Nyheter

Aug 18, 2020
Aug
18
2020

Ny Oxfamrapport om negativa utsläpp

Negativa utsläpp behövs, men kan skada miljön och människor i fattigdom om de görs på fel sätt.

 

Idag publicerar Oxfam Sverige diskussionsrapporten Ta bort koldioxid nu – Hur kan företag och individer finansiera negativa utsläpp på ett säkert och effektivt sätt för att bidra till att lösa klimatkrisen?
Även om utsläppsminskningar är viktigast så spelar också negativa utsläpp en viktig roll för att världen ska undvika katastrofala klimatförändringar.Allt fler privatpersoner och företag vill nu göra sin del för att ta bort koldioxid ur atmosfären.

Det finns en rad tekniker tillgängliga idag för koldioxidinfångning och lagring och flera aktörer som säljer certifikat för negativa utsläpp har dykt upp på den svenska och nordiska marknaden. Men det råder stor oklarhet kring vilka tekniker som är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv.

I rapporten granskas sex olika tekniker från vilka koldioxidinfångningscertifikat finns att köpa: Direkt infångning från luft, biokol, regenerativt jordbruk, påskyndad vittring, trädplantering samt lagring i byggnadsmaterial. Teknikerna granskas utifrån hur effektiva de är på att ta bort och lagra koldioxid, vilka sociala och miljömässiga risker de för med sig, hastighet, pris, och vilka positiva sidoeffekter de kan medföra.

Rapporten visar att alla tekniker kan brista i effektivitet och säkerhet och att det är genomförandet som är nyckelfaktorn för ett lyckat projekt för negativa utsläpp.

Vissa tekniker bär med sig stora miljömässiga och sociala risker. Exempelvis har trädplanteringsprojekt för koldioxidbindning lett till att människor i fattigdom tvingats lämna marker de tidigare brukat, vilket hotat deras matsäkerhet och möjlighet till försörjning. Andra projekt har orsakat skador på naturen, inneburit hot mot den biologiska mångfalden eller lett till vattenbrist. För människor i fattigdom kan projekt både leda till nytta, eller orsaka skada, beroende på hur de genomförs.

Rapportförfattaren Robert Höglund, chef för Oxfam Sveriges kommunikations- och policyteam, säger:
”Ingen metod för koldioxidinfångning och -lagring är alltid säker och hållbar utan varje projekt måste granskas var för sig. Det finns alltid en viss risk att projektet inte är effektivt eller att det till och med orsakar skada för människor och miljö om det inte utförs på rätt sätt. Det är otroligt viktigt att köpare inte glömmer att granska sociala och miljömässiga risker.”

Rapporten visar också att effekten av att köpa ett koldioxidcertifikat på 1 ton koldioxid kan variera mycket beroende på vilken teknik som används.

”Negativa utsläpp behövs, det finns dock en risk att företag kommunicerar att de är koldioxidneutrala utan att ta hänsyn till hur stabilt koldioxiden lagras eller hur snabbt den fångas in. Det finns också en risk att deras köp inte leder till så stora negativa utsläpp som de har betalat för”, säger Robert Höglund.

"Det är även viktigt att inte blanda ihop negativa utsläpp med åtaganden att minska utsläppen, företag och individer bör sätta ambitiösa mål för att minska sina egna utsläpp oavsett vad de gör för att ta bort koldioxid, säger" Höglund.


Översiktstabell ur rapporten

Mer information:
Rapporten har ett mikroperspektiv och granskar inte vilka de bästa lösningarna för att ta bort mycket stora volymer av koldioxid. Nya risker skapas när metoder skalas upp och det som är hållbart i liten skala kan bli ohållbart när det utförs på en mycket stor nivå.

Negativa utsläpp skiljer sig från traditionell klimatkompensation där den senare ofta handlar om att undvika att utsläpp sker medan negativa utsläpp handlar om att ta bort koldioxid ur atmosfären.

Oxfams diskussionsrapporter skrivs för att bidra till debatt och hämta in feedback i utvecklings- och humanitära frågor. De är "work in progress" dokument och är inte nödvändigtvis slutgiltiga publikationer eller reflekterar Oxfams policy positioner. Åsikter och rekommendationer som uttrycks är författarens och inte nödvändigtvis Oxfams. 

Den 26 augusti presenteras rapporten på ett webbinarium. Medverkar gör rapportförfattaren Robert Höglund, kommunikationschef på Oxfam Sverige, Nina Ekelund från Hagainitiativet samt Ola Hansen från Världsnaturfonden. Anmäl dig gärna genom att klicka här.

Aug 13, 2020
Aug
13
2020

Beirut: bland glassplitter och förstörelse hjälper människor varandra

Oxfam på plats för att stötta de drabbade efter explosionen.

 


Beiruts hamn, tre dagar efter explosionen. Foto: AFP via Getty Images

Tisdagen den 4 augusti exploderade över 2750 ton ammoniumnitrat som förvarades i Beiruts hamn. Explosionen orsakade enorm skada. Över 145 personer miste livet, 300 000 människor står utan bostad och hundratusentals är i akut behov av mat, vatten och någonstans att sova.

Oxfam har inlett hjälpinsatser och tillsammans med lokala partnerorganisationer förser vi de drabbade med bland annat mat, rent vatten finansiellt stöd och provisoriska bostäder.

- Förödelsen i Beirut är ofattbar och vägen tillbaka kommer bli lång och svår, säger Bachir Ayoub från Oxfam Libanon.

Redan innan explosionen stod Libanon inför stora utmaningar, så som hög arbetslöshet, fattigdom och korruption. Med coronapandemin blev sjukvården överbelastad och landet hamnade allt närmre en ekonomisk kollaps.

Oxfam har arbetat i Libanon sedan 1993, bland annat med humanitärt stöd till människor på flykt. Libanon har det största antalet flyktingar per capita i världen: 1 av 4 personer. Uppskattningsvis bor 1,5 miljoner personer som flytt undan våldet i Syrien i Libanon.

 

Tre dagar efter explosionen går Oxfams kampanjkoordinator för humanitära insatser, George Ghali, omkring i ett söndertrasat Beirut.

Jul 16, 2020
Jul
16
2020

Skuldkris hotar utvecklingsländer

Coronapandemin håller snabbt på att trycka ner utvecklingsländer i en djup skuldkris som skulle vara katastrofal för kampen mot fattigdom

Den tillfälliga skuldlättnad som G20-länderna gick med på för fattiga länder i april var mycket välkommen men har nu visat sig vara långt ifrån tillräcklig för att möta de ekonomiska effekterna av pandemin. Framförallt berör skuldlättnaden inte skulder till privata långivare eller till multilaterala institutioner såsom Världsbanken.

73 av världens fattigaste länder har fått möjlighet till att skjuta upp betalningar på skulder till G20-länderna En ny uträkning som publiceras idag av Oxfam, Christian Aid och Global Justice Now visar dock att dessa länder fortfarande kommer vara tvungna att betala upp till 2,8 miljarder dollar i månaden i skuldamorteringar.

De 73 länderna har skulder på 11,6 miljarder dollar till privata långivare såsom kommersiella banker och investeringsfonder, samt skulder på 13,8 miljarder dollar i skulder till multilaterala institutioner varav 3,77 miljarder dollar till Världsbanken.

”Världsekonomin har drabbats ännu hårdare av coronaviruset än de pessimistiska projektioner vi såg i april. G20-ledarna kan avvärja en katastrof för hundratals miljoner människor. De måste göra sitt skuldlättningsinitiativ obligatoriskt för privata och multilaterala långivare och pausa alla amorteringar och ränteinbetalningar på skulderna fram till slutet på 2022. De bör också inkludera medelinkomstländer.” säger Oxfams tillförordnade högste chef Chema Vera

”Länder behöver skuldlättnaden för att kunna ge fri sjukvård och kontantstöd till fattiga hushåll. Privata långivare får inte plundra världens fattigaste länder mitt i en pandemi” sa Vera

G20 bör också skydda länder från att bli nedgraderade av kreditrankingsinstitut vilket gör framtida lån dyrare. Länder som Ghana och Kenya som skulle spara hundratals miljoner dollar på att gå med i G20s skuldlättnadsinitiativ har inte vågat göra det på grund av risken att få sin kreditrating nedgraderad. Ecuador, ett av länderna som drabbats värst av coronapandemin blev nedgraderade av S&P Global Ratings efter landet gjort en överenskommelse med långivare om att skjuta upp räntebetalningar.

G20-ländernas finansministrar måste också godkänna en användning av Internationella valutafondens finansiella IMFs verktyg så kallade special drawing rights, vilket kommer ge bland annat utvecklingsländer möjlighet till extra finansiering.

Läs Oxfam, Christian Aid och Global Justice Now’s nya media brief ‘Passing the Buck on Debt Relief’, 

Här finns en förklaring av IMFs special drawing rights The world needs a stimulus: IMF Special Drawing Rights are critical to containing the pandemic and boosting the world economy, en rapport från Oxfam America och Center for Economic and Policy Research.

Jul 9, 2020
Jul
9
2020

Hungern i coronavirusets spår kan döda fler än sjukdomen

Ytterligare 122 miljoner människor kan hamna på gränsen till svält i år på grund av pandemins ekonomiska effekter.

 


Vi har inte tillräckligt att äta. Vill vi ha mat på kvällen måste vi minska lunchen, säger Mariam Ouedraogo från Burkina Faso. Foto: Sylvain Cherkaoui

I slutet av året kan så många som 12 000 personer dö varje dag av hunger i spåren av covid-19, vilket kan bli fler än antalet människor som dör av själva viruset. Samtidigt betalar de åtta största mat- och dryckesföretagen ut 18 miljarder dollar till sina aktieägare.

Oxfams nya rapport ‘The Hunger Virus,’ visar att ytterligare 122 miljoner människor kan hamna på gränsen till svält i år på grund av pandemins sociala och ekonomiska effekter. Det handlar bland annat om massarbetslöshet och störningar i livsmedelsproduktion och leveranser.

”Covid-19 är droppen för miljoner människor som redan kämpar med effekterna av konflikt, klimatförändringar, ojämlikhet och ett icke-fungerande livsmedelssystem som lett till att miljontals arbetare och producenter lever i fattigdom. Samtidigt fortsätter personerna på toppen att göra vinster: åtta av de största mat- och dryckesföretagen har sedan januari betalat ut 18 miljarder dollar till aktieägare medan pandemin spridits över världen- det är tio gånger mer än vad som enligt FN behövs för att förhindra att människor går hungriga.”, säger Chema Vera, tillfällig internationell VD på Oxfam.

Pandemin har förvärrat matsituationen på de tio värst hungerdrabbade platserna i världen, till exempel Venezuela och Sydsudan. Men det har också uppstått nya epicentrum för hunger – medelinkomstländer som Indien, Sydafrika och Brasilien.

  • Brasilien: Miljontals fattiga arbetare har förlorat sina inkomster på grund av nedstängningen. Indien: Reserestriktioner har hindrat människor från andra länder att arbeta under skördesäsongen, vilket lett till att indiska jordbrukare tvingats lämna sin skörd på fälten där grödorna ruttnar.
  • Jemen: Pengar som skickats till människor i landet från släktingar och vänner utomlands har minskat med 80 procent som ett resultat av massförlusten av jobb i gulfländerna. Stängda gränser och leveransvägar har lett till matbrist och ökade matriser i landet som importerar 90 procent av all mat.
  • Sahel: Rörelsebegränsningar har förhindrat herdar från att flytta sina djur till nya betesmarker vilket hotar miljontals människors försörjning.

Kadidia Diallo, en kvinnlig mjölkbonde från Burkina Faso berättar för Oxfam:

”Covid-19 orsakar oss mycket skada. Att ge mina barn något att äta på morgonen har blivit svårt. Vi är helt beroende av mjölkförsäljningen och med marknadens nedstängning kan vi inte sälja längre. Om vi inte säljer mjölk, äter vi inte.”

Kvinnor löper större risk att drabbas av hunger och har drabbats hårt av de ekonomiska effekterna av pandemin, bland annat på grund av en dramatisk ökning av obetalt hushålls- och omsorgsarbete när skolor stängt ner och familjemedlemmar blivit sjuka.

”Regeringar måste hindra spridningen av den här dödliga sjukdomen men det är lika viktigt att de agerar för att inte låta lika många, om inte fler, dö av hunger”, säger Vera.

Sedan pandemin startade har Oxfam nått ut till 4,5 miljoner människor med mat och rent vatten genom att arbeta med 344 partners i 62 länder.

Jun 24, 2020
Jun
24
2020

Stöd från Postkodstiftelsen till coronaprojekt i Bangladesh

Genom Postkodstiftelsens satsning Respons Coronapandemin kan hjälporganisationen Oxfam nu utöka sina insatser för att begränsa spridningen och effekten av coronaviruset.

Oxfam Sverige har mottagit ett stöd på 200 000 kronor från Postkodstiftelsen för att stötta människor i norra Bangladesh att klara av covid-19-pandemin. Projekt riktar sig till ekonomiskt utsatta familjer, personer med funktionsvariationer, äldre och personer med kroniska sjukdomar som ska få hygienartiklar och kontanter för att kunna köpa mat.

Nedstängningen i många länder har påverkat människors möjlighet till försörjning. Kombinationen av allvarlig matbrist och smittspridningen av covid-19-viruset gör att hjälpbehovet är akut. Människor, i synnerhet de allra fattigaste och mest utsatta hushållen, behöver hjälp både med att få pengar till att köpa mat samt tillgång till tvål och ansiktsmasker.

Paket med hygienartiklar kommer att distribueras för att ge människor en möjlighet till förbättrad hygien och minska risken för smittspridning av covid-19-viruset. Förutom standardartiklar för WASH-hygienpaket (bland annat tvål, tygbindor och tvättmedel) så innehåller paketen extramaterial anpassat för situationen, såsom återanvändbara skyddsmasker, en hink med lock och kran för handtvätt samt en informationsbroschyr på lokalt språk om hur man bäst skyddar sig mot covid-19-viruset. Hygienpaketen kommer att distribueras direkt till de identifierade hushållen. 


Så här ser våra hygienkit ser ut! De innehåller bland annat tvål, bindor och tvättmedel.

De berörda hushållen får också ett kontant stöd på 3000 BDT (motsvarande ca. 325 SEK) för att kunna köpa mat och andra nödvändigheter. Kontantstödet som är tänkt att täcka de mest grundläggande behoven hos de identifierade hushållen är icke villkorat, eftersom att behoven för hushållen skiljer sig åt och människor själva bestämmer bäst vad de behöver lägga pengarna på.

Människorna i området där projektet bedrivs är mycket utsatta, i synnerhet de dagsbetalda jordbruks- och fiskearbetarna drabbats hårt av nedstängningarna som startade i mars 2020 och har fått kämpa för att klara av vardagen. Idag kan de till exempel tvingas att dra ner på antalet mål mat, sälja viktiga ägodelar som verktyg och boskap eller ta lån med mycket höga räntor.

"Vi är mycket tacksamma över att Postkodstiftelsen bestämt sig för att göra en utökad satsning i spåren av corona. Behoven är extra stora och vi ser både hur åtgärder behövs för att stoppa smittan och för att möta fattigdomsökningen i spåren av nedstängningarna många samhällen gör. Fler aktörer behöver skjuta till pengar för att behoven ska kunna mötas", säger Johan Pettersson, generalsekreterare Oxfam Sverige. 

Postkodstiftelsen har skänkt totalt 4,4 miljoner kronor till projekt under coronapandemin. 
https://postkodstiftelsen.se/blog/2020/06/17/44-miljoner-till-utsatta-gr...

Oxfam har nått ut med stöd till över 4,5 miljoner personer under pandemin. 
https://www.oxfam.org/en/research/no-one-safe-coronavirus-until-everyone 

Sidor