Nyheter

Okt 23, 2018
Okt
23
2018

Oxfams arbete mot trakasserier och övergrepp

Uppdatering av vår tiopunktsplan.

 

I februari lanserade Oxfam en tiopunktsplan mot övergrepp och trakasserier. Planen skapades efter skarp kritik kring hur Oxfam hanterade sexuella trakasserier och övergrepp utförda av tidigare Oxfamanställda i Haiti 2011. Som en del i processen gör vi regelbundna uppdateringar av hur arbetet med planen fortskrider.

Oxfam har nu en internationell direktör för safeguardingarbetet och sju regionala team. Vi har infört ett centralt kontaktsystem för att hantera referenser och förstärkt vårt rekryteringsarbete med striktare kontroller av de vi anställer. Vi har utbildat 119 utredare och investerat över 20 miljoner kronor i vårt safeguardingarbete. Oxfam har också gjort om vårt visselblåsarsystem och har nu linjer på fem språk och uppmanar alla anställda att använda dem. I varje land där Oxfam arbetar finns en kontaktperson för safeguardingfrågor. Oxfam har utökat stödet som finns tillgängligt för överlevare av övergrepp vilket bland annat inkluderar psykosocialt stöd. Vi arbetar även med våra partnerorganisastioner för att förbättra policies och öka medvetenheten och har hittills haft dialog med 400 partners i 44 länder. Vi har också etablerat en oberoende kommission som just nu granskar Oxfams safeguardingarbete. Kommissionen har bland annat satt upp en referensgrupp av överlevare av övergrepp och kommer publicera sitt arbete i Maj 2019.

"I februari lovade Oxfam att förbättra vårt system för safeguarding och dag för dag arbetar vi med detta. Vi inser dock att vi bara är vid början på en lång resa innan vi når dit vi vill", säger Winnie Byanyima, Oxfam Internationals VD. "Vi kommer att bygga vidare på våra förbättringar och fortsätta att öppet och ödmjukt ta till oss kritik för att göra Oxfam till en säkrare plats för alla." 

Se hela tiopunktsplanen nedan. En detaljerad uppdatering om hur vårt arbete fortskrider finns på Oxfam Internationals hemsida. Här redovisas också antalet safeguardingfall inom Oxfam globalt de senaste 6 månaderna. 

1. Låta oberoende högnivåkommission granska Oxfams arbete
Kommissionen som består av kvinnliga ledare från hela världen, ska granska Oxfams arbete, policys och kultur. De kommer även att undersöka gamla och aktuella övergreppsfall. Resultatet av granskningen kommer att vara offentlig och kommissionens rekommendationer kommer guida oss vidare i förändringsarbetet. En av ledamöterna är den svenska politikern Birgitta Ohlsson. Här finns mer detaljer om kommissionens arbete och vilka som ingår i den.

2. Samarbeta med tillsynsmyndigheter och regeringar
Målet med ökad transparens är att myndigheter ska känna sig säkra på att våra policys och processer håller hög standard, att uppnå rättvisa för de som utsatts för övergrepp och förebygga eventuella fall av övergrepp i framtiden.

3. Ompröva gamla fall och uppmuntra de som bevittnat eller utsatts för övergrepp att berätta
Vi kommer att ta vara på det här tillfället och titta tillbaka på gamla övergreppsfall inom Oxfam. Kommer man fram till att de hanterats bristfälligt kommer åtgärder att tas i linje med Oxfams värderingar. Detta kan leda till att personal ställs inför disciplinåtgärder och eventuellt förlorar sina jobb.

4. Öka resurserna till arbetet mot övergrepp
Det är tydligt att Oxfam inte haft tillräckliga resurser till arbetet mot övergrepp förrän nu. Med omedelbar verkan ökas nu budgeten och antalet anställda som arbetar med frågor som rör övergrepp. Vi kommer också investera med i genusutbildningar och rekrytera ansvariga för genusfrågor till våra program och humanitära insatsteam.

5. Skapa starkare interna processer
Vi har redan genomfört flera åtgärder för att förbättra våra interna processer. Till exempel har vi inrättat en databas för officiella referenser så att förövare inte ska kunna söka jobb i andra organisationer. Utbildning i hur vi arbetar mot övergrepp blir obligatoriskt för all personal. Vi förbättrar också vår visselblåsarfunktion för att göra det lättare för människor att anmäla problem.

6. Ha nolltolerans mot alla typer av utnyttjande och övergrepp
Vi kommer att fortsätta att motarbeta de kulturer som hos Oxfam och andra aktörer i sektorn möjliggör övergrepp och diskriminering. Detta innebär bland annat att samarbeta med organisationer som kan hjälpa Oxfam framåt, ett arbete som redan påbörjats och fortsatt kommer prioriteras högt.

7. Samarbeta med aktörer i sektorn för att bättre hantera fysiska, sexuella eller psykiska övergrepp
Vi måste hålla människor säkra till varje pris, och det kan vi inte göra på egen hand. Genom samarbete med andra internationella organisationer, International Civil Society Centre och FN-organ kommer vi förhindra att en förövare går från jobb till jobb.

8. Samarbeta med kvinnorättsorganisationer
Vi vill lära oss av tidigare misstag och bli bättre. Därför kommer vi att involvera, ta hjälp av och lyssna på kvinnorättsorganisationer och andra organisationer som arbetar för kvinnors säkerhet.

9. Lyssna på allmänheten
Vi tar åt oss av kritiken vi får från våra supporters runt om i världen och kommer dela med oss av och förklara de åtgärder vi tar för att bättre stötta de vi arbetar för och med.

10. Förstärka vårt fokus på genus och jämställdhet
Kvinnors rättigheter och jämställdhet ska stå i centrum för vårt arbete. Med insikt om att vi som organisation har mycket att lära kommer vi fortsätta utforma kampanjer, påverkansarbete och program som motarbetar de orättvisa strukturer som kvinnor som lever i fattigdom står inför.

2017 blev Oxfams arbete mot sexuella trakasserier och övergrepp klassat som ”Best Practise” i en rapport från Feinstein International Center vid American Tufts University. Det är dock tydligt att vi brustit i vårt arbete och vi jobbar hårt för att bli bättre. Vi kommer fortsätta utmana de sociala normer som berättigar diskriminering och våld mot kvinnor. Vi kommer fortsätta genomföra kampanjer mot de ojämna maktbalanser som håller kvar kvinnor i fattigdom och samarbeta med feministiska- och kvinnorättsorganisationer. Vi kommer att göra allt i vår makt för att hålla de vi arbetar med säkra.

Okt 9, 2018
Okt
9
2018

Länderna som är bäst och sämst i världen på att bekämpa ojämlikhet

Danmark är bäst i världen på att bekämpa ojämlikhet medan Nigeria är sämst enligt ny upplaga av Oxfams och Development Finance Internationals ojämlikhetsindex.

 

I Commitment to Reducing Inequality Index rankas 157 länder utifrån hur deras regeringar arbetar inom tre områden som är avgörande i att bekämpa ekonomisk ojämlikhet: arbetstagarens rättigheter, sociala utgifter och beskattning. Rapporten visar stora skillnader i hur regeringar arbetar för att minska klyftan mellan fattiga och rika. Länder som Sydkorea, Indonesien och Georgien tar viktiga steg mot att minska klyftan mellan rika och fattiga, samtidigt som det finns länder vars arbete förvärrar ojämlikheten, däribland Nigeria, Singapore och Argentina. Rapporten visar dock att alla länder, även de som ligger i topp, kan göra mycket mer.


"Våra barn går inte i skolan. Vi har inte tillgång till bra sjukvård, den är till för de rika," säger Josephine Njeri, som bor i ett slumoråde i Nairobi, Kenya. Foto: Allan Gichigi/Oxfam

Indexet visar bland annat att:

  • Singapore nu är ett av de 10 länder i världen som är sämst på att tackla ojämlikhet och hamnar på plats 149 på listan, trots att det är en av världens rikaste nationer. Detta beror till stor del på en ny indikator som mäter i vilken utsträckning ett lands politik möjliggör för företag att undvika att betala skatt. Singapore har heller ingen minimilön, förutom för städare och säkerhetsvakter.
  • Nigeria rankas lägst för andra året i rad på grund av låga sociala utgifter, förvärrade arbetarrättsöverträdelser och låga skatteintäkter. Den låga placeringen speglar befolkningens välmående: ett av tio barn i landet dör innan de fyllt fem år.
  • Andra länder som Georgien och Indonesien har gjort framsteg. Georgien ökade utgifterna för utbildning med 6 procent 2017, mest av alla länder. Indonesien genomförde en hög ökning av minimilönen på 9 procent förra året.
  • Danmark är enligt indexet bäst i världen på att bekämpa ojämlikhet tack vare en lång historia av policys som hög och progressiv beskattning, generösa utgifter på sociala tjänster och ett av världens bästa skydd för arbetstagare. Däremot har danska regeringar på senare år skurit ner på många av dessa politikområden och ojämlikheten har ökat snabbt.

Denna andra upplaga av indexet inkluderar nya indikatorer så som skattesmitning och våld mot kvinnor. Till exempel har färre än hälften av länderna tillräckliga lagar mot sexuella övergrepp och våldtäkt, trots att #Meetoo och andra kvinnorättsrörelser den senaste tiden bidragit till positiv förändring.

Vad har ojämlikhet med fattigdom att göra?

Ojämlikhet underminerar kampen mot fattigdom, ökar sociala spänningar och har bevisat negativa sociala, politiska och ekonomiska effekter. Världsbanken förutspår att man inte kommer nå det globala målet att utrota extrem fattigdom till 2030, och att nästan en halv miljard människor kommer leva i extrem fattigdom om inte regeringar hanterar ojämlikheten.

Samtidigt som den extrema fattigdomen halverats de senaste 25 åren har ojämlikheten ökat i de flesta länder. Hade ojämlikheten minskat det senaste årtiondet hade hundratals miljoner fler kunnat lyftas ur fattigdom.

- Kort sagt håller ojämlikhet kvar människor i fattigdom. Barn dör i sjukdomar som kan förebyggas i länder med underfinansierade sjukvårdsbudgetar medan man går miste om miljarder dollar genom de allra rikastes skatteflykt. Regeringar vill ofta påstå att de kämpar mot fattigdom och ojämlikhet- det här indexet visar om de lever upp till sina löften, säger Winnie Byanyima, VD för Oxfam International.

Okt 8, 2018
Okt
8
2018

Än går det att hejda den globala uppvärmningen- om vi agerar nu

Högre temperaturer och ökad global uppvärmning kommer att driva människor på flykt och försätta miljoner i fattigdom.

 

Idag släppte FN:s klimatpanel IPCC en rapport som beskriver hur den globala uppvärmningen kan hindras från att överstiga 1,5 grader.

- Klimatförändringarna har satt eld på vår planet, miljoner människor känner redan av konsekvenserna och IPCC visar bara att det kan bli mycket värre. Ju snabbare regeringar omfamnar revolutionen kring förnybar energi och agerar för att skydda samhällen i riskzonen, desto fler liv kommer att skonas, säger Raijeli Nicole, Oxfams regionchef i Stilla havsområdet.


Foto: Nick Lacey/Oxfam

- Redan vid en 1,1 gradig uppvärmning ser vi början av en enorm flyktingström och en chockartad ökning av hunger, och det är kvinnor som lever i fattigdom som lider mest. Det blir bara värre härifrån, säger Nicole.
- Om vi nöjer oss vid två grader kommer hela samhällen tvingas på flykt och tio, - om inte hundratusentals fler kommer hamna i fattigdom, fortsätter hon.

Att inte göra någonting mer och helt enkelt följa de åtaganden som gjordes i Parisavtalet dömer världen till en 3 graders uppvärmning. Det skulle ge vår planet och mänskligheten permanenta skador.

Inget av detta är dock oundvikligt. Det som är hoppfullt är att några av de fattigaste länderna med lägst utsläpp nu leder kampen för klimatet. Nu gäller det för rika länder följa efter.

Men tiden rinner ut. Det finns fortfarande en chans att hejda uppvärmningen vid 1,5 grader. Lösningarna finns där och fokus måste ligga på att få ett slut på användandet av fossila bränslen och sätta stopp för nya kolkraftverk.

Okt 1, 2018
Okt
1
2018

Oxfam ska hjälpa en halv miljon människor i tsunamikatastrofen

Ska leverera mat, vattenrenings-kit och nödbostäder till de som drabbats av jordbävningen och tsunamin i Indonesien.

 

Fler än 100 000 tros blivit hemlösa

- Jordbävningen och tsunamin har orsakat en enorm katastrof och man befarar att många är fast i rasmassorna från kollapsade hotell och affärer. Sök- och räddningsoperationer pågår, berättar Ancilla Bere, Oxfams humanitära samordnare i Indonesien.

Åtminstone 840 personer har mist livet och hundratals byggnader har kollapsat efter jordbävningen och den efterföljande tsunamin på ön Sulawesi i Indonesien. Katastrofen kan komma att påverka över 2 miljoner människor och Indonesiens regering har officiellt gått ut och bett om internationell katastrofhjälp.


Foto: Muhammad Rifki_AFP_Getty Image 

- Många hus är förstörda och efterskalven gör att människor är rädda för att återvända till sina hem. Fler än 300 000 personer tros ha blivit hemlösa, säger Bere.

Oxfam och lokala partners mobiliserar nu personal för att inleda hjälpinsatserna.

Sep 18, 2018
Sep
18
2018

Oxfam får igenom bättre villkor för bananodlare

Bananer är en av de billigaste och mest köpta frukterna i världen. Men det låga priset för med sig en mänsklig kostnad.

 

Arbetare på bananplantager vittnar om hur de tvingas uthärda fruktansvärda levnads- och arbetsvillkor med inslag av diskriminering, hot och giftiga bekämpningsmedel.

Gift från himlen
- Vi är väldigt oroliga, för vi arbetar i ett regn av bekämpningsmedel som ger oss hudutslag. Men om du klagar riskerar du att få sparken, berättar en anställd på Matías, ett företag som levererar bananer till bland annat Lidl. Efter att Oxfam tog upp det här med Lidl har Matías tagit tag i problemet och arbetare utsätts inte längre för besprutning. Men det är bara ett företag i mängden. Mycket behövs göras för att skydda arbetare i Ecuador från att bli förgiftade.

De farliga besprutningsmedel som används vid bananodling påverkar hälsan både hos människor som arbetar på plantager, och de som bor i närheten av ett. Medlen som används i Ecuador är giftiga och många av dem är förbjudna i EU. Vissa av dem har till och med sammankopplats med cancer.

På grund av plantagernas storlek är det vanligt att man använder flygplan för att spruta bekämpningsmedel och trots att man inte ska vistas bland vissa av kemikalierna på åtminstone 24 timmar berättar människor att plantagerna besprutas medan de är där. Hälso- och säkerhetsåtgärder saknas på många plantager, och i områdena runt bananplantagen är det vanligt att människor drabbas av funktionsnedsättningar, missfall, cancer, luftvägssjukdomar, illamående, hudallergier och yrsel.

- Nästan alla föräldrar till barn med funktionsnedsättningar på vår skola arbetar på plantager eller bor i närheten av dem. De flesta av dessa föräldrar är unga, och förutom bekämpningsmedlet finns ingen uppenbar anledning till varför deras barn skulle födas med en funktionsvariation. På grund av vinden är man inte skyddad mot giftet någonstans när planen sprider det från luften, utan det sprids i byarna runt plantagen, säger Beatriz Garcia Pluas, som leder en kyrklig institution för barn med funktionsvariationer.

Diskriminering av kvinnor
I Ecuadors bananindustri är kvinnor endast tillåtna att arbeta på förpackningsavdelningar, där de får lägre löner än sina manliga kollegor som jobbar på fälten. En vanlig lön för de kvinnliga arbetarna är 12 dollar om dagen, medan männen tjänar ungefär tre gånger så mycket. Situationen för kvinnor är på många sätt svår, och de som står upp för sina rättigheter, får med stor sannolikhet sparken. Paula Quinto är 35 år och jobbade förut på en plantage i Ecuador, men tvingades sluta när hon blev gravid.

- Jag arbetade med att packa varor på en av Reybanpacs plantager när jag blev gravid. En bit in i graviditeten blev bananlådorna för tunga och jag fick blödningar. Jag fick värkar och blev sjukskriven i tre dagar. Läkaren sa åt mig att skaffa andra arbetsuppgifter. Plantagechefen sa att jag kunde välja mellan jobbet jag hade eller att sluta, trots läkarintyget. Det var då jag slutade. Det värsta var att de hade sagt upp mitt försäkringsskydd. Mitt barn föddes med hjärtfel via kejsarsnitt två veckor för tidigt. Vi fick stanna på sjukhus i två månader. Jag minns hur ett flygplan brukade spruta bekämpningsmedel över plantagen, mitt på dagen, säger Paula.

Barnarbete, hot och bristande rättigheter
Arbetstagare har begränsad makt när det kommer till att stå upp för sina rättigheter och fackföreningar är grundläggande för att människor ska kunna förbättra sina arbetsvillkor. Men på Ecuadors bananplantager leder arbetares organisering ofta till uppsägning. Isidrio Ochoa, en före detta plantagearbetare, började jobba inom industrin när han var fem år gammal.

- Jag började arbeta på Alvaro Noboas förpackningsstation i La Clementina. Jag besprutade bananerna innan de packades. När jag var sju packade jag lådor och när jag var 10 år drog jag bananträd över plantagen, vilket jag fortsatte med tills jag var 30 år. Sen sökte jag jobb på andra plantager, men det var lika illa på alla ställen, berättar Isidrio, som år 2014 arbetade under fruktansvärda förhållanden. Han hjälpte till med att starta en fackförening, något som kostade honom jobbet.

- De använde juridiska knep för att förstöra fackföreningen. Jag berättade om våra erfarenheter på en konferens i Peru och när jag kom hem mottog jag hot som kom direkt från min tidigare chefs mobiltelefon. ’Jag kommer ta dig,’ skrev han. Under en lång tid levde jag gömd, säger Isidrio.

Sidor