Nyheter

Jul 9, 2020
Jul
9
2020

Hungern i coronavirusets spår kan döda fler än sjukdomen

Ytterligare 122 miljoner människor kan hamna på gränsen till svält i år på grund av pandemins ekonomiska effekter.

 


Vi har inte tillräckligt att äta. Vill vi ha mat på kvällen måste vi minska lunchen, säger Mariam Ouedraogo från Burkina Faso. Foto: Sylvain Cherkaoui

I slutet av året kan så många som 12 000 personer dö varje dag av hunger i spåren av covid-19, vilket kan bli fler än antalet människor som dör av själva viruset. Samtidigt betalar de åtta största mat- och dryckesföretagen ut 18 miljarder dollar till sina aktieägare.

Oxfams nya rapport ‘The Hunger Virus,’ visar att ytterligare 122 miljoner människor kan hamna på gränsen till svält i år på grund av pandemins sociala och ekonomiska effekter. Det handlar bland annat om massarbetslöshet och störningar i livsmedelsproduktion och leveranser.

”Covid-19 är droppen för miljoner människor som redan kämpar med effekterna av konflikt, klimatförändringar, ojämlikhet och ett icke-fungerande livsmedelssystem som lett till att miljontals arbetare och producenter lever i fattigdom. Samtidigt fortsätter personerna på toppen att göra vinster: åtta av de största mat- och dryckesföretagen har sedan januari betalat ut 18 miljarder dollar till aktieägare medan pandemin spridits över världen- det är tio gånger mer än vad som enligt FN behövs för att förhindra att människor går hungriga.”, säger Chema Vera, tillfällig internationell VD på Oxfam.

Pandemin har förvärrat matsituationen på de tio värst hungerdrabbade platserna i världen, till exempel Venezuela och Sydsudan. Men det har också uppstått nya epicentrum för hunger – medelinkomstländer som Indien, Sydafrika och Brasilien.

  • Brasilien: Miljontals fattiga arbetare har förlorat sina inkomster på grund av nedstängningen. Indien: Reserestriktioner har hindrat människor från andra länder att arbeta under skördesäsongen, vilket lett till att indiska jordbrukare tvingats lämna sin skörd på fälten där grödorna ruttnar.
  • Jemen: Pengar som skickats till människor i landet från släktingar och vänner utomlands har minskat med 80 procent som ett resultat av massförlusten av jobb i gulfländerna. Stängda gränser och leveransvägar har lett till matbrist och ökade matriser i landet som importerar 90 procent av all mat.
  • Sahel: Rörelsebegränsningar har förhindrat herdar från att flytta sina djur till nya betesmarker vilket hotar miljontals människors försörjning.

Kadidia Diallo, en kvinnlig mjölkbonde från Burkina Faso berättar för Oxfam:

”Covid-19 orsakar oss mycket skada. Att ge mina barn något att äta på morgonen har blivit svårt. Vi är helt beroende av mjölkförsäljningen och med marknadens nedstängning kan vi inte sälja längre. Om vi inte säljer mjölk, äter vi inte.”

Kvinnor löper större risk att drabbas av hunger och har drabbats hårt av de ekonomiska effekterna av pandemin, bland annat på grund av en dramatisk ökning av obetalt hushålls- och omsorgsarbete när skolor stängt ner och familjemedlemmar blivit sjuka.

”Regeringar måste hindra spridningen av den här dödliga sjukdomen men det är lika viktigt att de agerar för att inte låta lika många, om inte fler, dö av hunger”, säger Vera.

Sedan pandemin startade har Oxfam nått ut till 4,5 miljoner människor med mat och rent vatten genom att arbeta med 344 partners i 62 länder.

Jun 24, 2020
Jun
24
2020

Stöd från Postkodstiftelsen till coronaprojekt i Bangladesh

Genom Postkodstiftelsens satsning Respons Coronapandemin kan hjälporganisationen Oxfam nu utöka sina insatser för att begränsa spridningen och effekten av coronaviruset.

Oxfam Sverige har mottagit ett stöd på 200 000 kronor från Postkodstiftelsen för att stötta människor i norra Bangladesh att klara av covid-19-pandemin. Projekt riktar sig till ekonomiskt utsatta familjer, personer med funktionsvariationer, äldre och personer med kroniska sjukdomar som ska få hygienartiklar och kontanter för att kunna köpa mat.

Nedstängningen i många länder har påverkat människors möjlighet till försörjning. Kombinationen av allvarlig matbrist och smittspridningen av covid-19-viruset gör att hjälpbehovet är akut. Människor, i synnerhet de allra fattigaste och mest utsatta hushållen, behöver hjälp både med att få pengar till att köpa mat samt tillgång till tvål och ansiktsmasker.

Paket med hygienartiklar kommer att distribueras för att ge människor en möjlighet till förbättrad hygien och minska risken för smittspridning av covid-19-viruset. Förutom standardartiklar för WASH-hygienpaket (bland annat tvål, tygbindor och tvättmedel) så innehåller paketen extramaterial anpassat för situationen, såsom återanvändbara skyddsmasker, en hink med lock och kran för handtvätt samt en informationsbroschyr på lokalt språk om hur man bäst skyddar sig mot covid-19-viruset. Hygienpaketen kommer att distribueras direkt till de identifierade hushållen. 


Så här ser våra hygienkit ser ut! De innehåller bland annat tvål, bindor och tvättmedel.

De berörda hushållen får också ett kontant stöd på 3000 BDT (motsvarande ca. 325 SEK) för att kunna köpa mat och andra nödvändigheter. Kontantstödet som är tänkt att täcka de mest grundläggande behoven hos de identifierade hushållen är icke villkorat, eftersom att behoven för hushållen skiljer sig åt och människor själva bestämmer bäst vad de behöver lägga pengarna på.

Människorna i området där projektet bedrivs är mycket utsatta, i synnerhet de dagsbetalda jordbruks- och fiskearbetarna drabbats hårt av nedstängningarna som startade i mars 2020 och har fått kämpa för att klara av vardagen. Idag kan de till exempel tvingas att dra ner på antalet mål mat, sälja viktiga ägodelar som verktyg och boskap eller ta lån med mycket höga räntor.

"Vi är mycket tacksamma över att Postkodstiftelsen bestämt sig för att göra en utökad satsning i spåren av corona. Behoven är extra stora och vi ser både hur åtgärder behövs för att stoppa smittan och för att möta fattigdomsökningen i spåren av nedstängningarna många samhällen gör. Fler aktörer behöver skjuta till pengar för att behoven ska kunna mötas", säger Johan Pettersson, generalsekreterare Oxfam Sverige. 

Postkodstiftelsen har skänkt totalt 4,4 miljoner kronor till projekt under coronapandemin. 
https://postkodstiftelsen.se/blog/2020/06/17/44-miljoner-till-utsatta-gr...

Oxfam har nått ut med stöd till över 4,5 miljoner personer under pandemin. 
https://www.oxfam.org/en/research/no-one-safe-coronavirus-until-everyone 

Jun 9, 2020
Jun
9
2020

EU-lagstiftning mot företags kränkningar av mänskliga rättigheter är på väg

Idag finns det inga regler som förhindrar svenska och europeiska företag mot att exempelvis använda barnarbete eller betala slavlöner till människor i andra länder.

Flera andra EU-länder har antagit egna lagar mot detta, dock inte Sverige. Nu har EU tagit initiativ för lagstiftning och EU-kommissionen väntas komma med ett förslag på lag samtidigt som Tyskland väntas prioritera frågan under sitt kommande EU-ordförandeskap. I går måndag stod Oxfam värd för  vårens största event i frågan där viktiga europeiska beslutsfattare och företrädare från näringsliv, fackförbund och civila samhället tydligt tog ställning för lagstiftning.

EU:s kommissionär för rättsliga frågor, Didier Reynders, betonade att EU genast bör ta fram bindande regler för att förhindra brott mot mänskliga rättigheter och miljö i leverantörskedjorna hos europiska företag:
”Vi måste skynda oss. Coronakrisen är en smärtsam påminnelse om betydelsen av att skapa ett rättvist samhälle och ekonomi. Företagens svagheter kommer nu till ytan och oreglerade globala leverantörskedjor får effekter på människor och samhälle”, sa Didier Reynders, som också kallade bristen på lagar och regler i leverantörskedjor ett av de största hindren för hållbarhet inom handel.

Även Europaparlamentarikern Lara Wolters, kritiserade företag för att lägga pandemins kostnader på sina underleverantörer.
”Några av världens rikaste företag låter utsatta människor ta notan för deras operativa risker”, sa Wolters.

Tim Gore, som leder påverkansarbetet i Oxfams kampanj för rättvisa villkor i livsmedelsindustrin, säger:
”För att vara tydlig: det här handlar inte om ett fåtal skurkar. Fattigdomslöner och otrygga arbetsvillkor är ett strukturellt problem. Det ligger till grund för många europeiska affärsmodeller. Det är därför som endast obligatoriskt granskningsförfarande, s.k. due diligence, kan skapa förändring i den skala som behövs.”
Hjälporganisationen Oxfam arbetar för att företag ska ta ansvar för människorna som arbetar i deras leverantörskedjor, bland annat inom livsmedelsindustrin där fattigdomen och osäkerheten är stor bland odlare och producenter.

Oxfam uppmanar till att en EU-lag för rättvisa leverantörsled ska:
1. Gälla alla företag och alla nivåer i företags leverantörskedjor, ner till första produktionsnivå.
2. Kräva att företag systematiskt granskar om de orsakar, bidrar till eller kan kopplas till påverkan på mänskliga rättigheter och miljö, samt vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra detta.
3. Innehålla krav på att företag konsulterar berörda lokalsamhällen i framtagande av konsekvensanalyser.
4. Ha ett tydligt genusperspektiv, eftersom flickor och kvinnor ofta är de som drabbas värst.
5. Göra företag ansvariga för påverkan på mänskliga rättigheter och miljö samt innehålla faktiska sanktionsmöjligheter för företag som misslyckas att vidta lämpliga åtgärder.
6. Säkerställa att de som faller offer för företags kränkningar ges möjlighet till gottgörelse.

Mer information:
Arrangörer för eventet var Oxfam Sverige, Oxfam EU, European Coalition for Corporate Justice (ECCJ), International Federation for Human Rights (FIDH), Bread for the World och CorA.
• Se hela konferensen på YouTube här
• Läs Oxfams rapport Ripe for Change som avslöjar utbrett mänskligt lidande bland de som odlar och producerar maten som säljs runt om i världen.
 

Maj 19, 2020
Maj
19
2020

Alla måste få del av ett framtida coronavaccin- inte bara rika

Vaccin till halva jordens befolkning kan kosta mindre än vad de största läkemedelsföretagen tjänar på fyra månader.

 


En Oxfamarbetare blir vacccinerad mot ebola under utbrottet i Kongo 2018. Foto: John Wessels/Oxfam

Det är av största vikt att ett vaccin mot coronaviruset fördelas jämlikt över världen, men rika länder och stora läkemedelsföretag kan komma att hindra eller försena vaccinet från att komma fram till människor som lever i utsatthet, speciellt i låginkomstländer.

Risken är hög att rika länder bjuder över låginkomstländer och ställer sig först i kön när ett vaccin har framställts, precis som de gjort med andra nödvändiga medicinska förnödenheter som personlig skyddsutrustning och syre.

- Allting annat än att garantera att ett vaccin görs tillgängligt till alla utan kostnad är obscent. Vaccin, tester och behandling ska inte auktioneras ut till högstbjudande, säger Johan Pettersson, generalsekreterare för Oxfam Sverige.

Många låginkomstländer har inte tillgång till viktiga vaccin och mediciner på grund av patentlagar som ger läkemedelsföretag monopol och makt att sätta priser de inte har råd att betala. Lunginflammation är den främsta dödsorsaken för barn under fem år. 2000 barn dör i sjukdomen varje dag. I över ett decennium har miljontals barn saknat tillgång till patenterad lunginflammationsvaccin som tillverkas av Pfizer och GlaxoSmithKline på grund av dess höga pris. Efter år av kampanjarbete av Läkare utan gränser minskade båda företagen sina priser år 2016, men bara i de allra fattigaste länderna, vilket lämnade miljoner barn utan vaccin.

Oxfam föreslår en global plan som kräver:

  1. All covid-19-relaterad kunskap, data och immateriell egendom ska delas och behandlingar och vaccin ska vara patentfria och tillgängliga för alla.
  2. Produktionen av vaccin ska inte endast ske i rika länder. I stället ska fabriker byggas i länder som är villiga att dela och investera i de miljoner ytterligare sjukvårdare som behövs för att förebygga och vårda både nu och i framtiden.
  3. En global överenskommelse om jämlik fördelning som baseras på behov, inte förmåga att betala. Vaccin, behandling och tester bör produceras och levereras till lägsta möjliga kostnad till regeringar och myndigheter, helst högst 2 dollar per dos för ett vaccin som sedan ges gratis till alla som behöver det.
  4. Ett bättre system för forskning och utveckling kring ny medicin. Nuvarande system placerar läkemedelsföretagen framför människors hälsa, vilket leder till att mediciner som inte är lönsamma aldrig utvecklas och de som väl produceras är alltför ofta för dyra för låginkomstländer och människor som lever i fattigdom.
Maj 12, 2020
Maj
12
2020

Vapenhandel till konfliktområden fortsätter under covid-19-pandemin

Detta visar Oxfams nya rapport Conflict in the time of Coronavirus.

 


Huguette Yago under ett hygieninformationsmöte i Pissila, Burkina Faso, några veckor innan coronaviruset nådde landet. Foto: Sylvain Cherkaoui/Oxfam Intermón 

Trots att det krävs en global vapenvila för att krigsdrabbade länder ska kunna stoppa coronaviruset pågår konflikter runt om i världen med oförminskad styrka.

De pågående konflikterna runt om i världen stänger in miljontals människor i områden med ickefungerande sjukvård och sönderbombade sjukhus eller tvingar människor på flykt till läger där det är svårt att förhindra smittspridning.

- Jag är rädd att vapenvilan inträffar efter att coronaviruset fått spridning, men vad hjälper fred i ett land utan människor? säger en jemenitisk fredsaktivist Oxfam arbetar med.

Bara under förra året spenderades internationellt 1,9 biljoner dollar i militära utgifter. Det är mer än 280 gånger den summa FN krävt för humanitära insatser i coronapandemin.

Det här har hänt samtidigt som coronapandemin spridits över världen:

  • Brittiska BAE systems som bland annat tillverkar militärfordon och vapensystem flög ett lastplan till Saudiarabien i slutet av april.
  • Ryssland har beställt stridsvagnar som testades i Syrien.
  • Frankrike har fortsatt bidra till kriget i Jemen genom att sälja vapen till Saudiarabien.
  • Tyskland godkände försäljningen av en ubåt till Egypten i april.
  • Förra månaden upphävde Kanada sitt vapenexportstopp till Saudiarabien.

Några av de konflikter som fortfarande pågår inkluderar:

  • Centralafrikanska republiken där FN har just meddelat att man upphäver det humanitära arbetet eftersom väpnade grupper har brutit vapenvilan trots ett fredsavtal från februari 2019.
  • Myanmar där armén avvisat inhemska och internationella uppmaningar om vapenvila medan striderna i Rakhinestaten ökat, med luftangrepp och granatbeskjutningar i befolkade områden. I Rakhine bor hundratusentals människor i överbefolkade läger med extremt begränsad tillgång till sjukvård och internet där information om viruset just nu är livsviktigt.
  • Jemen. Trots att Saudiarabien tillkännagav en tvåveckors ensidig vapenvapen i Jemen från den 9 april som de sedan förlängde till en månad har striderna fortsatt på alla sidor av konflikten.
  • I Burkina Faso innebär pågående våldsamheter att människor ofta saknar tillgång till vatten, sjukvård och mat. Begränsningar som införts för att förhindra smittspridningen har gjort det ännu mer av en utmaning.

Sidor