Nyheter

Sep 11, 2019
Sep
11
2019

Vår historia

Det var en gång ett världskrig som orsakade svält i Europa. En grupp aktivister och akademiker bestämde sig för att samla in pengar till de drabbade och samtidigt konfrontera de ansvariga för att få slut på hungern. Så föddes Oxfam.

 

Kriget tog slut, men problemen fanns kvar. Fler och fler anslöt sig och Oxfam fortsatte växa. Idag finns Oxfam i över 90 länder och är en av de stora hjälporganisationerna i världen. Än idag drabbas oskyldiga människor av svält, konflikt och fattigdom. Än idag kämpar människor för en jämlik värld, och Oxfam utvecklar och fortsätter sitt arbete.

Oxfarm, oxfilé, oxymoron?

Vi vet att vårt namn inte betyder något på svenska, så vi är vana vid att förklara det. Såhär. Ox= Oxford. Staden där det första Oxfamkontoret startades. Fam= Famine. Det betyder svält på engelska. I ordet famine ligger hela vår grundfråga: hur kan människor svälta samtidigt som vi slänger det överblivna potatismoset i soporna? Är inte det… orättvist?

Svaret är jo, det är det. Fattigdomen är orättvis.

Ekonomisk ojämlikhet är ingen naturlag. Ingen människa behöver vara fattig, för att en annan ska kunna vara rik. Vi (och forskningen) är nämligen övertygade om att en jämlik värld är en bättre värld. Vi och våra givare vägrar acceptera ojämlikhet, vi står inte ut med att människor går hungriga. Därför gör vi tillsammans allt vi kan för att få slut på fattigdomen. Samtidigt som privatpersoner och företag skänker gåvor och engagerar sig i Oxfam städar vi toaletter i leriga flyktingläger, håller brandtal i FN och utbildar bönder på landsbygden i effektiv majsodling. Vi har alla samma mål: att utrota fattigdomen.

Även om det är obekvämt och trots att vissa inte håller med, så säger vi ifrån när vi tycker något är fel. Vi säger skärp er när företag utnyttjar sina arbetare. Vi skriker stopp när rika personer smiter från att betala skatt. Framför allt står vi sida vid sida med människor som lever i fattigdom. Det är dom vi finns till för.

Det enklaste och effektivaste sättet för dig att gå med i den globala Oxfamrörelsen är att bli månadsgivare. Då bidrar du till en mer jämlik värld, hjälper människor ur fattigdom och är med och finansierar våra katastrofinsatser.

Världskriget tog slut, men problemen finns kvar, och med din hjälp kommer vi ett steg närmare målet.

Sep 9, 2019
Sep
9
2019

Livsfarlig trängsel i migrantläger på Lesbos

Under den sista veckan i augusti ökade antalet människor som anlände till de grekiska öarna med 255% jämfört med samma period förra året.

 

Foto: Pablo Tosco/ Oxfam

Situationen för migranter och flyktingar som befinner sig på de grekiska öarna i väntan på förflyttning till fastlandet är fortsatt svår. Den senaste tiden har det också skett en kraftig ökning av nyanlända- Lesbos tar nu emot 235 personer om dagen.

För närvarande bor ungefär 12600 flyktingar och migranter på Lesbos, varav runt 9200 i lägret Moria som egentligen endast har plats för 3100 personer. Trots att ett ensamkommande barn som bodde i Morias så kallade ”säkra zon” tragiskt miste livet i augusti har man ännu inte påbörjat en storskalig förflyttning av minderåriga från de överbefolkade öarna till Greklands fastland. För närvarande befinner sig 820 ensamkommande barn på Lesbos, de flesta i Moria.

Personal i lägret har vittnat om de stora riskerna med överbelastningen. Till exempel har de två läkarna i anläggningen bara tid att behandla akutfall och minst 6000 nyanlända har inte genomgått medicinsk kontroll.

Oxfam är på plats och ser bland annat till att alla nyanlända som kommer till Lesbos får en juridisk informationsbroschyr innehållande den information de behöver i den komplexa asylprocessen.

Sep 8, 2019
Sep
8
2019

Bränderna i Amazonas drabbar ursprungsbefolkningen

Det är inte bara en del av en viktig skog som brinner, det är hem till människor som bott i Amazonas i årtusenden.

 


Bränderna i bolivianska Amazaonas drabbar regnskogens ursprungsbefolkning. Foto: Juan Gabriel Estellano/ Oxfam IBIS

Samtidigt som industrier och företag bränner ner skogen för att bygga nya plantager eller öppna gruvor har runt 2000 familjer i Bolivia tvingats fly från sina hem på grund av bränderna. Vi är på plats i de drabbade samhällena i bolivianska Amazonas och förser människor med mat och rent vatten.


Vania Montenegro Aranibars hem omringades av elden. Foto: Juan Gabriel Estellano / Oxfam IBIS

- Det är bara ett enkelt hus, men det är mitt hem. Nu är allt förstört, säger Vania, vars hem i Bolivia omringades av elden. Hon såg hur hennes odlingar förstördes, hur djur dog och träden blev till aska.

- Det är sorgligt att tänka på alla djur som brinner upp, alla arter och alla träd. Det här är jordens lungor. Det gör mig ledsen att vi förstör världen för våra barn och barnbarn, säger Vania.

Aug 22, 2019
Aug
22
2019

Rohingyer vittnar om ohållbar situation: "Det är som ett fängelse"

Två år efter att hundratusentals rohingyer tvingdes på flykt undan våldsupptrappningen 2017 vittnar människor om en ohållbar situation både i Myanmar och Bangladesh.

 

Sumaya, en av många rohingyer som längtar hem men är rädd för att återvända. Foto: Tommy Trenchard / Oxfam

På söndag den 25 augusti har det gått två år sedan över 700 000 rohinigyer flydde från Myanmar till Bangladesh efter att Myanmars regering trappade upp våldet och förföljelserna mot dem. Fortfarande är uppskattningsvis 500 000 rohingyer kvar i Myanmar, varav nära 130 000 av dem sitter i trånga, inhägnade läger.

I intervjuer med Oxfam har rohingyer berättat om hur ständiga kontroller och förvirrande byråkrati hindrar dem från att få tillgång till sjukvård, utbildning och arbete. Många har beskrivit hur de fått vänta i veckor för att få tillstånd för ett sjukhusbesök, och att flera människor avlidit medan de väntat, några av dem gravida kvinnor. Också de rohingyer som bor utanför lägren i Myanmar står inför liknande svårigheter. De behöver tillstånd för att lämna sina byar och saknar ofta tillgång till livsviktiga samhällstjänster.

- Föreställ dig att leva utan rättigheter, ingen inkomst. Det är som ett fängelse, med undantaget att vi vet hur länge vi ska sitta här, beskriver en anonym person i Myanmar.

- Det är som att vi rohingyer är fångna i en djup brunn. Människor ger oss mat och assistans, men det är ingen som tänker på stegen som kan få oss att komma upp, säger en annan.

Även i Bangladesh upplever rohingyerna stora svårigheter, där de bland annat inte får lämna det enorma flyktinglägret utan tillåtelse och har inte tillstånd att arbeta.

- Rohingyer har beskrivit det som att de befinner sig i limbo utan en lösning i sikte. De lever, men överlever knappt, säger Elizabeth Hallinan som leder Oxfams påverkansarbete för rohingyer.

Oxfam stöttar rohingyer både i Myanmar och i flyktinglägret i Bangladesh där vi bland annat förser människor med rent vatten och matkuponger. Nu uppmanar Oxfam Myanmars och Bangladeshs regeringar att sluta begränsa rohingyers liv, att säkerställa allas lika rättigheter samt ta itu med roten till våldet som riktats mot dem.

Jun 28, 2019
Jun
28
2019

Vem bär vikten av våra koldioxidutsläpp?

De fattigaste människorna i världen får bära konsekvenserna av svenska växthusgasutsläpp, trots att de är minst skyldiga till klimatkrisen. Nu lanserar Oxfam ny satsning mot klimatojämlikheten.

 

- Vi tror inte att särskilt många reflekterar kring att våra utsläpp skadar människor i fattigdom. Sverige behöver göra mer mot klimatojämlikheten och det här är ett sätt att få människor engagerade i frågan, säger Robert Höglund kommunikationschef för Oxfam Sverige.

I den nya satsningen får allmänheten ta ställning mot klimatojämlikheten genom att skriva på ett upprop. En tre meter hög staty som illustrerar den extrema klimatojämlikheten som råder i världen har också satts upp på Stureplan för att väcka uppmärksamhet i frågan.

- Svenskar släpper ut 10 ton växthusgaser per person och år. Siffran känns teoretisk men det rör sig om verkliga utsläpp som gör skada här och nu, säger Robert Höglund.

Klimatojämlikheten i världen är extrem. De rikaste 10 procenten står för cirka hälften av de globala koldioxidutsläppen medan den fattigaste hälften bara står för cirka 10 procent. Människor i fattigdom drabbas både direkt av klimatförändringarnas konsekvenser genom dödliga stormar, torka och översvämningar, men tar också en långsiktig smäll i form av försämrad ekonomisk utveckling. Oxfam uppmanar Sveriges regering att göra mer för att bekämpa klimatojämlikheten. Bland annat genom att införa ett mål för de totala svenska utsläppen som inkluderar vår importerade konsumtion, samt till ökad klimatfinansiering till människor i fattigdom, utöver det ordinarie biståndet.

 

Se filmen där Sverker Olofsson överraskar en medelsvensk med årets koldioxidutsläpp!

Sidor