Nyheter

Okt 22, 2019
Okt
22
2019

Allvarlig vattenbrist i Jemen

15 miljoner människor drabbade av allvarlig vattenbrist, vilket också ökar risken för sjukdomsspridning i landet.

 

Striderna i Jemen tvingade Malak och Shadi att lämna sitt hem. Nu bor i ett läger för internflyktingar, där man till stor del är beroende av vatten som transporteras med lastbilar. Foto: VFX ADEN/Oxfam

En kraftig ökning av bränslepriserna har påverkat Jemens vattensystem och tvingat människor att dra ner på sin vattenanvändning dramatiskt. I flera stora städer har vattensystemen stängts av helt.

Bränsle är avgörande för tillförseln av rent vatten i Jemen. Många är beroende av grundvatten som pumpas upp med hjälp av solenergi och bränsle. Andra, särskilt människor som tvingats fly från sina hem, förlitar sig på vatten som körs in av dieseldrivna lastbilar.

Även hjälporganisationer drabbas
Oxfam har tvingats avsluta sina lastbilstransporter av vatten på grund av de stigande bränslepriserna. Vattensystemen Oxfam installerat i landet, som förser en kvarts miljon människor med vatten, drivs för tillfället bara till 50 procent av den normala kapaciteten.

I Jemen är tillgång till rent vatten är en fråga om liv och död, särskilt för de över sju miljoner människor som redan lider av undernäring, vilket gör dem extra sårbara inför sjukdomar som kolera som bland annat sprids genom smutsigt vatten.

Den rådande bränslekrisen är det senaste exemplet på hur ekonomi används som ett krigsvapen i Jemen. Brist på bränsle har varit ett pågående problem i landet men eskalerade dramatiskt förra månaden efter att ökade importbegränsningar sattes in. I Sana’a kostar nu en liter bensin nästan tre gånger mer än i augusti.

- För miljoner jemeniter som redan kämpar för att överleva hunger och sjukdom är rent vatten en livslinje som nu skärs av, säger Muhsin Siddiquey, Oxfams landschef i Jemen.

Vattenbrist och kolera förvärras av konflikten
Jemen var redan innan konflikten eskalerade 2015 ett av de mest vattenfattigaste länderna i världen. Åtminstone åtta vattensystem som installerats av Oxfam har tidigare skadats eller förstörts i strider, vilket stängt av vattenförsörjningen till över en kvarts miljon människor.

Vattenburna sjukdomar är vanliga i Jemen. Landet har tidigare drabbats av ett av de värsta kolerautbrotten i modern historia. Sedan april 2017 har över två miljoner misstänkta fall av kolera rapporterats, och över 3700 människor har mist livet till följd av sjukdomen.

Oxfam i Jemen
Oxfam har jobbat i Jemen i över 30 år, arbetet vi gör nu innefattar bland annat att se till att människor som tvingats fly på grund av konflikten har tillgång till rent vatten och sanitet. Vi utför hygienkampanjer där vi sprider information om kolerasymptom och hur man kan förebygga spridning av sjukdomen. Vi delar ut hygienkit och kontantbidrag till människor som tvingats lämna sina hem. Vi ger också människor stöd i att hitta jobb och skapa en inkomst, till exempel med utbildning, stöd till små entreprenörer och material som gör att människor kan börja odla mat.

Okt 14, 2019
Okt
14
2019

EU:s finansministrar rentvår skatteparadis

Förra veckan beslutade EU:s finansministrar att ta bort skatteparadisen Schweiz och Mauritius från EU:s lista över skatteparadis. Hjälporganisationen Oxfam beklagar beslutet.

I en kommentar på beslutet säger Hanna Nelson, policyansvarig Oxfam Sverige:

”EU:s finansministrar har valt att rentvå två av världens värsta skatteparadis genom att stryka dom från sin lista över skatteparadis. Det är mycket olyckligt. Trots senaste tidens reformer är det tydligt att båda länderna kommer att erbjuda förmånliga skatteavtal och låga skattenivåer till företag som vill undvika att betala skatt. Skatteparadis berövar andra länder skattemedel som skulle kunna användas till att bekosta välfärdstjänster såsom skola och omsorg för deras medborgare.”

”Schweiz har avskaffat sina förmånliga skatteavtal, men erbjuder fortfarande omfattande skatteincitament och låga skattenivåer till företag. Detta kommer troligen att fortsätta locka företag som vill undvika skatt. Att Mauritius är ett skatteparadis såg vi bevis på senast i somras i den så kallade Mauritiusläckan och landet kommer inte att sluta erbjuda företag möjligheter att flytta över miljarder i vinster från andra afrikanska länder.”

”EU måste skärpa sina kriterier för sin svartlista över skatteparadis om den ska kunna bli ett effektivt verktyg i kampen mot skatteflykt. Vi på Oxfam hoppas också att Sverige och EU verkar för ett starkt avtal i de pågående förhandlingarna inom OECD för en global skattereform, där vi bland annat vill se en överenskommelse om en ambitiös global miniminivå för företagsbeskattning.”

EU:s lista över skatteparadis innehåller två delar: en svartlista och en ”grå”-lista. Svartlistan inkluderar länder som inte följer någon av EU:s tre kriterier för skatteparadis. Nollskatt eller nästan-noll-skatteregimer är inte ett bindande kriterium, utan istället en ”riskindikator”, enligt EU:s regler. Den ”gråa” listan innehåller länder som inte lever upp till något av EU:s kriterier, men som har gjort ett åtagande om reform.

EU:s finansministrar beslutade förra veckan att stryka Mauritius och Schweiz, samt tre andra länder – Albanien, Costa Rica och Serbien – från sin ”grålista” över skatteparadis. Marshallöarna och Förenade Arabemiraten ströks från EU:s svartlista och ingår numera i ”grålistan”.
Oxfams tidigare rapport ”Off the Hook” förklarar varför EU:s svartlista över skatteparadis inte är tillräcklig utan istället bidrar till att rentvå några av världens värsta skatteparadis.

’Off the Hook’ visade också att fem EU medlemsländer – Cypern, Irland, Luxemburg, Malta och Nederländerna – alla skulle klassas som skatteparadis om EU applicerade sina kriterier på egna medlemsländer. Europaparlamentet har uppmanat EU-kommissionen att erkänna dom fem medlemsländerna som skatteparadis.

Fler än 130 länder förhandlar för närvarande nya globala skatteregler. Processen leds av OECD på mandat av G20-länderna med målet att skapa ett rättvist skattesystem gällande företags beskattning. De nya skattereglerna skulle bland annat kunna innehålla en överenskommelse om en global minimum skattenivå för företag, som enligt Oxfam borde sättas på en ambitiös nivå och gälla land-för-land, utan undantag. Ett sådant beslut skulle kunna bidra till att stoppa den pågående kapplöpningen mot botten, där länder lockar till sig stora företag genom att sänka skattesatsen. För mer information om pågående förhandlingar inom OECD, läs Oxfams bakgrundsinformation “Tax Revolution?” och se vår senaste kommentar på OECD:s mer konkreta förslag till reform, som presenterades tidigare i veckan.

De två nominerade kommissionärer som troligen kommer att ansvara för skatt i nästa EU kommission, Margarete Vesthager och Paolo Gentiloni har båda uttryckt stöd för en global miniminivå av företagsbeskattning som en lösning för att undvika skatteundvikande.

Okt 10, 2019
Okt
10
2019

Stoppa lidandet bakom vår mat!

Oxfam uppmärksammar låga löner och lidande i livsmedelsindustrin genom ny rapport och pop-up restaurang i Stockholm.

Den 10 oktober öppnar vi Mål 8 - Världens orättvisaste restaurang, där maten kostar lika lite som arbetarna och odlarna tjänat på den. Detta för att väcka uppmärksamhet kring faktumet att människorna som odlar vår mat ofta tjänar så lite att de själva går hungriga.

Menyn, som innehåller de matvaror som ofta produceras under svåra förhållanden till fattigdomslöner, är signerad kocken Siri Barje och kommer att serveras i en pop up-restaurang som är öppen för allmänheten mellan den 10-14 oktober på Norrmalmstorg i Stockholm. En trerätters meny kostar endast 2 kronor. www.restaurangmal8.se 


Rundabordssamtal med civilsamhälle, företag och politiker i restaurangen på Norrmalmstorg. 

I samband med öppningen av restaurang släpps Oxfams nya rapport där vi undersökt hur livsmedelskedjor tar en allt större del av konsumentpriset, medan andelen som går till odlare och arbetare inom matindustrin ofta tjänar långt under fattigdomslöner och ofta får utså fruktansvärda arbetsförhållanden.

”Människorna som odlar många råvaror vi köper i svenska butiker tjänar ofta så lite att de själva går hungriga. Vi vill att fler ska känna till det, och börja ställa krav på de aktörer de handlar maten av”, säger Robert Höglund, kommunikationschef på Oxfam Sverige.

Rapporten visar hur livsmedelsföretagen pressar priserna och maximerar vinsterna vilket förvärrar fattigdomen och övergreppen arbetarna i deras leverantörskedjor tvingas utstå.
Tre fjärdedelar av tillfrågade arbetare i livsmedelsindustrin tjänar så lite att de inte har råd med mat och bostad. Över en tredjedel angav att de inte skyddas från skador på jobbet och eller kan ta en toalettpaus eller ett glas vatten när de behöver det. Det visar en enkätundersökning Oxfam gjort bland 530 arbetare i Filippinerna, Ecuador, Costa Rica, Peru och USA.
I Brasilien fanns bevis på utbredd fattigdom bland arbetare som plockar vindruvor, melon och mango. Arbetare där rapporterar att de drabbats av allergier och allvarliga hudsjukdomar efter att ha arbetat med bekämpningsmedel och andra kemikalier utan ordentlig skyddsutrustning.

”Om jag skulle prioritera en dörr till hemmet skulle vi inte ha råd med mat,” säger Robson som arbetar på ett mango- och vindruvsodling. Robson tjänar en minimumlön som inte täcker familjens dagliga behov. Deras hus saknar fönster, dörrar och under stora delar av året räcker månadslönen endast till mat för varannan dag.

Intervjuer med 510 arbetare på teodlingar i Assam, Indien visar att kolera och tyfoid bland arbetare är vanligt då många saknar tillgång till toaletter rent dricksvatten. Lönerna är så låga att hälften av arbetarna får ransoneringskort från regeringen, de befinner sig under fattigdomsgränsen trots att de arbetar 13 timmar om dagen.

Flera livsmedelsaktörer har tagit steg mot att motverka fattigdom och skadliga arbetsförhållanden i sina leverantörsled. Oxfam Sverige samarbetar exempelvis med Axfood i frågan om levnadslöner. Bland annat arbetar Oxfam och Axfood tillsammans med att förbättra inkomsterna för kvinnliga risbönder i Pakistan och har identifierat andra riskprodukter där Axfood genom sitt agerande kan göra stor skillnad. Men trots att det finns ett intresse bland svenska livsmedelsaktörer att stoppa lidandet bakom maten vi äter finns fortfarande väldigt mycket kvar att göra.

Teplockarna i Assam i Indien tjänar ibland så lite som 1 procent av det pris som teet säljs för i europeiska butiker. Livsmedelskedjorna å andra sidan, får ibland så mycket som 80–90 procent. Samtidigt skulle bara några tiotals öre i extra betalning vara tillräckligt för att betala teplockarna en levnadslön.

Oxfam uppmanar även Sveriges regering att stifta en lag där företag tvingas säkerställa att de inte bryter mot mänskliga rättigheter, någonstans i leverantörsledet. Antingen genom nationell lagstiftning eller på EU-nivå.

”Frivilliga initiativ räcker inte utan det krävs även lagstiftning. Flera andra europeiska länder har nyligen stiftat lagar där stora företag måste garantera att de inte bryter mot mänskliga rättigheter i leverantörsledet och nu är frågan på gång inom EU. Vi hoppas att Sverige visar ledarskap och verkar aktivt för en lagstiftning för företags ansvar för mänskliga rättigheter”, säger Hanna Nelson, policyansvarig på Oxfam Sverige.

 

Sep 24, 2019
Sep
24
2019

Människor i fattigdom får mindre än 10 öre om dagen för att skydda sig mot klimatkrisen

Oxfams nya rapport pekar på hur människor i fattigdom möter allt större kostnader för klimatkatastrofer de inte själva orsakat.

 


Fatuma Abdalla går omrking i ruinerna av sitt hus, som förstördes i cyklonen Kenneth som drog in över Moçambique i april 2019. Foto: Micas Mondlane / Oxfam Novib

Människor som bor i världens fattigaste länder får ungefär tre dollar om året, motsvarande mindre än 10 öre om dagen i klimatbistånd för att skydda sig mot klimatkrisens effekter.

Rika länder har lovat att ge finansiering för att hantera klimatkrisens konsekvenser, men Oxfams analys visar att de 48 minst utvecklade länderna tar emot så lite som 2,4–3,4 miljarder dollar i finansiering för klimatanpassning vilket motsvarar 3 dollar per person.

- Även Sverige behöver göra mer för att stödja de människor som drabbas hårdast av klimatkrisen. Det är vi i länder med höga utsläpp som orsakat problemet men det är inte vi som tvingas bära vikten av utsläppens konsekvenser, säger Robert Höglund, kommunikationschef på Oxfam Sverige.

Rapporten Who Takes The Heat? fokuserar på Moçambique och Afrikas horn där miljontals människor redan lever med konsekvenserna av förlängda torrperioder och förödande cykloner. Kostnaderna för de två cykloner som slog mot Mocambique tidigare i år beräknas vara 3,2 miljarder dollar, mer än en femtedel av landets BNP.

Förra årets torka på Afrikas horn lämnade 15 miljoner människor i behov av humanitär hjälp i Somalia, Etiopien och Kenya. Upprepade cykloner i Moçambique har gjort att 2,6 miljoner människor behöver hjälp. Med hjälp av omfattande, återkommande klimatbistånd för anpassning skulle länder som dessa kunna mildra klimatkrisens effekter, exempelvis genom att diversifiera grödorna man odlar, skapa bättre vattensystem eller investera i bättre väderövervakning.

2009 lovade rika länder, däribland Sverige, att tillsammans ge 100 miljarder dollar om året i klimatfinansiering senast 2020 för att hjälpa fattigare länder att minska sina utsläpp och anpassa sig till effekterna av klimatkrisen. Rika länder rapporterade förra veckan att de nått upp till 71 miljarder, vilket trots att det sannolikt är en överdrift, är långt ifrån målet.

- Sverige allokerar stora summor till klimatbistånd, men det är inte extra pengar som utlovat, utan en del av det ordinarie biståndet. Sverige behöver ge additionellt klimatbistånd för att hjälpa de människor som drabbas av problemet som vi varit med och skapat, säger Robert Höglund.

Sep 16, 2019
Sep
16
2019

Extrem ojämlikhet i barns tillgång till utbildning

Oxfams nya rapport avslöjar en stor skillnad i utbildningsmöjligheter för barn beroende på familjens inkomst och tillgångar.

 

Foto: William Vest-Lillesoe.

I låginkomstländer är det sju gånger mindre sannolikt att ett barn som lever i fattigdom går ut gymnasiet jämfört med ett barn från en rik familj. Inkomst, precis som etnicitet, geografi och kön är en avgörande faktor för vem som får tillgång till utbildning. Många av världens fattigaste flickor sätter aldrig sin fot i ett klassrum.

- Alla barn har rätt till utbildning, inte bara de med föräldrar som kan betala. Regeringar som inte investerar tillräckligt i allmän, gratis utbildning sätter barns framtid på spel och bidrar till ett ojämlikt samhälle, säger Robert Höglund, kommunikationschef för Oxfam Sverige.

Skolor i rika områden tenderar dessutom få mer stöd än skolor i fattigare områden som ofta är överfulla, saknar behöriga lärare och resurser som till exempel läroböcker och toaletter. I länder som Malawi, Burkina Faso, Madagaskar, Lesotho och Senegal går över hälften av de statliga utbildningsresurserna till den rikaste 10 procenten.

Även i rika länder är det endast 75 procent av barn från familjer i fattigdom som går ut gymnasiet, jämfört med 90 procent bland barn från de rikaste familjerna.

Rapporten ”The Power of Education to Fight Inequality” visar en tydlig koppling mellan brist på investeringar i gratis utbildning och antalet barn som inte går i skolan. Den belyser också hur privatisering av utbildning driver på ojämlikheten. Alla typer av skolavgifter får som resultat att barn som lever i fattigdom exkluderas. Skolor med låga avgifter måste också hålla nere kostnader genom att betala ut extremt låga löner till okvalificerade lärare, vilket påverkar utbildningskvalitén. Samtidigt har inkluderande utbildningssystem visat sig ha positiva effekter för att minska ojämlikheten.

- Regeringar måste investera i gratis utbildning för att alla barn ska ha samma förutsättningar. Att beskatta rika individer och företag mer rättvist skulle kunna hjälpa till att betala för det, säger Robert Höglund.

Sidor