk att utsättas för våld.
 
Rapporten Uprooted by Climate Change visar hur människor som påverkas av klimatförändringar måste hantera hotet om att tvingas lämna sina hem. Till exempel gör befolkningen på Kiribati allt de kan för att stanna kvar på sina öar, trots stigande havsnivåer och ökande antal stormar. För dem, som i många andra samhällen, är en flytt den sista utvägen.
 
- De rika länder som är mest att skylla måste drastiskt minska sina utsläpp och samtidigt öka stödet till de som redan nu drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser, säger Robert Höglund
 
Oxfam uppmanar regeringschefer att införa:
  • Skarpare utsläppsminskningar: Länder måste komma överens om att minska utsläppen så mycket som behövs för att kunna ha en chans att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.
  • Finansiering för förlust och skada: De samhällen som drabbas hårdast av klimatförändringarnas konsekvener kan inte vara de som tvingas betala hela notan. Länderna behöver komma överens om hur man ska kunna ge hjälp till de som behöver den mest.
  • Finansiering för minskning och anpassning gentemot klimatförändringar: Rika länder har långt kvar innan de når finansieringsmålen som bestämdes i parisavtalet och de måste visa hur de ska kunna nå dit.
  • En enad front i kampen: Alla försök att försvaga parisavtalet från Trumpadministrationen måste enhälligt avvisas av övriga parter.
  • Internationellt skydd: FNs ”Global compacts” om flyktingar och migranter måste inkludera skydd för människor som tvingas fly över gränser på grund av naturkatastrofer
Övrig information: 
Siffrorna från 2008–2016 baseras på data från Internal Displacement Monitoring Centre som täcker alla exterma väderhändelser, inte bara de där en tydlig koppling till klimatförändringar har kunnat göras.
 
Okt 27, 2017
Okt
27
2017

Varför fler kvinnor än män lever i fattigdom

Trots att det gjorts framsteg de senaste åren är det ännu inget land i världen som har lyckats uppnå ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är fortfarande också mer sannolikt att en kvinna lever i fattigdom, än att en man gör det.

 

Ojämlikhet mellan könen fortsätter vara ett problem som präglar världen. Det förhindrar kvinnor att göra sina röster hörda, nedvärderar deras arbetskraft och sätter kvinnor i en position som är underlägsen mäns, både i hemmet och på ett nationellt och globalt plan.


Hoan jobbar med att paketera t-shirts och skjortor för global export i en klädfabrik i norra Vietnam. Hon jobbar i snitt 62 timmar i veckan och tjänar 1 dollar i timmen. Foto: Adam Patterson/Oxfam

Ojämlikhet i arbetslivet

Låga löner 

Runtom i världen är det kvinnor som utför de lägst betalda arbetena. Globalt sett tjänar kvinnor 23 procent mindre än män, och fortsätter utvecklingen i samma takt kommer det ta 170 år för att jämna ut glappet. Det är 700 miljoner färre kvinnor än män som befinner sig i betalt arbete.

Osäkra arbetsformer 

75 procent av kvinnor i utvecklingsländer arbetar inom det så kallade ”informella ekonomiska systemet”, där det är mindre sannolikhet att de får anställningskontrakt, juridiska rättigheter eller tillgång till sociala skyddsnät. Ofta får de också så dåligt betalt att de hålls kvar i fattigdom. 600 miljoner kvinnor befinner sig i de allra mest osäkra arbetsformerna.

Obetalt hushållsarbete 

Kvinnor genomför minst dubbelt så mycket obetalt hushållsarbete, så som att ta hand om barn och sköta hemmet, som män. Ibland tio gånger så mycket, och ofta utöver sina betalda arbeten. Det globala värdet av detta arbete beräknas till 10 biljoner dollar om året- lika mycket som en åttondel av hela världens BNP.

Längre arbetsdagar 

Kvinnor jobbar längre än män om man räknar samman det betalda och det obetalda arbetet. Globalt sett betyder det att kvinnor i genomsnitt jobbar fyra år längre än män över en livstid.


Sheillah Achieng jobbar som hushållsarbetare i ett informellt bostadsområde i Nairobi, Kenya. För henne och många andra i samma yrkesroll är det inte ovanligt att hot och uteblivna löner hör till vardagen. Foto: Katie G. Nelson/Oxfam

Ekonomisk jämlikhet för minskad fattigdom

Ekonomisk ojämlikhet mellan könen kostar kvinnor i utvecklingsländer 9 biljoner dollar om året- pengar som inte bara hade kunnat ge kvinnor ökad köpkraft och ge bättre förutsättningar för deras familjer och samhällen utan också betyda en rejäl skjuts för ekonomin generellt. Länder med större ekonomisk jämlikhet mellan könen har ofta högre inkomstnivåer, och mindre ojämlikhet leder ofta till minskad fattigdom. I Latinamerika ökade antalet kvinnor i avlönat arbete mellan 2000 och 2010 vilket ledde till en en 30 procentig minskning av fattigdom och inkomstojämlikhet.

Att stötta kvinnor i att få tillgång till anständiga jobb och förbättra deras försörjningsmöjligheter är av största vikt för att kvinnors rättigheter ska tillgodoses, för att minska fattigdomen och uppnå globala utvecklingsmål. 

Sidor