Nyheter

Jan 24, 2020
Jan
24
2020

Fyra fakta om ojämlikhet

Ojämlikheten har spårat ur: nu äger den rikaste procenten mer än dubbelt så mycket som 6,9 miljarder människor tillsammans. Oxfams nya rapport undersöker hur ojämlik världen är.

 

De stora klyftorna mellan rika och fattiga står i vägen för kampen mot fattigdomen. Men ojämlikheten är inte oundviklig. Foto: Eleanor Farmer/Oxfam

Varje år undersöker Oxfam hur världens förmögenheter är fördelade. Allt sammanställs i en rapport som i år fokuserar på kvinnors plats i den globala ekonomin.

Så här ser ojämlikheten ut

  1. Världens 2153 dollarmiljardärer, de flesta män, äger mer än 4,6 miljarder människor.
  2. Globalt äger män 50% mer än kvinnor.
  3. De rikaste 22 männen i världen äger mer än alla kvinnor i Afrika.
  4. Världens rikaste procent äger mer än två gånger så mycket som 6.9 miljarder människor.

Vi lever i en värld där extrem fattigdom existerar sida vid sida med gränslös rikedom. Högst upp i toppen på den ekonomiska pyramiden finns ett litet antal dollarmiljardärer, varav nio av tio är män, som äger enorma summor. Samtidigt lever nära hälften av jordens befolkning i fattigdom, dvs på under 5,5 dollar om dagen. Ungefär 735 miljoner människor beräknas leva i extrem fattigdom.

Men vad är det för fel med att människor är rika?

Vi är inte emot rikedom- vi är emot fattigdom, och de stora klyftorna mellan rika och fattiga står i vägen för fattigdomsbekämpningen. Därför uppmanar Oxfam regeringar runt om i världen att minska ojämlikheten genom att beskatta rika individer och företag rättvist och investera i välfärden så att människor har tillgång till rent vatten, sanitet, elektricitet, utbildning och omsorgstjänster för barn, sjuka och äldre.

Ta ställning mot ojämlikheten och var med och uppmana våra politiker att investera i viktiga offentliga tjänster, beskatta de rika rättvist och se till att alla har säkra jobb med anständiga löner. Det är dags att bekämpa ojämlikhet och besegra fattigdomen för gott.

Jan 20, 2020
Jan
20
2020

Kvinnors obetalda arbete värt 100 biljoner kronor

Idag släpper vi vår nya ojämlikhetsrapport inför Världsekonomiskt forum i Davos. 

Det ekonomiska värdet av kvinnors obetalda hushålls- och omsorgsarbete uppgår till minst 10,8 biljoner dollar eller cirka 100 000 miljarder kronor per år. Det är tre gånger mer än den globala tech-industrin. Detta visar en rapport som vi släpper idag inför Världsekonomiskt forum i Davos. Kvinnors obetalda arbete subventionerar den övriga ekonomin och koncentrationen av rikedom.

 
Arlene från Filippinerna är en av de miljontals kvinnor som tvingas ägna hela sina dagar åt lönearbete och sedan omsorgsarbete.

Kvinnor lägger 12,5 miljarder timmar på obetalt hushålls- och omsorgsarbete varje dag. Detta gör att regeringar och företag kommer undan att investera mer i offentliga tjänster som vård och utbildning. För att ojämlikheten och ojämställdheten ska minska behöver regeringar satsa på att ta ut rättvis skatt och satsa mer på offentlig sektor och infrastruktur”, säger Johan Pettersson, generalsekreterare för Oxfam Sverige.

Kvinnor står för över tre fjärdedelar av allt obetalt omsorgsarbete. Belastningen tvingar många att arbeta mindre på sina betalda jobb eller helt sluta lönearbeta. Över 42 procent av kvinnor utanför arbetsmarknaden uppger att de inte kan lönearbeta på grund av omsorgsarbete i sitt hushåll, jämfört med bara sex procent bland män.

Oxfams rapport ‘Time to Care’ visar hur våra globala ekonomiska system förhindrar ekonomisk jämlikhet och jämställdhet mellan könen- ett system som tillåter en välbärgad elit att samla på sig stora förmögenheter på bekostnad av vanliga människor och särskilt fattiga kvinnor och flickor. Rapporten visar att:

Kvinnor och flickor lägger 12,5 miljarder timmar på obetalt omsorgsarbete, som att ta hand om barn och gamla, laga mat och utföra hushållssysslor, varje dag -   ett arbete vars ekonomiska värde uppgår till åtminstone 10,8 biljoner dollar om året, mer än tre gånger mer än den globala tech-industrin.

Om den rikaste procenten betalade en halv procent mer i skatt på sina förmögenheter de kommande tio åren hade det kunnat bekosta 117 miljoner jobb inom välfärdssektorn.
De 22 rikaste männen i världen äger mer än alla kvinnor i Afrika tillsammans.

Världens 2153 dollarmiljardärer äger mer än de 4,6 miljarder människor som utgör 60 procent av jordens befolkning. 
Pressen som ligger på omsorgsarbetarna, både de betalda och obetalda, förväntas öka under det kommande decenniet till följd av att den globala populationens växer och blir äldre. Uppskattningsvis kommer 2,3 miljarder människor vara i behov av vård vid år 2030 - en ökning med 200 miljoner personer sedan 2015. Klimatkrisen kan förvärra vårdkrisen - år 2025 kommer 2,4 miljarder människor leva i områden utan tillräcklig tillgång till vatten vilket resulterar i att många kvinnor och flickor behöver gå längre för att hämta det. 

Oxfams rapport visar att regeringar beskattar de rikaste individerna och företagen för lågt och går miste om intäkter som kan hjälpa till att lätta på kvinnors vårdansvar och ta itu med fattigdom och ojämlikhet.

Regeringar underfinansierar viktiga offentliga tjänster och infrastruktur som kan bidra till att minska kvinnors och flickors arbetsbelastning. Exempelvis kan investeringar i vatten och sanitet, el, barnomsorg och sjukvård frigöra kvinnors tid och förbättra deras livskvalitet. Till exempel skulle kvinnor i delar av Zimbabwe spara upp till fyra timmar om dagen om de fick bättre tillgång till vatten.

Regeringar måste de agera för att få stopp på ojämlikhetskrisen. Rättvis skatt och investeringar i välfärden är nyckeln till att minska den ekonomiska ojämlikheten som drabbar kvinnor i fattigdom.

Dec 12, 2019
Dec
12
2019

Israeliska styrkor förstörde Sidafinansierat biståndsprojekt

Israeliska militärstyrkor förstörde den 9 december en vattenreservoar som byggts av Oxfam i det palestinska samhället Einnoun på ockuperade västbanken. Vattenreservoaren var värd över 550 000 kr och försåg över tusen personer med vatten.

 

Det rivna vattentornet försåg 200 familjer (1200 personer) med vatten.

- Vi hade stora förhoppningar för reservoaren eftersom den var tänkt att lösa vattenbristen. Med otillräcklig vattenförsörjning kommer jordbrukssjukdomar att spridas, produktionen försämras och jordbrukarna kommer att drabbas av stora förluster, säger Shadi och Wael Daraghmeh som bor i samhället och förlitat sig på vattenreservoaren som hjälper familjer att spara pengar på vattenräkningen, då den ger vatten till ett lägre pris än privata företag.

I samma område samma dag förstörde israeliska myndigheter en annan vattenbehållare (1000 kubikmeter) som användes som bevattningskälla för palestinska jordbrukare och som dricksvatten till fem palestinska herdesamhällen.

Under 2019 har det skett en dramatisk ökning av förstörelse av palestinska egendomar på Västbanken och i östra Jerusalem. Hittills i år har nästan 50 000 palestinier drabbats av att deras djurhus, vattensystem, jordbruksvägar och andra fastigheter förstörts.

 

Dec 12, 2019
Dec
12
2019

Oxfam medgrundare till ETI Sweden

Idag grundades ETI Sweden som ska arbeta för schysta villkor i världshandeln Oxfam Sverige är en av medgrundarna. 

 

Nu går svenska företag, fackförbund, civilsamhälle och offentliga aktörer samman för att främja goda arbetsvillkor i produktionsländer. Bildandet av ett svenskt Ethical Trading Initiative, ETI Sweden, innebär ett gemensamt krafttag för schysta villkor i världshandeln.

ETI-organisationer finns redan i Storbritannien, Norge och Danmark. Den svenska motsvarigheten satsar nu på att bli en motor för bättre arbetsvillkor genom breda samarbeten.

Sveriges import är helt beroende av produktion i högriskländer med osäkra arbetsvillkor och negativa sociala och miljömässiga fotavtryck. Arbetet med att säkra goda arbetsvillkor i komplexa globala leverantörsled går framåt i förstaled men längre bort i kedjan, där riskerna är som störst, finns varken spårbarhet eller transparens.

ETI Sweden öppnar för nya möjligheter till samarbete för aktörer inom Sverige och med övriga ETI-organisationer i andra länder. Genom kompetenshöjning och lokala projekt ska ETI Sweden bidra till schysta arbetsvillkor, minskad miljöförstöring och verka mot korruption. Medlemskapet är öppet för företag, civilsamhälle, fack och offentlig sektor. En av grundarna av ETI Sweden, Systembolaget, menar att de stora fördelarna är kraften att påverka.

ETI vänder sig inte bara till handelsföretag utan också till industri-, bygg- och energiföretag som även de ofta har stora utmaningar i sina globala underleverantörsled med oetisk och miljöförstörande utvinning och tillverkning i högriskländer.

- Spårbarheten och kunskapen om hur man förebygger och hanterar riskerna i leverantörsled är låg. Det handlar om utbredda människorättskränkningar och omfattande fattigdom. För att lösa detta måste olika aktörer arbeta tillsammans. Här kan civilsamhället bidra med expertis och lokala kontakter, säger Hanna Nelson, policyansvarig på Oxfam Sverige.


12 December 2019 hölls grundandemötet för ETI Sweden

Idag samlar ETI-organisationerna runt om i världen 350 medlemmar och når flera miljoner anställda och odlare. Föreningsfrihet är en av grundpelarna i ETI:s kod och arbete.

Grundande organisationer av ETI Sweden är: Axfoundation, Coop Sverige, Fairtrade Sverige, LO, Oxfam Sverige, Systembolaget, Unionen, Union to Union, Västtrafik.

Dec 6, 2019
Dec
6
2019

Flyktingar och migranter i Grekland nekas rättvis asylprocess

Människor som sökt skydd i Grekland nekas hjälp i asylprocessen, visar en rapport som Oxfam och Greek Council for Refugees släpper idag.

 


Ett barn sitter i ett tält i Morialägret på Lesbos, Grekland. Foto: Giorgos Moutafis/Oxfam

Den nya rapporten ‘No-rights zone visar en brist på information och jurister i EU:s överfulla ”hotspot”-läger på de grekiska öarna. Resultatet blir att människor är fast i lägren utan en chans till en rättvis asylprocess och riskerar att skickas tillbaka till platser där deras liv är i fara.

Nyligen tillkännagav Grekland en ny asyllag som tillåter att människor stängs in i slutna läger. Man tillkännagav också att hotspot-lägren kan komma att stängas och transformeras till fångläger under 2020, något som kommer att försvåra asylprocessen ytterligare. I praktiken kommer det också att göra det nästan omöjligt att överklaga ett negativt beslut på en asylansökan.

- Människor som flyr från krig, konflikt och förföljelse måste få återuppbygga sina liv i säkerhet och värdighet. Många som söker asyl har genomgått trauma och utöver det lämnas de att navigera komplicerade rättsliga förfaranden på egen hand. Utan korrekt information och stöd finns det en stor risk att människors berättigade asylansökningar avvisas och att de skickas tillbaka till livsfarliga omständigheter, säger Renata Rendón, chef för Oxfams arbete i Grekland.

För närvarande har bara en av fem asylsökande i Grekland tillgång till en advokat som utsetts av staten. På öarna är situationen värre. Bara två av 100 överklaganden får tillgång till gratis juridisk rådgivning.

För en vanlig person är det nästan omöjligt att förstå hur de komplicerade asylprocesserna i Grekland fungerar. Speciellt svårt är det för dem som inte förstår språket och hanterar svåra trauman.

Oxfam och GCR uppmanar den grekiska regeringen och EU att omedelbart se till att människor som söker skydd i Grekland har tillgång till advokater, tolkar och ett rättvist asylförfarande.

Sidor