Nyheter

Mar 10, 2020
Mar
10
2020

Ny rapport tar helhetsgrepp om finansiering av Globala målen

I glappet mellan vad som investeras i låginkomstländer och vad som försvinner ut i form av exempelvis skatteflykt finns de medel som kan finansiera Globala målen.

Med bara tio år kvar till år 2030 då de Globala målen ska ha uppnåtts behövs kraftsamling och resurser till nödvändiga insatser. För ojämlikheten i världen är extrem. 22 män äger mer än alla kvinnor i Afrika. Åtaganden om internationellt bistånd uppfylls inte och hundratals miljarder dollar försvinner i skatte- och kapitalflykt varje år. Rapporten ”Glappet – hur fixar vi finansiering för en hållbar utveckling?” som Oxfam varit med och tagit fram tar ett helhetsgrepp på tillgängliga resurser för fattigdomsbekämpning: skatter, privata investeringar och internationellt bistånd. Rapporten ger förslag på politiska reformer för att nå målen.

Skatter är den viktigaste inkomsten för alla länder. Men en stor utmaning är att låginkomstländers skattebas är för liten för att kunna finansiera skolor, sjukhus, infrastruktur etc. Att utveckla effektiva skattesystem är därför viktigt och rikare länder kan ge stöd till detta genom internationellt bistånd. Men för att öka skattebasen i utvecklingsländer så måste den globala skatteflykten stoppas. Det behövs gemensamma regler som bland annat gör det möjligt att se om företagen betalar den skatt de bör i de länder de är verksamma.

- Idag är skatteflykt lagligt. Det behövs nya internationella regler som tvingar företag till mer öppenhet och sätter en miniminivå för företagsbeskattning. Vi hoppas att Sverige tar sitt ansvar och stödjer nya regler för internationell företagsbeskattning i de förhandlingar som pågår inom OECD. Frågan om minimibeskattning för alla företag är särskilt viktigt, säger Hanna Nelson från Oxfam Sverige.

Det försvinner mer pengar från utvecklingsländer genom skatteflykt än vad som ges i internationellt bistånd. Utvecklingsländernas årliga skatteförluster beräknas till 200 miljarder dollar, att jämföras med biståndet på 153 miljarder dollar år 2018. Dessa 200 miljarder skulle räcka till att bekosta utbildning i ett år för i princip alla barn som idag inte går i skolan.

- Rika länder ger bistånd med ena handen samtidigt som de möjliggör skatteflykt, vilket inte är ansvarsfullt. Men utvecklingsländer har också ett ansvar att bygga skattesystem som fungerar och att använda pengarna till välfärd, säger Penny Davies, policyrådgivare i utvecklingsfinansiering från Diakonia.

Privata investeringarna spelar en nyckelroll i genomförandet av de Globala målen. Men då behöver de ta ansvar för miljö och mänskliga rättigheter. Dessutom behöver investeringarna i låg- och medelinkomstländer öka. Här kan biståndet spela en viktig roll, främst genom att stärka institutioner och investeringsklimat på lokal och nationell nivå. Stöd till specifika investeringar genom till exempel lånegarantier, så kallad blandfinansiering, kan också ge viktiga bidrag. Det finns dock risker med ett alltför starkt fokus på privata investeringar.

- Vi varnar för orealistiska förväntningar på vad privata investeringarna kan åstadkomma, särskilt i låginkomstländerna. Satsningar på att mobilisera privat kapital behövs, men minst lika viktigt är att stärka den offentliga finansieringen. Detta är nödvändigt särskilt för investeringar i vård och utbildning. Det säger Gunnel Axelsson Nycander från Act Svenska kyrkan.

I FN är målet att höginkomstländer ska ge 0,7 procent av BNI i internationellt bistånd. 2018 kom givarländerna bara upp i 0,31 procent. Om alla givarländer levde upp till det överenskomna målet skulle det totala biståndet öka med cirka 200 miljarder dollar per år. Det skulle räcka till nödvändiga investeringar i hälsa, utbildning, nutrition och sociala skyddsnät för att utrota den extrema fattigdomen till 2030 i de länder som inte kan klara detta med egna resurser.

- Av alla resurser som länder har att tillgå är det en enda som har som sitt främsta syfte att stödja utsatta människor att ta sig ur fattigdom och förtryck, och det är det internationella biståndet. Det har en unik roll med sitt fokus på att ingen ska lämnas utanför, säger Anna Blücher från Forum Syd.

Rapporten är framtagen av Act Svenska kyrkan, Diakonia, Forum Syd och Oxfam Sverige och samordnad av CONCORD Sverige.

Mar 2, 2020
Mar
2
2020

Vill ni boka Oxfams experter till Almedalen 2020?

Oxfam Sverige har sakkunniga inom en rad olika ämnen, bland annat fattigdomsbekämpning, ojämlikhet, klimat, konsumtionsmål, internationella skattefrågor, företagssamarbeten för hållbarhet, humanitära insatser och mänskliga rättigheter.

 

Vi kommer att ha tre personer på plats i Visby under politikerveckan 2020. Är ni intresserade av att ha med någon av våra medarbetare på ert seminarium eller i en debatt under dessa dagar, kontakta Robert Höglund på robert.hoglund@oxfam.se eller 072 249 88 22

Oxfams personer på plats under Almedalsveckan 2020:

  • Caroline von Uexküll, Strategic Partnership Manager
  • Hanna Nelson, policyansvarig
  • Robert Höglund, kommunikationschef och talesperson på Oxfam Sverige.

Vi ser fram emot att höras!

Feb 21, 2020
Feb
21
2020

Två Oxfammedarbetare dödade i attack i Syrien

Två döda och en skadad när Oxfams hjälparbetare attackerades av en än så länge oidentifierad beväpnad grupp.

 

Det är med stor sorg Oxfam tog emot den tragiska nyheten att två av våra medarbetare, Wissam Hazim och Adel Al-Halabi miste sina liv den 19 februari när deras fordon attackerades i Dar’a provinsen i södra Syrien. Ibrahim Muhamad, en av Oxfams volontärer, skadades också i attacken men har fått vård och kunnat lämna sjukhuset. Vid tidpunkten för attacken var alla tre i tjänst och arbetade med leverera nödhjälp till civila som drabbas av konflikten i Syrien.

Vi är förkrossade över förlusten och våra tankar går till deras familjer. Wissam Hazim hade jobbat för Oxfam sedan maj 2017 och Adel Al-Halabi sedan januari 2017, båda var syriska medborgare.

Förra året hjälpte Oxfam över 1,2 miljoner människor i Syrien att få tillgång till rent vatten, kontantbidrag och att skapa egna inkomster.

Feb 14, 2020
Feb
14
2020

Oxfam ska hjälpa de som drabbas av gräshoppsinvasion

Gräshopporna som skapat stor förödelse Kenya, Somalia och Etiopien har nu spridit sig till norra Uganda och hotar även Sudan och Sydsudan. Det finns också rapporter om svärmar i Tanzania.

 


Foto: Sven Torfinn / Oxfam

"Stämningen är panikartad och människor försöker få gräshopporna att försvinna”, säger Gezahegn Gebrehana, Oxfams landschef i Etiopien.

Den värsta gräshoppskrisen i Kenya på 70 år
Svärmarna växer och sprider sig och får man inte kontroll över insekterna kan deras framfart pågå ända fram i juni och skapa en förödande situation i redan hårt ansatta områden. 22,8 miljoner människor i de sex länderna lider redan av allvarlig matbrist på grund av ihållande perioder av torka, översvämningar och stormar.

Klimatkrisen förvärrar situationen
De ovanliga skiftningarna i vädret i området har resulterat i att gräshoppssvärmarna har kunnat växa sig extra stora genom att de livnärt sig på grödor som vanligtvis inte växer under den här perioden. Nu drar de fram över länder som redan drabbas hårt av klimatförändringarnas effekter och lämnar efter sig förstörd betes- och odlingsmark.

”Vi är beroende av våra djur. Men finns det inget foder blir livet svårt för oss. Vi ber om hjälp och det är bråttom”, säger Mohammed Hassan Abdille som är jordbrukare i Bura Dhima i Tana River, Kenya.

Oxfam är på väg att tillsammans med partners hjälpa de som drabbas värst av gräshoppsinvasionen. Målet är att nå ut till 190 000 personer med kontantbidrag, djurfoder, fröer och hälsovård.

Feb 4, 2020
Feb
4
2020

Gräshoppsinvasion kan orsaka allvarlig matbrist

Den gräshoppssvärm som dragit in över Etiopien, Kenya och Somalia kan växa sig 500 gånger större inom ett halvår.

 


Foto: Sven Torfinn/ FAO

I regionerna som nu plågas av gräshopporna lider miljontals människor redan av allvarlig matbrist efter att ha drabbats av svår torka och översvämningar.

- 25,5 miljoner människor i Burundi, Etiopien, Kenya, Somalia, Sydsudan och Uganda lider redan av hunger och allvarlig undernäring, säger Lydia Zigomo, Oxfams regionchef på Afrikas horn och i Öst, - och Centralafrika.

En svärm kan bestå av upp till 150 miljoner gräshoppor per kvadratkilometer. En halv miljon gräshoppor väger tillsammans ungefär ett ton och äter ungefär lika mycket som 10 elefanter, 25 kameler eller 2500 personer varje dag. De kan också förstöra över 200 ton växtlighet per dag.

I Kenya har antalet gräshoppor ökat markant den senaste månaden och sprider sig nu i områden där tre miljoner människor det senaste året lidit av extrema nivåer av matbrist till följd av extremväder. Svärmarna har ödelagt betesmarker och kommer sannolikt att förstöra den kommande planteringssäsongen.

I Somalia har tio tusentals hektar land drabbats och svärmarna har lämnat efter sig ett spår av förstörda jordbruk.

Oxfam övervakar hur gräshopporna påverkar matsituationen tillsammans med lokala partnerorganisationer.

- Planen är att förse de värst drabbade med kontantbidrag och mathjälp, så att människor kan köpa mat till sig själva och foder till sina djur, säger Zigomo.

Sidor