Nyheter

Nov 24, 2015
Nov
24
2015

Sju frågor om COP21

Snart möts världens ledare på FN:s klimatmöte COP i Paris för att förhandla fram ett globalt klimatavtal. Resultatet av förhandlingarna kommer att ha avgörande betydelse för vår gemensamma framtid men vad är det egentligen som står på spel? Här kan du läsa mer om mötet och varför det är så viktigt.

 

    1. Vad är COP21?

Från den 29 november till den 14 december samlas världens ledare i Paris för att förhandla fram ett globalt klimatavtal. Syftet med förhandlingarna är att få till stånd ett rättsligt bindande avtal om minskade koldioxidutsläpp och ökade resurser till klimatanpassning. De globala utsläppen av växthusgaser är idag den enskilt största drivkraften till klimatförändringarna som slår hårt mot världens fattigaste länder.

    2. Varför är mötet så viktigt?

Därför att klimatförändringarnas effekter, med oregelbundna säsongsväxlingar och extremt väder, orsakar missväxt och hunger världen över. Redan idag kämpar miljontals människor mot klimatförändringarnas effekter. Fattiga människor som är sämst rustade för att hantera det förändrade klimatet drabbas hårdast, även då de bidragit minst till problemet.  

Med ambitiösa klimatåtgärder kan vi bryta den negativa utvecklingen. Gör vi ingenting kommer det istället att bli betydligt värre. Om de globala utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka kommer vi att passera gränsen för vad som är möjligt att anpassa sig till. Den gränsen beräknas gå vid en temperaturökning på 1,5° C över de globala förindustriella nivåerna. Med nuvarande utsläppsnivåer rör vi oss mot en ökning med 3° C. Med en global, rättsligt bindande överenskommelse kan vi förhindra det från att ske. 

    3. 3° C låter ju inte som så mycket…?  

Kanske inte, men det har enorm betydelse. Den genomsnittliga globala temperaturskillnaden mellan dagens värld och den senaste istiden är bara 5° C. Det visar tydligt att en sådan, till synes liten, temperaturförändring kan få stora konsekvenser för vår planet och allt som lever där.    

    4. Varför har vi väntat fram tills nu med att förhandla fram ett nytt avtal?

Det har vi inte. Klimatförhandlingar har pågått i över 20 år men det har hittills varit svårt att nå en global överenskommelse. Nu har vi en ny chans.

Det sista stora försöket att nå en global överenskommelse var under FN:s klimatmöte i Köpenhamn 2009. För första gången någonsin enades ledare från både rika och fattiga länder om minskade utsläpp av växthusgaser. Problemet då var att överenskommelsen inte resulterade i ett rättsligt bindande avtal och att de överenskomna utsläppsminskningarna inte var tillräckligt ambitiösa för att åstadkomma verklig förändring. 

    5. Varför kommer det att bli annorlunda den här gången?

Det finns naturligtvis inga garantier för det men vi har ändå goda skäl att hoppas. Till skillnad från mötet i Köpenhamn vet länderna vad som förväntas av dem redan innan mötet och flera länder har på förhand kommit med löften om minskade utsläpp.

Sedan mötet i Köpenhamn har många länder förbättrat sina nationella policys och anammat de ekonomiska fördelarna av att hantera klimatförändringarna. Dessutom har den förnybara energisektorn fortsatt att utvecklas och vinna ny mark på flera viktiga marknader. 

    6. Vad ska regeringarna enas om under mötet?

De två viktigaste punkterna är klimatfinansiering och utsläppsminskningar.

Klimatfinansiering gör det möjligt för fattiga länder att motverka, anpassa sig till och hantera det förändrade klimatet. Rika länder måste införliva sina löften från Köpenhamn så att de som drabbas hårdast kan vidta åtgärder för att hantera klimatförändringarnas effekter.

Lika viktigt är att alla länder, fattiga som rika, går med på att minska sina utsläpp antingen direkt eller stegvis. Det är det enda sättet att bromsa den globala uppvärmningen. Världens länder måste också enas om att gemensamt fasa ut fossila bränslen inom de närmaste 30 till 50 åren. Rika länder bör visa vägen genom att ta ett större ansvar initialt och stötta fattigare länder med bland annat tekniskt stöd.

    7. Vad måste till för att det ska bli verklighet?

Vi måste göra vad vi kan för att visa våra ledare att vi bryr oss om klimatet. Det kan vi göra genom att kräva ambitiösa åtgärder. Även om kampen inte kommer att vinnas i Paris så kan resultatet av förhandlingarna bli ett viktigt steg i rätt riktning. Våra ledare måste ta vara på detta tillfälle och vi måste visa dem att vi bryr oss.

Du kan göra skillnad genom att skriva under Oxfams upprop för en hållbar framtid. Tillsammans kan vi pressa världens ledare att agera!

 

Världen över kämpar miljontals människor mot klimatförändringarnas effekter. En av dem är Aissata Abdoul Diop från Mauretanien som sett sin majsskörd förstöras på grund av långvarig torka.

Foto: Pablo Tosco

 

Nov 13, 2015
Nov
13
2015

Vittnesmål om övergrepp mot människor på flykt i Europa

Flyktingar och migranter som anländer till Europa via Bulgarien vittnar nu om allvarliga övergrepp från polis och myndighetspersonal. Vittnesmålen presenteras i en ny rapport som tagits fram av Centrum för Mänskliga Rättigheter i Belgrad, på uppdrag av Oxfam. Deras berättelser är både chockerande och gripande.

 

Över 100 intervjuer har genomförts med personer som passerat genom Bulgarien, majoriteten av dem från Afghanistan, Syrien och Irak. Dessa personer vittnar om- våld, utpressning, rån och hot om utvisning. Majoriteten av de påstådda övergreppen ska ha ägt rum vid gränszonerna samt i flyktingcenter inne i landet.   

Utdrag ur vittnesmålen

En grupp om cirka tio personer berättar att de bevittnat en polisman rikta en pistol mot en migrants huvud. Skrämda av situationen försökte de ta sig där ifrån. När polismannen hittade dem utsattes de för misshandel och deras värdesaker beslagtogs. Vis gränsen mot Serbien attackerades gruppen av polishundar. I tumultet försvann sju personer, ingen av dem har hörts av sedan dess.

En grupp ungdomar berättar att de tillfångatagits av sex bulgariska polismän vid gränsen mot Turkiet. Polismännen hotade dem med vapen och försökte tvinga dem tillbaks in i Turkiet. 17 personer lyckades fly, 15 beslagtogs av polisen och en person blev skjuten i benet.

Vittnesmålen och berättelserna om hot och våld är många. Alla intervjupersoner som varit i kontakt med den bulgariska polisen uppger att de utsatts för någon form av övergrepp på sin väg genom landet. De är sannolikt inte ensamma. Liknande vittnesmål har också bekräftats av andra människorättsorganisationer.

”Människor på flykt måste alltid behandlas med respekt. De har rätt till skydd och ska aldrig behöva uppleva våld eller främlingsfientlighet. EU måste vidta konkreta åtgärder för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna tillgodoses inom hela territoriet”, säger Stefano Baldini som ansvarar för Oxfams program i sydöstra Europa.   

Oxfam och centrum för mänskliga rättigheter i Belgrad uppmanar nu de bulgariska myndigheterna att undersöka anklagelserna och vidta åtgärder vid behov. Landets myndigheter bär det yttersta ansvaret för att migranternas mänskliga rättigheter respekteras av gränspolisen.

”Under de senaste fem månaderna har människor som anlänt till Serbien från Bulgarien berättat om fruktansvärda övergrepp. Genom denna rapport vill vi uppmärksamma omvärlden om de påstådda övergreppen. Vi efterlyser nu en oberoende utredning av händelserna, och vi uppmanar den bulgariska regeringen att fördöma dessa kränkningar i starkast möjliga ordalag”, säger Nicolina Milic från Centret för Mänskliga Rättigheter i Belgrad.     

Människor på flykt ställs redan inför många svåra prövningar. De ska inte behöva oroa sig för övergrepp från polis och myndighetspersonal. Därför måste dessa händelser utredas noggrant, så att sanktioner kan vidtas vid behov.

Vad gör Oxfam?

Oxfams finns på plats i Serbien för att hjälpa nyanlända flyktingar och migranter. Tillsammans med lokala myndigheter och samarbetsorganisationer arbetar vi för att de som tar sig till Europa får den hjälp de behöver. Vi installerar toaletter och vattenstationer längst flyktvägarna och distribuerar hygienartiklar, filtar och vinterkläder till omkring 100,000 människor i Serbien och Makedonien.

Den serbiska regeringen och hjälporganisationerna på marken varnar för att situationen på Balkan kommer att förvärras under de kommande månaderna. Snö och kyla kommer att göra resan ännu svårare och fler människor riskerar att bli strandsatta på vägen. Du kan vara med och bidra.

Mawia, 4 år, och hennes mamma väntar på att återförenas med Mawias pappa vid ett flyktingcenter i Preševo, Serbien.

Foto: Sam Tarling 

 

 

Okt 16, 2015
Okt
16
2015

Klimatförändringar, hunger & fattigdom

Idag, på World Food Day, släpper Oxfam en rapport om hur det småskaliga jordbruket i Afrika påverkas av klimatförändringarna. Rapporten visar att kontinentens livsmedelsystem hotas av det förändrde klimatet som gör det svårare att bedriva jordbruk och producera mat. Över hela kontinenten kämpar småskaliga jordbrukare för att hantera effekterna av klimatförändringarna. Oregelbundna säsongsväxlingar, stigande temperaturer och extremt väder i form av torka och översvämningar försvårar kampen mot hunger.

Rapporten visar att klimatförändringarna hotar livsmedelsproduktionen i några av världens fattigaste länder. Kvinnor drabbas hårdast eftersom de ofta är mer beroende av klimatkänsliga näringar som jordbruk. I Afrika är nästan 60 procent av alla arbetande kvinnor beroende av jordbruket för sin försörjning.  

Rekordhöga temperaturer

Under de senaste 50 åren har den globala uppvärmningen satt sin tydliga prägel på vår jord. I Afrika har temperaturerna stigit snabbare än det globala genomsnittet, särskilt i de torra regionerna söder om Sahara där matbrist och undernäring redan är etablerade problem. Klimatförändringarna hotar nu att urholka de framsteg som gjorts i kampen mot hunger genom att skada världens mest sårbara jordbrukssystem. Ingenstans blir detta så tydligt som i de halvtorra regionerna i Afrika där förändrade regnmönster och stigande temperaturer redan minskat produktionen av viktiga spannmål.

”För 20 år sedan var skördarna större. Mycket har förändrats sedan dess. Regnet kommer inte längre regelbundet, vilket gör det svårt att avgöra när det är dags att så och skörda”, berättar Ipaishe Masvingise, jordbrukare från Zimbabwe.

Under klimatmötet i Köpenhamn enades värdens rikaste länder om att avsätta pengar för klimatanpassning i fattiga länder som drabbats hårt av klimatförändringarna. Än så länge har bara en liten del av de utlovade resurserna kommit Afrikas jordbrukare tillgodo. Oxfam uppmanar väldens ledare att ta sitt ansvar genom att stötta de människor vars liv och levebröd påverkas mest av det förändrade klimatet.  

Klimatfinanisering och anpassning

Flera afrikanska stater har tagit viktiga steg för att hantera klimatförändringarnas påverkan på livsmedelsindustrin. Trots det varnar IPCC för att de åtgärder som genomförts inte räcker till för att hantera klimatförändringarnas långsiktiga effekter. Ett tydligt exempel är Etiopien, där behovet av klimatanpassningsåtgärder uppskattats till cirka 7,5 miljarder USD per år, som hittills endast fått ihop 440 miljoner USD.

Bristen på klimatanpassningsstöd i kombination med rekordlåga insvetsningar i jordbruket ställer Afrikas jordbrukare inför tuffa utmaningar. I Maputoavtalet från 2003 fastställdes mål för investeringar i jordbruket. Enligt avtalet ska de nationella regeringarna investera minst tio procent av sina nationella budgetar i jordbrukssektorn. Idag, elva år senare, har endast nio av Afrikanska Unionens 54 medlemsstater uppfyllt detta mål.  I Nigeria exempelvis har endast 0,89 procent av den nationella budgeten avsatts till jordbruk.

Vägen framåt

Med rätt kunskap och verktyg kan småskaliga jordbrukare anpassa sig till det förändrade klimatet och producera mer mat. Kvinnliga jordbrukare måste prioriteras i detta arbete och ges större inflytande i de politiska processer som ligger till grund för den nationella jordbrukspolitiken. 

Ipaishe Masvingise från Zimbabwe är en av miljontals fattiga jordbrukare som kämpar mot klimatförändringarnas effekter. Oxfam har installerat ett bevattningssystem i regionen där hon bor, vilket gör det möjligt för traktens jordbrukare att producera mer mat även under långa perioder av torka.

Foto: Annie Bungeroth

Okt 7, 2015
Okt
7
2015

Omvärlden sviker Syriens civila

Under de senaste veckorna har vi matats med bilder på syriska flyktingar som riskerar livet för att ta sig till Europa. Bilderna vittnar om desperation och påminner oss om tragedin som drabbat det syriska folket. Konflikten i Syrien är nu inne på sitt femte år och situationen för landets civila blir alltmer desperat. Hjälpbehovet i och utanför landet ökar stadigt men biståndet halkar efter. 

En ny rapport från Oxfam visar att det internationella samfundet svikit Syriens civila. Rapporten undersöker hur väl världens rikaste länder svarat upp till Syrien, både vad gäller ekonomiskt bistånd och flyktingmottagande. Baserat på storleken på ländernas ekonomier har Oxfam räknat ut vad en rimlig fördelning innebär för enskilda stater. Tydligt är att det ekonomiska biståndet inte räcker till och att endast ett fåtal länder levt upp till sina löften om att erbjuda en fristad för syriska flyktingar.

Länder som Tyskland och Norge går i spetsen, både vad gäller bistånd och flyktingmottagande. Även Sverige ligger bra till. I andra änden av skalan återfinns länder som Ryssland och Frankrike som presterat dåligt på båda punkterna.  

Stor press på grannländerna

En stor del av de drygt 4 miljoner syrier som flytt landet befinner sig i angränsande länder som Libanon och Jordanien, länder som är sämre rustade för att hantera stora flyktingströmmar. Libanon har ensamt tagit emot över 1 miljon syriska flyktingar, vilka idag utgör cirka 25 procent av landets befolkning. Jordanien beräknas ha spenderat omkring 870 miljoner USD per år på flyktingmottagande.

Att våldet i Syrien trappas upp samtidigt som det humanitära stödet till civila sinar leder till försämrade levnadsvillkor för syriska flyktingar i angränsande länder. Om ingenting görs kommer den humanitära situationen för civila att förvärras och flyktingkrisen att fördjupas.

”Stödet till civila i angränsande länder försämras på grund av bristande finansiering samtidigt som världens rika länder fortsätter att ignorera de upprepade varningsklockorna. Våldet i Syrien trappas upp och vapen och ammunition fortsätter att flöda till de stridande parterna. Så länge som denna verklighet består kommer människor bokstavligen att ge sig ut på osäkert vatten i hopp om en bättre framtid” säger Andy Baker som leder Oxfams humanitära insats i Syrien.    

Ny humanitär insats i Serbien

Oxfam lanserar nu ett humanitärt program i Serbien för att hjälpa människor på flykt att hantera den kommande vintern. Insatserna kommer att fokuseras kring tre områden – vid Šid nära gränsen till Kroatien, Dimitrovgrad nära gränsen till Bulgarien och Preševo/Miratovac nära gränsen till Makedonien. Med fokus på vatten och sanitet kommer Oxfam att bygga latriner och installera duschar och vattenstationer längst flyktvägarna. De existerande vatten- och sanitetsanläggningarna räcker idag inte till för att tillgodose det befintliga behovet. 

Riccardo Sansone, Oxfams humanitära samordnare i Serbien berättar:

”De som tar sig hit är utmattade, hungriga och törstiga. Många är dessutom traumatiserade och i behov av akut läkarvård. Serbien har ansökt om internationellt bistånd för att kunna hantera det tilltagande hjälpbehovet och rusta för den kommande vintern. Familjer med små barn sover just nu under bar himmel i parker, på buss- och tågstationer och längs flyktvägarna i skogen. Utöver den tilltagande kylan riskerar de att utsättas för rån, våld och sexuella övergrepp”.

Mawia, fyra år, väntar på att återförenas med sin far Mahamoud Abdullah Othman på ett flyktingcenter i Presevo, Serbien. Oxfam finns på plats för att hjälpa de nyanlända med rent vatten och säker sanitet.

Foto: Sam Tarling  

Okt 1, 2015
Okt
1
2015

Kraftig El Niño orsakar missväxt och hunger

Just nu plågas miljontals människor i några av världens fattigaste länder av långvarig torka, oregelbundet regn, rekordhöga temperaturer och en begynnade El Niño. El Niño är ett återkommande klimatfenomen som uppstår när värme från haven släpps ut i atmosfären och påverkar globala vädermönster. Forskare varnar för att klimatförändringarna gör den där här typen av extrema väderfenomen både vanligare och svårare att förutse.

Förra året uppmättes rekordhöga temperaturer i världen och värmen tycks hålla i sig även i år. Dessutom är en kraftfull El Niño under utveckling i Stilla Havet. Flera forskare har redan flaggat för att det ser ut att bli den värsta på länge, med förödande konsekvenser för människor världen över. En ny Oxfam-rapport visar också hur det förändrade klimatet orsakar missväxt och hunger i några av världens fattigaste regioner. Ingenting tyder på att utvecklingen är på väg at vända, tvärtom varnar Oxfam för att klimatförändringarna kommer att ge upphov till fler humanitära katastrofer både nu och i framtiden.

Oxfam Internationals VD, Winnie Byanyima förklarar:

”För miljontals fattiga människor är effekterna av den kraftfulla El Niñon redan påtagliga. De ser sina skördar förstöras samtidigt som priset på viktiga baslivsmedel stiger på grund av brist. Klimatförändringarna ökar förekomsten av sådana extrema väderfenomen. 2014 var det varmaste året någonsin, i år kan rekordet slås. Det är hög tid för världens ledare att vakna och förstå att klimatförändringarna påverkar människors liv här och nu. Oxfam uppmanar dem att enas om ambitiösa och bindande mål då de möts på FN:s klimatmöte i Paris”.

Utöver bindande klimatmål måste vi också se till att hjälpa de människor som redan nu drabbas av klimatförändringarna. Vi vet av erfarenhet att det är viktigt att agera snabbt och att kostnaderna för att vänta för länge är höga. 2011 ledde den försenade insatsen under livsmedelskrisen vid Afrikas horn till att över 260,000 människor dog. Det får inte hända igen.

El Niños effekter

Effekterna av de rekordhöga temperaturerna är redan påtagliga på flera håll:

  • I Etiopien uppskattas 4,5 miljoner människor behöva livsmedelsbistånd vid årsskiftet på grund av uteblivet regn
  • I Zimbabwe har majsskördarna minskat med 35 procent på grund av torka
  • På Papa Nya Guinea har häftiga skyfall följt av långvarig torka och höga temperaturer orsakat missväxt, vilket påverkar nästan 2 miljoner människor
  • I Indonesien har nästan samtliga av landets 34 provinser omfattande problem med svår torka
  • I Malawi uppskattar myndigheterna att cirka 2 miljoner människor kommer att drabbas av hunger i början av nästa år

Världens ledare antog nyligen globala utvecklingsmål som kommer att ersätta milleniemålen. Ett av målen är att utrota hungern fram till 2030. En förutsättning för att det ska bli verklighet är att vi tar klimathotet på allvar och hjälper de som redan idag påverkas av klimatförändringarna. Regeringar och myndigheter världen över måste bygga upp en större beredskap för att förhindra att dåliga skördar och missväxt utvecklas till humanitära katastrofer. Utgången av klimatförhandlingarna i Paris kommer utan tvekan att få avgörande betydelse för utvecklingsmålens efterlevnad.

 

Bilden ovan visar några av de länder som påverkas av El Niñon. 

Sidor