Nyheter

Sep 14, 2015
Sep
14
2015

Fattigdomen i Europa ökar

De ekonomiska klyftorna i Europa ökar. Sedan finanskrisen har flertalet EU-länder kämpat mot ökad fattigdom, stigande arbetslöshet och ett växande utanförskap. En ny rapport från Oxfam visar att antalet EU-medborgare som lever i ”allvarlig materiell fattigdom” har ökat med 7,5 miljoner från 2008 till 2013. Idag, 2015, riskerar 123 miljoner européer att hamna i fattigdom, majoriteten av dem är kvinnor, ungdomar och personer med invandrarbakgrund. För att vända den negativa utvecklingen i Europa måste vi värna den politiska modell som bidragit till att skapa kontinentens välstånd.   

 

Rapporten A Europe for the Many, Not the Few bekräftar och kompletterar befintlig forskning från bland andra Internationella Valutafonden om hur växande klyftor försvårar kampen mot fattigdom. Rapporten visar bland annat hur politiska beslut drivit på eller motverkat ojämlikhet inom EU. Sverige har Europas mest progressiva skatte- och bidragsystem, vilket bidrar till att minska inkomstskillnaderna med 53 procent. I Spanien är motsvarande siffra 32 procent.

Vi lever på en rik kontinent där ökad fattigdom och ojämlikhet i stor utsträckning är resultatet av politiska beslut. Fattigdomen inom EU är egentligen inte en fråga om brist, utan om resursfördelning. Credit Suisse uppskattar att den rikaste procenten av Europas befolkning äger nästan en tredjedel av kontinentens tillgångar samtidigt som de fattigaste 40 procenten av befolkningen delar på mindre än en procent av nettotillgångarna.

Problemet är inte att människor är förmögna, utan det demokratiproblem som uppstå när resursstarka grupper kan köpa sig inflytande över politiken på ett sätt som andra inte kan. Rapporten varnar för att det politiska beslutsfattandet i Europa i allt större utsträckning påverkas av resursstarka grupper, vars intressen gynnas på bekostnad av majoritetens. Resultatet är växande klyftor och urholkade demokratiska institutioner. Ökad transparens och bättre insyn i det politiska beslutsfattandet är nödvändigt för att begränsa särintressenas inflytande över den förda politiken på allmänhetens bekostnad.  

Omfattande åtstramningsåtgärder och regressiva skattesystem är andra viktiga drivkrafter bakom de ökade klyftorna. Många av de åtgärder som genomförts efter den senaste finanskrisen har drabbat de fattigaste allra hårdast. Skattesystem som gör det möjligt för multinationella företag att kringgå bolagsskatten ökar också skattebördan för privatpersoner. I båda fallen är det vanliga människor som får betala priset.

Det är hög tid att återgå till den sociala modell som under årtionden främjat ekonomisk tillväxt och minskat fattigdom i Europa. Kontinenten är fortfarande en av världens rikaste regioner, så bristen på resurser kan inte vara det huvudsakliga problemet. För att vända den negativa utvecklingen uppmanar Oxfam EU:s institutioner och medlemsstater att:

  • Stärka de demokratiska institutionerna
  • Återinvestera i offentlig samhällsservice
  • Garantera anständiga löner
  • Motarbeta skattefusk och skadlig skattekonkurrens  

För en organisation som Oxfam, vars mål är att bekämpa fattigdomen i världen, är det en prioriterad fråga.

Sep 4, 2015
Sep
4
2015

Rekordmånga människor på flykt i världen

Antalet människor som flyr undan krig och konflikter i världen ökar stadigt. Enligt FN befinner sig nästan 60 miljoner människor på flykt från sina hem, många av dem är barn. Dessa människor är i akut behov av humanitär hjälp, skydd och säkerhet.

 

Nästan 86 procent av världens flyktingar befinner sig i utvecklingsländer. Dessa länder har ofta begränsade resurser och kapacitet för att hantera de ökade flyktingströmmarna. Länder som Pakistan, Libanon och Turkiet har tagit emot över en miljon flyktingar vardera. Även om antalet människor som försöker ta sig till Europa och andra utvecklade regioner ökar så rör det sig fortfarande om en relativt liten andel av den totala flyktingpopulationen.

Katastrofen i Syrien har tvingat över 4 miljoner människor på flykt. Majoriteten av dem befinner sig just nu i angränsande länder som Libanon och Jordanien. Dessa länder kämpar för att hantera den ständigt växande flyktingströmmen. Libanon har ensamt tagit emot över 1,2 miljoner syriska flyktingar, vilka utgör nästan 25 procent av landets totala befolkning.

Det är drygt fyra år sedan konflikten i Syrien bröt ut och den humanitära situationen i landet blir allt värre. Över 200,000 människor har mist livet och drygt 12 miljoner syrier är i akut behov av humanitär hjälp. Över 11 miljoner människor har tvingats på flykt från sina hem, fyra miljoner av dem har lämnat landet.

Oxfam arbetar både i och utanför Syrien för att hjälpa människor som tvingats fly krigets fasor. Våra katastrofteam har hittills nått över 1 miljon människor med rent vatten, mat och tak över huvudet. Vi arbetar ständigt för att möta det eskalerande hjälpbehovet och nå ännu fler.  

Utöver de humanitära instanserna på plats i regionen kämpar Oxfam för en hållbar politisk lösning på konflikten. Humanitärt stöd till människor i kris är livsviktigt, men inte tillräckligt. Vi måste också göra vad vi kan för att få till stånd en fredlig lösning på konflikten.

Det finns många orsaker till att människor flyr - krig och konflikter, naturkatastrofer, fattigdom och förföljelse är bara några exempel. Gemensamt för alla världens flyktingar är att de lämnar sina hem, sin trygghet och allt de äger bakom sig i hopp om en bättre framtid och ett liv i säkerhet. En långsiktig lösning på den globala flyktingkrisen kräver långsiktiga insatser. Insatser som fokuserar på de grundläggande orsakerna till varför människor flyr. Här finns det tyvärr inga enkla lösningar. Inga genvägar.

Som månadsgivare till Oxfam är du med och bidrar till vårt viktiga arbete mot fattigdom och orättvisor i världen. Våra månadsgivare gör det möjligt för oss att hjälpa människor på flykt och arbeta för hållbara och långsiktiga lösningar i över 90 länder.

 

Lilla Tamer är ett av många barn som flytt undan våldet i Syrien. Nu bor han tillsammans med sin familj i ett flyktingläger utanför Libanons huvudstad Beirut. Många av familjerna i lägret har bott där i flera år. Små barn har blivit äldre och nya har fötts. För dessa barn är livet i lägret den enda verklighet de känner till. Oxfam har byggt latriner och duschar och installerat tvätt-stationer i lägret. Vi hjälper också flera av familjerna med pengar till mat, hyra och hygienartiklar.

Foto: Sam Tarling

 

Aug 11, 2015
Aug
11
2015

Svältkatastrof hotar konfliktdrabbade Jemen

Sedan konflikten i Jemen trappades upp och blockaden infördes i mars 2015 har tillgången på mat, bränsle och andra livsviktiga förnödenheter försämrats. Idag kämpar halva landets befolkning – nästan 13 miljoner människor – för att hitta mat för dagen. Hälften av dem riskerar nu att drabbas av svält. Mellanösterns fattigaste land står nu inför en allvarlig svältkatastrof.

”Sedan konflikten trappades upp ökar antalet människor som inte kan äta sig mätta med nästan 25,000 om dagen. Så länge de stridande parterna fortsätter att ignorera alla uppmaningar om permanent eldupphör så kommer allt fler att drabbas av svält. De som överlever bomberna måste nu försöka överleva utan mat” säger Philippe Clerc, Oxfams landschef i Jemen.   

Saada i norr är den värsta drabbade regionen. Där saknar nästan 80 procent av befolkningen tillräckligt med mat för att kunna äta sig mätta. Hälften av dem riskerar att drabbas av svält. 

Bristen på mat har pressat upp priserna utom räckhåll för miljontals människor. Data som Oxfam samlat in i Hajjah visar att familjer som fördrivits från sina hem tvingas sälja sina tillhörigheter till låga priser för att kunna köpa mat och andra nödvändiga förnödenheter. Av de familjer som Oxfam intervjuat i Saana uppgav 60 procent att de måste tigga eller putsa skor för att kunna försörja sig. Många människor är också helt beroende av hjälp från ideella organisationer.

Redan innan våldet eskalerade i Jemen hade landet omfattande problem med undernäring. Under de senaste månaderna har endast 20 procent av det inhemska livsmedelsbehovet tillgodosetts och ytterligare 650,000 barn gravida och ammande kvinnor har drabbats av undernäring.    

”Efter flera misslyckade fredsförhandlingar och en verkningslös FN resolution måste de stridande parterna, med säkerhetsrådets hjälp, förhandla fram en långsiktig fred. USA, Storbritannien och Iran bör också använda sitt inflytande över de stridande parterna för att verka för ett permanent eldupphör. Om världen fortsätter att blunda för civilbefolkningens lidande kommer vi indirekt att bidra till detsamma”, säger Clerc.     

På bilden står Fatima bredvid en vattentank i Al Zuhra lägret där Oxfam förser de boende med rent dricksvatten.

 

Korta fakta:

  • Från slutet av mars till slutet av juni ökade antalet personer med begränsad tillgång på livsmedel med över två miljoner människor från 10.6 till 12.9, vilket motsvarar nästan 25,000 personer om dagen.
  • Jemen är ett av de minst självförsörjande länderna i världen, uppemot 90 procent av all mat som konsumeras är importerad.
  • I dagsläget saknas tillgängliga resurser för att producera många av de grödor som konsumeras i landet.  
  • Redan innan konflikten trappades upp uppmättes i landet den nästa högsta nivån av undernäring i världen.
  • Oxfam har arbetat i Jemen i över 30 år, med fokus på livsmedelsförsörjning och fattigdomsbekämpning.
  • Sedan konflikten eskalerade har Oxfam kunnat nå över 100,000 människor med bland annat rent vatten, sanitet, mat och boskap.
Jul 8, 2015
Jul
8
2015

En dyster framtid för Gazas unga

Ett år efter den senaste konflikten går utvecklingen i Gaza trögt. En hel generation unga människor går nu en dyster framtid till mötes med litet hopp om jobb, förbättrad infrastruktur och säkerhet. Trots det har lite gjorts för att säkra utvecklingen i regionen och förhindra att nya konflikter utvecklas.

 

Arbetslösheten i Gaza har stigit, särskilt bland unga under 24 år där nästan 70 procent går utan arbete. Även bland akademiker ligger siffran på runt 40 procent. Bristen på möjligheter i Gaza driver många unga att riskera sina liv för att ta sig över gränsen till Israel i hopp om arbete och en bättre framtid. Traumatiska minnen från konflikten och stressen över att vara fast i Gaza har lämnat uppemot 300,000 unga människor i behov av psykosocialt stöd.  

Den senaste konflikten slog hårt mot Gazas redan hårt pressade ekonomi. Nya siffror visar att uppemot 80 procent av befolkningen nu är beroende av någon form av internationellt bistånd.

”För att nå en varaktig lösning på konflikten måste Gazas unga känna hopp om en ljusare framtid – en framtid där de kan studera, försörja sig, bilda familj och förverkliga sina drömmar. Infrastrukturen måste rustas upp och människor måste kunna röra sig fritt och bedriva handel över gränserna. Grundläggande mänskliga rättigheter och ekonomisk utvecklig är också förutsättningar för långvarig fred. För att det ska bli verklighet måste vi få till ett slut på blockaden”, säger Catherine Essoyan, Oxfams Regionchef. 

Återuppbyggnaden av Gaza går trögt. Med nuvarande takt beräknas det ta över 70 år att bygga tillräckligt med bostäder för att täcka det befintliga behovet. Även om vissa mindre reparationer har genomförts så har ingen av de byggnader som totalförstördes under den senaste konflikten börjat återuppbyggas. De 20 skolor och förskolor som förstördes står fortfarande i spillror, liksom flera sjukhus, vårdcentraler och andra viktiga serviceinrättningar. De politiska fraktionerna i Palestina måste samarbeta för att säkerställa att återuppbyggnaden tar verklig fart.

Blockaden av Gaza har haft en förödande effekt på sysselsättning och ekonomi. Världsbanken uppskattade nyligen kostnaden till 3,9 miljarder USD. Antalet anställda inom byggbranschen har minskat med 50 procent sedan blockaden infördes, trots det akuta återuppbyggnadsbehovet. Jordbruksproduktionen minskade under förra året med 31 procent. Även för personer i arbete har lönerna minskat med 15 procent sedan blockaden inleddes 2007. I jordbruks- och fiskesektorn har lönerna minskat med hela 26 procent.

Trots fjolårets tillfälliga eldupphör så har våldet mot civila fortsatt från båda håll. Sex palestinska raketer har avfyrats in i Israel, liksom 170 försöksraketer som mestadels landat i havet. Över 700 fall av israelisk eld i Gaza har registrerats under samma tidsperiod.

Foto: Anas al Baba

Oxfam har arbetat i Israel och de ockuperade palestinska områdena sedan 1950-talet. Ett landskontor etablerades på 1980-talet. Tillsammans med ett sextiotal israeliska och palestinska partnerorganisationer arbetar vi i de mest utsatta samhällena i regionen.

Jun 8, 2015
Jun
8
2015

Oxfam: G7 länderna måste minska sitt kolberoende

G7 länderna är några av världens största ekonomier. Trots det konsumerar de fortfarande avsevärda mängder kol. Den 7-8 juni möts ländernas ledare i Tyskland för att bland annat diskutera klimatfrågan. Då har de möjlighet att sätta tonen inför klimatförhandlingarna i Paris i slutet av året. Oxfam uppmanar G7 ländernas ledare att ställa om energiproduktionen från kolkraft till förnybara alternativ. Det skulle vara ett viktigt steg i rätt riktning för att möta de uppsatta utsläppsmålen.

 

I rapporten Let Them Eat Coal, som fått stöd av en rad framstående företagsledare och klimatexperter, varnar Oxfam för att kolanvändandet är den enskilt största drivkraften till klimatförändringarna. Det förändrade klimatet slår redan idag hårt mot världens fattigaste människor och kolberoendet utgör ett hinder i kampen mot hunger och fattigdom. Trots det har flera rika länder, däribland Tyskland, ökat sin kolanvändning under senare år. Sverige bidrar till de tyska kolutsläppen genom statligt ägda Vattenfall som äger flera kolkraftverk i landet.  

Rapporten visar också att Afrika står inför kostnader på uppemot 84 miljarder $ per år i slutet av seklet på grund av skador som orsakats av G7 ländernas kolutsläpp. Det motsvarar 60 gånger G7 ländernas bistånd till jordbruk och livsmedelsproduktion i Afrika. Enligt FN:s klimatpanel IPCC är livsmedelsproduktionen i Afrika mycket känslig för klimatförändringar. Exempelvis befaras spannmålsskördarna minska med 35 procent redan i mitten av århundradet, på grund av G7 ländernas kolutsläpp.  

”G7 ländernas ledare måste sluta använda utvecklingsländernas utsläpp som en ursäkt för sin egen passivitet. De bör istället föregå med gott exempel genom att bana vägen för andra länder att följa efter”, säger Celine Charveriat på Oxfam International. 

Globalt sett står kolanvändandet för nästan tre fjärdedelar (72 %) av utsläppen i energisektorn. Även om mer än hälften av dagens kolförbrukning sker i utvecklingsländer så är omfattningen betydande även i rika länder. G7 ländernas kolkraftverk svarar för mer än dubbelt så mycket utsläpp som hela Afrika, och tio gånger så mycket som de 48 minst utvecklade länderna i världen tillsammans. Under klimatmötet i Köpenhamn 2009 enades samtliga länder om att den globala uppvärmningen inte får överstiga 2°C. Idag är världen på väg mot en uppvärmning på 4°C. Fem G7 länder (Frankrike, Italien, Storbritannien, Japan och Tyskland) har dessutom ökat sitt kolanvändande sedan klimatmötet 2009.

”G7 ländernas kolanvändande medför stora kostnader för världens fattigaste länder. Det är nu hög tid för dem att ta ansvar för konsekvenserna av deras energisystem. Utöver ambitiösa åtaganden under klimatförhandlingarna i Paris så kan G7 ländernas ledare redan nu ta ställning i kampen mot klimatförändringarna genom minskat kolanvändande. Det skulle vara ett stort steg i riktning mot en hållbar framtid”, säger Celine Charveriat.

G7 länderna bör leda vägen bort från kol eftersom de bär ett stort ansvar för klimatförändringarna. Världens rika länder har också bäst förutsättningar för att fasa ut kolet ur sin egen energimix. De bör också vara med och finansiera utsläppsminskningar och klimatanpassningsåtgärder i utvecklingsländerna så att de kan hantera klimatförändringarna och utvecklas på ett koldioxidsnålt sätt.

 

Oxfam uppmanar G7 ländernas ledare att fasa ut kolet och ställa om energiproduktionen till förnybara alternativ.

Foto: Oxfam

Sidor