Nyheter

Feb 11, 2018
Feb
11
2018

Oxfams kommentar angående sexualbrott i Haiti och Tchad

2011 anklagades flera Oxfamanställda för sexuellt utnyttjande i Haiti under insatsen efter jordbävningen. Vi har också tagit del av anklagelser om att Oxfamanställda ska ha köpt sex i Tchad 2006.

Låt oss vara tydliga, deras beteende var och är helt oacceptabelt. Det här är ett fall av en grupp priviligierade män som behandlade människorna de var där för att hjälpa extremt illa. De missbrukade också förtroendet de fått från alla andra Oxfamanställda runt om i världen och från våra supporters och givare.

Oxfams främsta prioritet är att stå upp för de kvinnor och flickor som blev utsatta och att se till att inga former av övergrepp sker inom vår organisation. Vårt arbete med att stärka kvinnors rättigheter, särskilt i utsatta situationer är centralt för Oxfams värderingar. Som en organisation som kämpar för kvinnors rättigheter över hela världen har vi ett särskilt ansvar att skydda de människor vi finns till för att hjälpa, våra anställda, partners och volontärer från övergrepp och utnyttjande.

Så snart Oxfam fick kännedom om anklagelserna i Haiti startades en internutredning som resulterade i att fyra personer som var anställda av Oxfam Storbritannien avskedades 2011. Tre personer, inklusive landschefen, sade själva upp sig innan utredningen avslutats. Oxfam delade med sig av information om händelsen till media, givare och andra aktörer, som Storbritanniens organ The Charity Commission.

Oxfams utredning i Haiti 2011 ledde till skapandet av ett dedikerat ”safeguarding team”, en anonym visselblåsartelefon och andra åtgärder. Dessa åtgärder hjälper Oxfam att bättre skydda människor från övergrepp, sexuella trakasserier och utnyttjande. Vårt handlande 2006 och 2011 mötte inte de standards vi har idag. Trots att vi gjort många förändringar är det ändå tydligt att vi inte gjort tillräckligt för att ändra vår egen kultur och skapa starkast möjliga policys för att skydda människorna vi jobbar med globalt. Vi arbetar med det nu, men vi måste göra mycket mer och agera snabbare. Oxfam är starkt beslutna att arbeta med myndigheterna för att få bort allt typ av utnyttjande i vår sektor och efterfrågar gemensamma åtgärder.

Som medlemmar av den här organisationen är vi djupt sårade av dessa övergrepp och gör allt vi kan för att något liknande inte ska hända igen. Vi hoppas att vi kan återbygga förtroendet hos våra supporters som , såsom vi, vet att några få personers avskyvärda handlingar inte representerar allt det Oxfam står för.

 

Uttalande från Winnie Byanyima, VD för Oxfam International

Feb 9, 2018
Feb
9
2018

Ett år i katastrofer

Oxfam nådde ut med katastrofhjälp till nära 10 miljoner människor i 38 katastrofer förra året. Vi tittar tillbaka på några av de katastrofer Oxfam arbetade i under 2017.

 

Katastrofkalendern 2017

Januari

Oxfam delar ut matvouchers till människor som drabbats av striderna i Irak. Foto: Amy Christian/Oxfam

Året har just börjat och Aleppo har precis tagits tillbaka från rebellstyrkorna. Vi är en av få organisationer som kan leverera rent vatten till de 110 000 personer som flytt.

Vi skyndar oss också mot Damaskus där ungefär 5,5 miljoner människor fått sina vattensystem förstörda. I januari börjar också striderna i Mosul- vi hjälper de 170 000 som tvingas fly med det allra viktigaste, samtidigt som vi gör oss redo för större insatser då konflikten intensifieras.

I Afghanistan hjälper vi de allra fattigaste av de 600 000 personer som återvänder hem efter flera år i Pakistan. I Etiopien gör vi oss redo för att leverera vatten till de som drabbats av torkan. I januari ökar vi våra insatser- från att vår hjälp nått ut till 20 000 kan vi nu hjälpa 50 000 personer.

När Filippinerna och Fiji drabbas av en tyfon är vi där och hjälper de värst drabbade samhällena.

Februari


I februari utropas svält i Sydsudan. Oxfams Kujiek pratar här med Nyaliah, en av de som drabbats av matbristen. Foto: Bruno Bierrenbach Feder/Oxfam

Oxfam går ut med en varning om att det under 2017 förmodligen kommer uppstå fyra hungerkriser, i en skala som saknar motstycke. I Sydsudan, Nigeria, Jemen och Somalia kan 20 miljoner hamna på gränsen till svält.

Sydsudan förklarar svält, och antalet flyktingar som kommer till Etiopien stiger. Vår personal Gambellaregionen i Etiopien designar och underhåller ett vattensystem för 60 000 personer. I Nigeria är våra team först in i de områden som blir tillgängliga efter att Boko Haram tvingas bort av regeringstrupper. Vi skickar helikoptrar fulla med latriner, trä, presenningar och verktyg.

Mars

Martha Nyabany är en av Oxfams kanotchaufförer, som bla gör att människor kan ta sig till matutdelningsplatserna i ett Sydsudan i kris. Foto: Stella Madete/Oxfam

Regeringen i Zimbabwe förklarar en nationell katastrof då regn och översvämningar förstör delar av landet. Vår personal hjälper till med logistiken kring leveranserna av mat och hygienartiklar.

Vi ökar våra insatser för att stötta burundiska flyktingar i Tanzania.

Vi distribuerar kontanter till de som drabbats av torkan i Sri Lanka genom en lokal mobilnätleverantör och hjälper 10 000 personer att få tillgång till rent vatten och sanitet i de delar av Peru som drabbas av översvämningar.

Panyijar County är ett våtmarksområde i Sydsudan där tusentals människor som flytt från konflikten bor. Efter att ha fått höra fruktansvärda historier om barn som drunknat i det djupa vattnet sätter vi upp ett system för kanotvouchers så att människor skulle ha råd med vattentaxi. Vi börjar också utöka vårt eget program för livsmedelsbistånd i flera stater – något som händer mycket sällan, bara i de undantagsfall där det absolut inte finns mat på marknaden.

April

Bildtext: Ayan och hennes son Mohammed i Somaliland är några av de miljontals människor som dabbas av torkan på Afrikas horn. Foto: Petterik Wiggers/Oxfam

En lång tids torka börjar märkas, och Oxfam prioriterar Afrikas horn där vi distribuerar rent vatten och kontantbidrag till 12 000 personer i Somalia och 325 000 personer i Etiopien. Samtidigt utses Bidi bidi i Uganda till världens största flyktingläger. Där bor 270 000 sydsudaneser, och våra ingenjörer arbetar dygnet runt för att distribuera vatten till människor som kommer över gränsen efter dagar på flykt utan vatten att dricka.

Södra Colombia drabbas av översvämningar och jordskred, och vår personal samarbetar med lokala organisationer för att reparera vattensystemen som förstörts.

Maj


Oxfam i Irak distribuerar nödhjälp till människor som har flytt från Mosul. Foto: Tom Robinson/Oxfam

Nästan 350 000 personer har flytt Mosul, och Oxfams personal hjälper 270 000 av dem med tillgång till vatten och latriner.

FN lovordar Oxfam för de vatten- och sanitetssystem vi installerat i läger i västra Etiopien för flera år sedan, men som fortfarande fungerar fint.

I Sydsudan måste våra team ransonera mathjälpen för att få den att räcka längre.

Juni


En av Oxfams många laster till Jemen. Denna gång är det 39 ton nödhjälp som ska hindra spridningen av det största utbrottet av kolera som någonsin uppmätts.

Koleraepidemin i Jemen når en aldrig tidigare skådad skala. Den pågående konflikten har försatt människor i en sådan fattigdom och sårbar situation att smittan hotar spridas helt okontrollerat. Våra team fördubblar insatserna och skickar bland annat vattentankar, hinkar, vattenreningskit.

Plötsliga strider i Marawi city på Filippinerna tvingar 300 000 människor att lämna sina hem. Vi hjälper de drabbade med hygienkit, köksredskap och sovmaterial. Vi hjälper också till med att starta ett radioprogram som ger råd till människor på flykt.

Juli


Oxfams vattenstation i flyktinglägret Kindjandi i Nigeria. Foto: Pablo Tosco/Oxfam

I Nigeria gör våra team allt de kan för att förse flyktingar som återvänt från Kamerun med vatten. Det är över 40 grader varmt och vattenbristen skapar spänningar.

I norra Indien jobbar ett av våra team med att förhindra sjukdomsspridningar efter en svår översvämning.

Augusti


Oxfams team pratar med en grupp internflyktingar i Demokratiska republiken Kongo. Foto: John Wessels / Oxfam

Det är monsunperiod och två tredjedelar av Bangladesh ligger under vatten. Våra team genomför sök- och räddningsaktioner och hjälper till med att bygga provisoriska översvämningsskydd. Vi når 186 000 personer.

Regeringen i Etiopien rapporterar att åtminstone 8,5 miljoner människor kommer behöva hjälp med mat under andra halvan av 2017. Hittills under året har vi lyckats hjälpa 600 000 personer.

Ett flyktingläger vi hjälpte till att bygga i Demokratiska republiken Kongo bränns ner i strider mellan lokala grupper. All infrastruktur för vatten och sanitet förstörs. Krisen som striderna i DR Kongo för med sig är relativt bortglömda. Vi stöttar 350 000 personer i landet men det finns varken tillräckligt många organisationer eller finansiering för att göra det som behövs.

September


Oxfam levererar rent vatten till rohingyer på flykt i Bangladesh. Foto: Tommy Trenchard/ Oxfam

Orkanen Irma drar in över Karibien, och Mexiko drabbas av flera jordbävningar. Vi arbetar på Dominikanska republiken och Kuba med att hjälpa människor att få tillgång till nödbostäder och sjukvård.

Våld blossar upp i Myanmar vilket leder till en massflykt till grannlandet Bangladesh. I slutet av september har 500 000 rohingyer tagit sig över gränsen, och vi är på plats med specialistteam för att hantera den snabbt växande flyktingkrisen.

Sydsudanesiska flyktingar fortsätter att ta sig till Uganda där vi arbetar för att få nya vattensystem på plats. Regn och översvämningar försvårar både matleveranser och byggprojekt, och malaria och luftvägsinfektioner är överhängande risker. Mer måste göras, speciellt för att skydda unga kvinnor. Många graviditeter bland minderåriga rapporteras in.

Vårt lilla team på Sicilien fortsätter att ge stöd åt migranter som kommer från Libyen, och fokuserar på de mest sårbara och ungdomar som kommer ensamma.

Oktober


Matleverans via flygplan i Sydsudan. Foto: Albert González Farran/Oxfam

Vi släpper mat från flygplan till människor i Sydsudan. Rent logistiskt är det komplicerat: planen måste kunna flyga så lågt som möjligt, och vi måste ha personal på marken som kan samla ihop och dela ut säckarna. Vi försöker förse 200 000 personer med mat. Tusentals sydsudaneser har också flytt till Sudans Darfurprovins, där de förväntas stanna i flera år. Vi är där för att ge dem katastrofstöd och för att undersöka vilka typer av jobb flyktingarna skulle kunna utföra i det lokala samhället i framtiden.

Vårt arbete för rohingyerna i Bangladesh får fart och vår hjälp når 185 000 personer under oktober. Men förhållandena människorna bor i är fruktansvärda. De bor tätt hoppackade i lerfyllda läger där kaoset är så stort att många är rädda för inte hitta tillbaka om de lämnar sina tält.

November


Kusinerna Sahir och Tariq framför Oxfams vattentankar i flyktinglägret Zaatari i Jordanien. Foto: Sam Tarling/Oxfam

Saudiregimen stänger alla vägar in till Jemen. 90 procent av all mat, bränsle och mediciner importeras till landet, och FN varnar om att detta kan leda till den största svälten på flera årtionden. Vår personal försöker spara in på bensin genom att röra sig så lite som möjligt, större delen av vårt arbete kan fortsätta, till exempel genom att använda solenergi till vattensystemen.

Vi har arbetat i flyktinglägret Za’atari i Jordanien i nästan fem år, bland annat med att designa ett vatten- och sanitetssystem för hushållen i lägret. Detta är det första av sitt slag i ett flyktingläger. De 80 000 flyktingar som bor i Za’atari kommer inte återvända hem inom den närmsta framtiden, och i november gör vårt återvinningsprojekt stora framsteg. Det går ut på att hjälpa människor att återanvända de stora mängderna avfall och göra om det till återvunna produkter som går att sälja. En femtedel av avfallet i Za’atari görs nu om från sopor till inkomstgenererande produkter av kreativa personer som bor i lägret.

December

Vårdpersonal i Sydsudan mäter Georges näringsnivåer. Foto: Bruno Bierrenbach Feder/Oxfam

Tyfonsäsongen drabbar åter igen Stilla havet- Filippinerna drabbas av två i tät följd. Våra lokala samarbetspartners agerar snabbt för att hjälpa de drabbade.

Det kommer oroande prognoser om en kommande svält i Sydsudan. Det förväntas vara som värst om några månader men vårt team börjar förbereda sig. Det står tydligt att 2018 kommer bli värre än 2017 ur ett hungerperspektiv.

Feb 1, 2018
Feb
1
2018

”De möts av ett nytt helvete i Libyen”

Nya vittnen målar upp en verklighet fylld av mord, kidnappningar, tortyr och slaveri för migranter fast i Libyen.

 


Migranter går iland vid den sicilianska hamnen i Pozzallo. Foto: Alexandro Rota/ Oxfam

För ett år sedan trädde en ny EU-stödd överenskommelse mellan Italien och Libyen i kraft. Genom de nya bestämmelserna ville man förhindra illegal invandring och Libyens kustbevakning fick utbildning och finansiellt stöd av Italien och EU. Samarbetet förhindrar migranter från att lämna Libyen, och skickar tillbaka de som försöker fly. Nu vittnar de som lyckats ta sig från Libyen om hur migranter hålls kvar i fångenskap och utsätts för grova kränkningar.

När Oxfam i augusti förra året intervjuade 158 migranter som befunnit sig i Libyen, vittnade 84 procent om hur de upplevt inhuman behandling, extremt våld och tortyr i Libyen. 74 procent berättade att de bevittnat hur människor blivit mördade eller torterade. Oxfams partnerorganisation Borderline Sicilia har samlat ihop nya vittnesmål, ett år efter att migrationsöverenskommelsen mellan Italien och Libyen trädde i kraft. Människor berättar fortfarande om ett Libyen där migranter mördas och kidnappas, där män tvingas arbeta utan lön och kvinnor våldtas och blir sexuella slavar. En person berättar om hur barn säljs som slavar.

- Människor flyr från krig, förföljelse och fattigdom, och möts av ett nytt helvete i Libyen, säger Oxfams landschef i Italien, Roberto Barbieri.


Foto: Alexandro Rota/ Oxfam

Precious, 28 år från Nigeria
- Jag tillfångatogs tillsammans med andra migranter när vi kom till Tripoli. De behandlade oss som sopor. Vi fick bara äta en gång om dagen, en bit rått ris eller okokt pasta. Vi drack vatten ur gamla bensindunkar. Många blev sjuka och dog av det eller till följd av våldet av de som höll oss fångna. De unga kvinnorna slogs och våldtogs varje dag- det var bara då vi fick något att äta.

Blessing, 24 år från Nigeria
- Jag kom till Libyen för att ta jobb som hembiträde. I stället fördes jag till ett center där jag stannade i flera månader. Jag fick en näve ris om dagen. De sålde min kropp till män i området. När jag försökte fly slog dom mig och våldtog mig.

Francis är en 20-årig man från Gambia
- Jag kidnappades av ett kriminellt gäng. Vi var fler än 300 personer som hölls fångna i ett rum. Jag var där i fem månader. Vi tvingades arbeta varje dag. De som satte sig emot dödades. Kvinnorna blev systematiskt slagna och gruppvåldtagna. Barnen uppfostrades i fängelset och såldes sedan som tjänare till libyska hushåll.

Oxfam och Borderline Sicilia menar nu att Italien och EU genast måste avsluta överenskommelsen med Libyen, sluta föra tillbaka migranter till Libyen och dra in stödet till deras kustbevakning.
- Europeiska regeringar har ett ansvar att skydda allas mänskliga rättigheter, inklusive migranters. De som flyr över havet bör aldrig stoppas och tvingas återvända till den fara som Libyen utgör för dem, säger Barbieri.

Oxfam hjälper nyanlända migranter i Italien genom att dela ut mat, kläder, skor och hygienkit. Vi ger också psykologiskt och juridiskt stöd. Oxfam i Italien hjälper även asylsökande med att hitta boende, lära sig italienska och delar ut kontantbidrag för att människor ska kunna möta sina mest grundläggande behov.

Jan 24, 2018
Jan
24
2018

Vad är det för fel med att vara rik?

Vår nya ojämlikhetsraport väcker frågor. Några tycker att vi är ”anti-rikedom” och undrar varför lägger skulden på miljardärerna. Här är våra svar på några av de vanligaste frågorna vi fått.

 

ojämlikhetsrapporten- frågor och svar

1. Fattigdomen i världen minskar och människor lever längre. Varför ska vi bry oss om några personer samtidigt blir jätterika?

Det är helt sant, och helt fantastiskt, att den extrema fattigdomen halverats de senaste 25 åren. Men samtidigt har ojämlikheten ökat i de flesta länder. Det finns bevis på att ojämlikhet har negativa sociala, politiska och ekonomiska effekter. Det står också i vägen för kampen mot fattigdom. Hade ojämlikheten minskat det senaste årtiondet hade hundratals miljoner fler kunnat lyftas ur fattigdom.

Det finns också människor som lever över gränsen för extrem fattigdom, men som arbetar långa dagar på krävande och riskfyllda jobb, men som inte tjänar tillräckligt för att ha ett drägligt liv.

2. Oxfam håller på med välgörenhet, varför pratar ni politik?

Vi finns till av en anledning: vi vill se ett slut på extrem fattigdom. Men för att nå det målet måste vi ta tag i de stora, strukturella problemen som orsakar fattigdom. Till exempel arbetar vi med stora utmaningar som ekonomisk ojämlikhet, könsdiskriminering och klimatförändringar. Och de här problemen handlar i grund och botten om makt.

Vi tittar på vilka som fattar de stora besluten, vilkas intressen de tar hänsyn till och vilkas röster de exkluderar. Vi tittar också på vilka som har möjligheten att ställa saker till rätta, vilket väldigt ofta innebär att vi uppmanar regeringar att ta bättre beslut.

3. Varför kritiserar ni företag hela tiden? Är ni emot företagsamhet?

Nej, det är vi inte. En stor del av vårt arbete handlar om att stötta och utveckla företag. Vi har samarbeten med flera företag, både stora och små.

Det vi är emot är den företagsmodell som gör vinst på att betala ut fattiglöner, sätter sina arbetare i fara, förstör planeten eller undviker att betala skatt. Vi anses gärna vara emot den här typen av företagsamhet.

4. Förra året sa ni att 8 miljardärer ägde lika mycket som halva jordens befolkning. Nu säger ni att det är 42. Då låter det ju som att ojämlikheten blir bättre, inte sämre?

Vi baserar den statistiken på Forbes Rich List och Credit Suisse Global Wealth Report. Credit Suisse är den mest pålitliga källan för data för hur den globala ekonomin är uppdelad, inklusive information om värdet av aktier och fonder, fastigheter, boskap etc. Naturligtvis är det väldigt komplicerat att räkna ut, vilket betyder att de uppdaterar och förbättrar sina siffror med jämna mellanrum. Därför är de siffrorna från i år tyvärr inte direkt jämförbara med förra årets.

För att se hur ojämlikhet förändras över tid måste vi räkna om tidigare års statistik genom att använda de senaste siffrorna. När vi gjorde det visade det sig att 61 personer ägde lika mycket som halva jordens befolkning 2016. De 61 är nu 42, vilket visar på att ojämlikheten ökat.

Det viktiga är inte om det är 8 eller 42 eller 100 personer, utan att en grupp miljardärer- till största delen män- är hysteriskt rika, medan 3,7 miljarder människor har mindre än 1% av världens förmögenhet att dela på.

5. Det låter som om att Oxfam tror att ekonomin inte kan växa, utan att man bara måste dela mer lika på det som finns. Men det är inte sant. Om ekonomin växer kommer det finnas mer för alla. Och miljardärer är de som verkligen skapar vinster, vilket leder till ekonomisk tillväxt, så varför ska inte de få tjäna på det?

Självklart finns det fördelar med ekonomisk tillväxt, men som det ser ut nu går de fördelarna framförallt till de rikaste. 82% av förmögenhetstillväxten gick till den rikaste procenten förra året. Vi menar att den i mycket högre grad måste tillfalla de fattigaste.

Ekonomisk tillväxt skapas inte av ett fåtal entreprenörer, utan av arbetskraften hos miljoner vanliga människor som alla har rätt till en del av den tillväxten.

IMF har visat att ett bra sätt att hantera ojämlikhet på är att ta ut högre skatt från rika och använda de pengarna till sociala tjänster som alla i samhället kan ta del av, vilket inte har en negativ effekt på den ekonomiska tillväxten.

Två sidor av samma mynt

Vi fokuserar vårt arbete på människor som lever i fattigdom. Men under åren har det blivit tydligt att det inte kommer gå att utrota fattigdomen om vi inte tar itu med extrem förmögenhet också. Alltför ofta har de rikas förmögenheter tillkommit på andras bekostnad- speciellt de som arbetar längst ner i leveranskedjan.

Effekterna av ojämlikheten

Lan, som arbetar på en fabrik som producerar skor i Vietnam, kommer under hela sin livstid tjäna lika mycket som en VD på ett av världens största klädföretag tjänar på 10 dagar.

 

Jan 22, 2018
Jan
22
2018

Ny rapport: Globala ekonomin gynnar rikaste procenten

Oxfams nya rapport visar hur den globala ekonomin gynnar en rik elit medan hundratals miljoner människor inte tjänar tillräckligt mycket pengar för att kunna leva ett drägligt liv.

 

ojämlikheten hotar fattigdomsbekämpningen

82 procent av förmögenhetstillväxten gick till den rikaste procenten av världens befolkning förra året. De 3,7 miljarder människor som utgör världens fattigaste hälft fick ingen ökning alls. Detta visar vår nya rapport Reward work, not wealth som vi publicerar inför World Economic Forums möte för världsledare i Davos.

Förra året skedde den största ökningen av dollarmiljardärer någonsin. Mellan mars 2016-mars 2017 tillkom en ny miljardär varannan dag, och de blir allt rikare. Miljardärernas samlade förmögenhet har ökat med i genomsnitt 13 procent per år sedan 2010. Det är sex gånger snabbare än vanliga arbetares löner som årligen ökat med i genomsnitt 2 procent.


Enligt Forbes miljardärslista 2017 är elva av världens femtio rikaste personer kopplade till mode- och klädindustrin. Några av världens största modemärken lägger produktionen i länder där arbetskraften är billig, till exempel Vietnam. Foto: Sam Tarling/Oxfam

- Världen måste börja belöna arbete, inte rikedom. En mycket större andel av tillväxten i ekonomin måste börja gå till de fattigaste, annars kommer inte målet om att utrota extrem fattigdom att nås. Att en så stor del av välståndet tillfaller de rikaste är ingen naturlag, det finns åtgärder regeringar och företag kan vidta för att minska ojämlikhet och bekämpa fattigdom, säger Robert Höglund, Kommunikationschef för Oxfam Sverige.

Rapporten visar att det hade kostat 2,2 miljarder dollar per år att öka lönerna till levnadsstandard för alla de 2,5 miljoner vietnameser som arbetar inom klädindustrin. Det utgör ungefär en tredjedel av den summa som betalas ut till aktieägarna i de fem största klädföretagen 2016.


Lan arbetar på en fabrik som tillverkar skor i Vietnam. Hon jobbar sex dagar i veckan för en dollar i timmen och har två andra extrajobb för att få pengarna att räcka. Foto: Sam Tarling/Oxfam

På bara fyra dagar tjänar en VD på ett av världens fem största klädföretag lika mycket som en genomsnittlig arbetare inom klädindustrin tjänar under hela sin livstid. I USA tar det lite över en dag för en VD att tjäna det en vanlig arbetare tjänar på ett år.

I rapporten uppmanas regeringar och företag att arbeta för att ekonomin ska fungera för alla, inte bara några få, och Oxfam lägger fram tydliga nya förslag för detta. Bland annat uppmanas regeringar att sätta konkreta mål för att minska ojämlikheten och utgå ifrån att de rikaste tio procentens gemensamma inkomst inte ska överstiga de fattigaste 40 procentens. Företag uppmanas bland annat till att prioritera sina lågavlönade arbetare genom att avstå ifrån att belöna aktieägare och dela ut bonusar till chefer till dess att alla deras anställda har en lön som går att leva på.

- Det är svårt att hitta en politisk ledare som säger att de inte oroas av ojämlikhet. Det är ännu svårare att hitta någon som gör något åt det. Många förvärrar aktivt situationen genom att sänka skatter och urholka arbetstagares rättigheter, säger Robert Höglund. 

Sidor