Nyheter

Jul 8, 2015
Jul
8
2015

En dyster framtid för Gazas unga

Ett år efter den senaste konflikten går utvecklingen i Gaza trögt. En hel generation unga människor går nu en dyster framtid till mötes med litet hopp om jobb, förbättrad infrastruktur och säkerhet. Trots det har lite gjorts för att säkra utvecklingen i regionen och förhindra att nya konflikter utvecklas.

 

Arbetslösheten i Gaza har stigit, särskilt bland unga under 24 år där nästan 70 procent går utan arbete. Även bland akademiker ligger siffran på runt 40 procent. Bristen på möjligheter i Gaza driver många unga att riskera sina liv för att ta sig över gränsen till Israel i hopp om arbete och en bättre framtid. Traumatiska minnen från konflikten och stressen över att vara fast i Gaza har lämnat uppemot 300,000 unga människor i behov av psykosocialt stöd.  

Den senaste konflikten slog hårt mot Gazas redan hårt pressade ekonomi. Nya siffror visar att uppemot 80 procent av befolkningen nu är beroende av någon form av internationellt bistånd.

”För att nå en varaktig lösning på konflikten måste Gazas unga känna hopp om en ljusare framtid – en framtid där de kan studera, försörja sig, bilda familj och förverkliga sina drömmar. Infrastrukturen måste rustas upp och människor måste kunna röra sig fritt och bedriva handel över gränserna. Grundläggande mänskliga rättigheter och ekonomisk utvecklig är också förutsättningar för långvarig fred. För att det ska bli verklighet måste vi få till ett slut på blockaden”, säger Catherine Essoyan, Oxfams Regionchef. 

Återuppbyggnaden av Gaza går trögt. Med nuvarande takt beräknas det ta över 70 år att bygga tillräckligt med bostäder för att täcka det befintliga behovet. Även om vissa mindre reparationer har genomförts så har ingen av de byggnader som totalförstördes under den senaste konflikten börjat återuppbyggas. De 20 skolor och förskolor som förstördes står fortfarande i spillror, liksom flera sjukhus, vårdcentraler och andra viktiga serviceinrättningar. De politiska fraktionerna i Palestina måste samarbeta för att säkerställa att återuppbyggnaden tar verklig fart.

Blockaden av Gaza har haft en förödande effekt på sysselsättning och ekonomi. Världsbanken uppskattade nyligen kostnaden till 3,9 miljarder USD. Antalet anställda inom byggbranschen har minskat med 50 procent sedan blockaden infördes, trots det akuta återuppbyggnadsbehovet. Jordbruksproduktionen minskade under förra året med 31 procent. Även för personer i arbete har lönerna minskat med 15 procent sedan blockaden inleddes 2007. I jordbruks- och fiskesektorn har lönerna minskat med hela 26 procent.

Trots fjolårets tillfälliga eldupphör så har våldet mot civila fortsatt från båda håll. Sex palestinska raketer har avfyrats in i Israel, liksom 170 försöksraketer som mestadels landat i havet. Över 700 fall av israelisk eld i Gaza har registrerats under samma tidsperiod.

Foto: Anas al Baba

Oxfam har arbetat i Israel och de ockuperade palestinska områdena sedan 1950-talet. Ett landskontor etablerades på 1980-talet. Tillsammans med ett sextiotal israeliska och palestinska partnerorganisationer arbetar vi i de mest utsatta samhällena i regionen.

Jun 8, 2015
Jun
8
2015

Oxfam: G7 länderna måste minska sitt kolberoende

G7 länderna är några av världens största ekonomier. Trots det konsumerar de fortfarande avsevärda mängder kol. Den 7-8 juni möts ländernas ledare i Tyskland för att bland annat diskutera klimatfrågan. Då har de möjlighet att sätta tonen inför klimatförhandlingarna i Paris i slutet av året. Oxfam uppmanar G7 ländernas ledare att ställa om energiproduktionen från kolkraft till förnybara alternativ. Det skulle vara ett viktigt steg i rätt riktning för att möta de uppsatta utsläppsmålen.

 

I rapporten Let Them Eat Coal, som fått stöd av en rad framstående företagsledare och klimatexperter, varnar Oxfam för att kolanvändandet är den enskilt största drivkraften till klimatförändringarna. Det förändrade klimatet slår redan idag hårt mot världens fattigaste människor och kolberoendet utgör ett hinder i kampen mot hunger och fattigdom. Trots det har flera rika länder, däribland Tyskland, ökat sin kolanvändning under senare år. Sverige bidrar till de tyska kolutsläppen genom statligt ägda Vattenfall som äger flera kolkraftverk i landet.  

Rapporten visar också att Afrika står inför kostnader på uppemot 84 miljarder $ per år i slutet av seklet på grund av skador som orsakats av G7 ländernas kolutsläpp. Det motsvarar 60 gånger G7 ländernas bistånd till jordbruk och livsmedelsproduktion i Afrika. Enligt FN:s klimatpanel IPCC är livsmedelsproduktionen i Afrika mycket känslig för klimatförändringar. Exempelvis befaras spannmålsskördarna minska med 35 procent redan i mitten av århundradet, på grund av G7 ländernas kolutsläpp.  

”G7 ländernas ledare måste sluta använda utvecklingsländernas utsläpp som en ursäkt för sin egen passivitet. De bör istället föregå med gott exempel genom att bana vägen för andra länder att följa efter”, säger Celine Charveriat på Oxfam International. 

Globalt sett står kolanvändandet för nästan tre fjärdedelar (72 %) av utsläppen i energisektorn. Även om mer än hälften av dagens kolförbrukning sker i utvecklingsländer så är omfattningen betydande även i rika länder. G7 ländernas kolkraftverk svarar för mer än dubbelt så mycket utsläpp som hela Afrika, och tio gånger så mycket som de 48 minst utvecklade länderna i världen tillsammans. Under klimatmötet i Köpenhamn 2009 enades samtliga länder om att den globala uppvärmningen inte får överstiga 2°C. Idag är världen på väg mot en uppvärmning på 4°C. Fem G7 länder (Frankrike, Italien, Storbritannien, Japan och Tyskland) har dessutom ökat sitt kolanvändande sedan klimatmötet 2009.

”G7 ländernas kolanvändande medför stora kostnader för världens fattigaste länder. Det är nu hög tid för dem att ta ansvar för konsekvenserna av deras energisystem. Utöver ambitiösa åtaganden under klimatförhandlingarna i Paris så kan G7 ländernas ledare redan nu ta ställning i kampen mot klimatförändringarna genom minskat kolanvändande. Det skulle vara ett stort steg i riktning mot en hållbar framtid”, säger Celine Charveriat.

G7 länderna bör leda vägen bort från kol eftersom de bär ett stort ansvar för klimatförändringarna. Världens rika länder har också bäst förutsättningar för att fasa ut kolet ur sin egen energimix. De bör också vara med och finansiera utsläppsminskningar och klimatanpassningsåtgärder i utvecklingsländerna så att de kan hantera klimatförändringarna och utvecklas på ett koldioxidsnålt sätt.

 

Oxfam uppmanar G7 ländernas ledare att fasa ut kolet och ställa om energiproduktionen till förnybara alternativ.

Foto: Oxfam

Jun 3, 2015
Jun
3
2015

Akut vattenbrist i krisdrabbade Jemen

I slutet på mars eskalerade våldet i Jemen, mellanösterns fattigaste land. Sedan dess har nästan 2000 människor mist livet och över 7000 skadats i de våldsamma striderna. Över en halv miljon människor har tvingats på flykt samtidigt som tusentals andra är fångar i sina egna hem. Livsviktiga förnödenheter som rent vatten, medicinsk utrustning och bränsle är på väg att ta slut. I dagsläget saknar nästan två av tre Jemeniter tillgång till rent dricksvatten, vilket hotar folkhälsan. Jemen är ett land i kris.

 

Redan innan den senaste upptrappningen av konflikten var problemen i landet omfattande. Cirka 60 procent av befolkningen var beroende av någon form av humanitär hjälp. Över 10 miljoner människor hade inte tillräckligt att äta, drygt åtta miljoner saknade tillgång till adekvat sjukvård och mer än halva befolkningen hade inte rent vatten att dricka. Dessa siffror fortsätter nu att stiga, då den humanitära situationen i landet blir alltmer akut.

Två av tre saknar rent vatten

Idag saknar 16 miljoner människor, nästan två tredjedelar av landets befolkning, tillgång till rent vatten och sanitet. Det motsvarar fler människor än hela Sverige och Danmarks befolkning tillsammans. Stora delar av landets vatteninfrastruktur har skadats i de våldsamma striderna. I brist på fungerande vattensystem tvingas människor dricka orent vatten, vilket ökar risken för sjukdomar som kolera, malaria eller diarré.  

Ett annat relaterat problem är bristen på bränsle. Lokala myndigheter i stora delar av landet har flaggat för att de nu saknar bränsle för att hålla vattensystemen i drift och rena avloppsvattnet, vilket utgör ytterligare en allvarlig hälsorisk. Under de senaste veckorna har också flera viktiga transportvägar stängts av, vilket är förödande för en nation som är helt beroende av importerat livsmedel och bränsle.   

Oxfams personal i Jemen är djupt oroade över den humanitära situationen i landet. Bristen på rent vatten och sanitet utgör en akut hälsorisk. Landets sjukhus står nu utan bränsle, rent vatten och medicinsk utrustning – de har inte kapacitet att hantera ett större sjukdomsutbrott. Som om inte det vore nog fyller högar av ruttnande sopor gatorna i de stora städerna. Precis som så mycket annat så har den lokala sophämtningen kollapsat mitt under pågående konflikt, vilket utgör ytterligare en hälsorisk. En allvarlig hälsokris står för dörren om inte vatten- och sanitetsproblemen åtgärdas. Det är det sista jemeniterna behöver.

Vågen framåt

Oxfam arbetar tillsammans med flera andra organisationer för att hjälpa människor på plats men de humanitära behoven fortsätter att öka och hjälpen räcker inte till. Om vi inte hittar ett sätt att hantera den akuta bristen på vatten och bränsle riskerar landet att drabbas av ett sjukdomsutbrott som tar fler liv än själva konflikten. Jemens befolkning har rätt till ett bättre liv och en säker framtid.

Oxfam uppmanar nationella, regionala och internationella aktörer att samarbeta för att hitta en varaktig lösning på konflikten. För att det ska bli verklighet måste våldet upphöra och de stridande parterna enas om ett permanent eldupphör. Dialog och fredliga förhandlingar är en förutsättning för att kunna hjälpa människor i nöd. Viktiga transportvägar måste också öppnas för att säkerställa att vitala förnödenheter som livsmedel och bränsle kommer in i landet.

I Oxfams lager lastas varor och förnödenheter för transport till Jemen. Foto:  Tegid Cartwright

Maj 18, 2015
Maj
18
2015

Burundi: över 100,000 människor på flykt

Under den senaste veckan har över 105,000 människor tvingats på flykt från sina hem i Burundi på grund av rädsla för hot och våld. Drygt 70,000 har tagit sig över gränsen till grannlandet Tanzania. Många av dem är nu i akut behov av rent vatten, sanitet och tak över huvudet. Utan rent vatten och sanitet är risken för sjukdom och smittspridning bland de nyanlända farligt hög. 

 

Över 70,000 människor, främst kvinnor och barn, har kommit till Kagunga-stranden vid Tanganiyakisjön, en kuststräcka mellan Burundi och Tanzania. De flyttas nu med båt till Kigoma för registrering innan de förs vidare till flyktinglägret Nyarugusu i Tanzania.

Oxfams katastrofteam är på plats i lägret för att bistå med materiellt och tekniskt stöd. De levererar rent vatten, bygga latriner och informerar de nyanlända flyktingarna om hur de kan förebygga sjukdomar i lägret.

Den politiska utvecklingen i Burundi är osäker och förändras snabbt. Om konflikten i landet trappas upp riskerar hundratusentals människor i hela regionen att drabbas.

”Tiotusentals människor har tvingats på flykt från sina hem och är nu i akut behov av rent vatten, sanitet och tak över huvudet. Oxfams team arbetar hårt för att förse fler människor med rent vatten och bygga toaletter i de trångbodda lägren”, säger Jane Foster, Oxfams landschef i Tanzania. 

De små träbåtarna är fullastade med människor på väg mot flyktinglägret Tanzania. 

Foto: James Akena / Oxfam  

Maj 13, 2015
Maj
13
2015

Ny jordbävning skakar Nepal

Tisdagen den 12 maj skakades Nepal av ytterligare en kraftig jordbävning - drygt två veckor efter det försa skalvet som krävt över 8000 människoliv. Många människor är chockade och rädslan för ytterligare skalv är stor. Oxfam är på plats för att hjälpa människor som drabbats av de kraftiga skalven.  

"Vår personal på plats rapporterar om kollapsade byggnader och blockerade vägar. De var också mycket skakade men återgick snabbt i arbete. Även om det är för tidigt att uttala sig om konsekvenserna av den andra jordbävningen så vet vi att Nepals befolkning kommer att behöva omvärldens stöd för att komma tillbaks till vardagen”, säger Cecilia Keiser, Oxfams landschef i Nepal.

”Redan innan det andra skalvet var situationen allvarlig. Det är en kamp mot klockan för att nå människor i nöd innan monsunperioden inleds i början av juni. Det är nu viktigare än någonsin att nå så många som möjligt.”

Oxfam har idag över 100 anställda och volontärer som arbetar med humanitära insatser i sju av landets distrikt. Flera planerade insatser har försenats eller skjutits upp då Oxfams personal tvingats lämna sina tillfälliga boenden och söka skydd på annat håll.  

Oxfam har hittills nått över 55,000 människor med rent vatten, sanitet, livsmedel och tak över huvudet men det är svårt att ta sig fram i landet, då många vägar förstörts i skalven. Nya uppgifter visar att små samhällen långt ute på landet är helt avskurna från omvärlden. 

 

Fakta jordbävningen i Nepal:

  • Enligt FN:s uppskattning har 8 miljoner människor, en dryg tredjedel av landets befolkning, drabbats av jordskalven
  • Dödsiffran för det första skalvet är nu uppe i över 8000 och över 17,000 har skadats
  • Än så länge har 65 personer rapporterats avlidna från det andra skalvet och 2000 uppges ha skadats
  • Lokala myndigheter och organisationer på plats utreder just nu omfattningen av skadorna från det andra skalvet
  • Skadade vägar och dålig infrastruktur gör det svårt för hjälpen att nå fram

Oxfams insats:

  • Oxfam har hittills kunnat hjälpa över 55,000 människor
  • 53,800 människor har fått tillgång till rent vatten
  • 9,000 människor har fått tak över huvudet
  • 6,360 människor har fått tillgång till säker sanitet
  • 4,447 människor har fått livsmedelsbistånd

Sidor