Nyheter

Mar 30, 2016
Mar
30
2016

Fler säkra och lagliga vägar för syriska flyktingar

I mars 2016 är det fem år sedan kriget i Syrien bröt ut. Fem år av konstant våld, skräck och terror. Våldet och lidandet har tvingat miljontals människor på flykt. Majoriteten av dem, nästan fem miljoner människor, befinner sig i angränsande länder som är sämre rustade för att ta emot stora flyktingströmmar. Världens rikaste länder måste ta sitt ansvar för att möta dessa människors önskan om ett liv i fred och säkerhet.

 

Under de senaste åren har tusentals syrier riskerat livet för att ta sig till Europa. 2014 miste över 7500 människor livet, många av dem barn, på sin väg över Medelhavet. Därför uppmanar vi världens ledare att utöka de legala vägarna till Europa, Nordamerika och Australien, men den politiska viljan lyser med sin frånvaro.

En ny rapport från Oxfam visar att endast en dryg procent av de syriska flyktingarna har välkomnats till Europa på laglig väg. Det är på tok för lite. UNHCR uppskattar att en halv av de drygt fem miljoner syrier som just nu befinner sig i angränsade länder är i akut behov av skydd. Världens rikaste länder kan och bör erbjuda dem en fristad.

I den nya rapporten som släpptes inför FN konferensen i Geneve jämför Oxfam hur ansvaret för vidarebosättning av syriska flyktingar fördelats mellan olika länder. Baserat på storleken på ländernas ekonomier har vi räknat ut vad en rättvis fördelning innebär för de enskilda staterna. Rapporten visar att endast tre länder - Kanada, Tyskland och Norge – åtagit sig att vidarebosätta fler än sin rättvisa andel. Sverige, Finland, Island, Australien och Nya Zeeland har lovat att vidarebosätta drygt hälften av sin rättvisa andel. De resterande 20 undersökta länderna halkar långt efter.

Även om de pågående fredssamtalen inger en strimma av hopp så kommer det sannolikt att dröja många år innan de syriska flyktingarna kan återvända hem igen. Tills dess måste omvärldens ta sitt ansvar för de männisor som flytt krigets fasor. De förtjänar också ett liv i säkerhet.

*Vidarebosättning innebär att ett tredje land, alltså varken hemlandet eller det första asyllandet, erbjuder en individ flyktingstatus inom sitt territorium.

Varje dag kommer nya båtar till Lesbos, Grekland. Båtar fulla av människor på flykt från krig och fattigdom. Dessa människor har betalat dyrt för en plats i en trång gummibåt och riskerat livet för att ta sig till Europa.

Stöd vårt arbete för människor på flykt!

Oxfam arbetar både i och utanför Syrien för att hjälpa människor som tvingats lämna sina hem. Våra katastrofteam har hittills nått över 1 miljon syrier med rent vatten, mat, säker sanitet och tak över huvudet. Oxfam arbetar också i Italien, Grekland och på Balkan för att hjälpa nyanlända migranter att få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda. Med din hjälp kan vi göra mer!

 

 

 

Feb 19, 2016
Feb
19
2016

Värsta torkan på decennier i Etiopien

Etiopien plågas just nu av den värsta torkan på över 30 år. Under de senaste 18 månaderna har regnperioderna varit oregelbundna och regnet kommer alltmer sällan. Viktiga vattenkällor har torkat, stora skördar har förstörts och över 500 000 betesdjur har dött i brist på mat och vatten. Landets regering uppskattar att över 10 miljoner människor kommer att behöva humanitär hjälp under 2016. Det är en alarmerande siffra.  

 

Situationen i landet har förvärrats ytterligare av årets El Niño - ett periodiskt väderfenomen som orsakar stigande temperaturer på flera platser i världen. Länder som Etiopien är extra sårbara för El Niños effekter eftersom över 80 procent av landets befolkning lever av jordbruk. 

Habodos berättelse

Habodo och hennes familj har precis som många andra tvingats lämna sitt hem och sin jordbruksmark på grund av den svåra torkan. Idag bor hon med fem av sina sju barn i ett läger för internflyktingar i Siti-regionen.

”Vi kom hit för att det inte finns vatten någon annanstans. Vi fick inte med oss så mycket, inte ens filtar att sova på”.

Habodo och två av hennes barn står utanför deras tillfälliga bostad som ligger cirka 20 minuter från det lilla samhället där Oxfam installerat en vattentank. Hon berättar:

”Närheten till vatten är bra. Vi behöver inte längre vandra i timmar för att ta oss till närmsta vattenkälla. Förut gav jag mig av i gryningen för att hämta vatten varje dag. Idag är det nära”.

Även om tillgången till vatten Hjälper Hobodo och hennes familj att överleva så har torkan fortfarande stor inverkan på deras liv.

”Hungern gör att vi börjat äta konstiga saker som trädrötter. De smakar nästan ingenting och räcker inte för att mätta våra magar. Vi känner oss förlamade och maktlösa”, berättar Habodo.

Vad gör Oxfam?

Oxfam arbetar tillsammans med lokala myndigheter och partnerorganisationer för att ge fler människor tillgång till rent vatten, mat, djurfoder och säker sanitet. Just nu finns vi i tre av landets regioner – Siti, Afar och Oromia – där vi reparerar brunnar och borrhål och delar ut mat, foder och andra förnödenheter. Planen är att nå över 770 000 människor inom de kommande månaderna, för att lyckas behöver vi ditt stöd.

Sms:a ETIOPIEN till 72980 för att skänka 100 kronor till Oxfams katastrofarbete eller klicka på länken nedan.

Tack!

 

Oxfam delar ut mat och djurfoder i Siti, Etiopien. Foto: Abbie Trayler-Smith

 

Jan 18, 2016
Jan
18
2016

62 personer äger lika mycket som jordens fattigaste hälft

 

 

Vi lever i en värld där 62 personer äger lika mycket som den fattigaste halvan av jordens befolkning tillsammans. Det är nästan lite svårt att ta in. Även om problemen med de växande ekonomiska klyftorna förts upp på den politiska agendan så fortsatte utvecklingen även under förra året. Idag äger en procent av jordens befolkning mer än de resterande 99 procenten tillsammans.

En rapport från Oxfam visar att tillgångarna hos den fattigaste halvan av jordens befolkning minskat med en biljon $ sedan 2010. Detta trots att världens befolkning ökat med cirka 400 miljoner människor. I toppen av skalan blåser andra vindar. Där har tillgångarna hos de 62 rikaste individerna vuxit med mer än en halv biljon $ under samma tidsperiod.

Slopa skatteparadisen

Även om antalet människor som lever i fattigdom har halverats mellan 1990 och 2010 så har den genomsnittliga årsinkomsten för de fattigaste tio procenten av jordens befolkning endast ökat med knappt 3 $ per år under samma tidsperiod. I de flesta länder i världen går också en allt mindre andel av bruttonationalprodukten till arbetstagarna, vilket delvis förklarar den vidgade klyftan mellan de i toppen och botten på inkomstskalan. Som så ofta annars påverkas kvinnor mest eftersom majoriteten av alla lågavlönade arbetare i världen är just kvinnor.

En bidragande orsak till problemet med växande klyftor stavas skatteparadis. Oxfam beräknar att storföretagens skatteflykt kostar världens fattigaste länder över 100 miljarder $ varje år i form av uteblivna skatteintäkter. Det är pengar som skulle kunna gå till utbildning, sjukvård och andra samhällstjänster som hjälper människor att ta sig ur fattigdom. Mellan 2000 och 2014 har investeringarna i skatteparadis nästan fyrdubblats, det är en utveckling som måste brytas. 

Vägen framåt

Oxfam uppmanar världens ledare att förändra de regler som tillåter multinationella företag att dölja sina tillgångar för att undvika skatt. De miljarder som gått förlorade bör återföras under förutsättning att pengarna går till sjukvård, utbildning och andra samhällsnyttiga sektorer som gynnar befolkning i dessa länder. Världens regeringar bör också vidta åtgärder för att säkerställa att arbete lönar sig, oavsett var i löneskalan en befinner sig.

Morgan 5 följer med sin mamma till arbetet på soptippen i Mukuru, Kenya. Han går inte i skolan eftersom familjen inte har råd att betala skolavgiften. Soptippen är full med barn som kommer dit för att arbeta eller leta efter matrester.  Foto: Sam Tarling

 

 

Jan 5, 2016
Jan
5
2016

Akut vattenbrist i Etiopien

Effekterna av en super El Niño påverkar just nu människor över hela världen. El Niño är ett återkommande klimatfenomen som uppstår när värme från haven släpps ut i atmosfären och rubbar de globala vädermönstren. Forskare varnar för att klimatförändringarna gör denna typ av väderfenomen både vanligare och svårare att förutse. 

 

För miljontals människor är effekterna av den kraftfulla El Niñon redan påtagliga. De kämpar just nu mot långvarig torka, oregelbunden nederbörd och rekordhöga temperaturer – väderförhållanden som förvärrats av El Niños framfart. Fattiga människor ser sina skördar förstöras samtidigt som priset på viktiga baslivsmedel stiger på grund av brist. Länder som Etiopien, Malawi, Zimbabwe, Indonesien och Haiti har redan drabbats av svår missväxt. Om inget görs riskerar tiotals miljoner människor att drabbas av svält, akut vattenbrist och sjukdomar under 2016. 

Förebyggande och akut

Genom förebyggande insatser kan vi rusta utsatta människor och samhällen för att hantera det förändrade klimatet. Det är ett långsiktigt arbete som hjälper människor att bli självförsörjande och ta sig ur fattigdom. I vissa regioner är det dock redan försent för proaktiva insatser. På dessa platser är katastrofen redan ett faktum. I Etiopien uppskattar landets myndigheter att över 10 miljoner människor kommer att behöva humanitärt stöd under 2016 på grund av svår torka. Kostnaden för en sådan insats uppskattas till omkring 1,4 miljarder USD. Tydligt är att El Niños effekter kommer att ställa höga krav på världens humanitära system som redan nu är hårt pressat på grund av situationen i länder som Syrien, Sydsudan och Jemen.

Vad gör Oxfam?

Oxfam trappar upp insatsen i Etiopien med målet att nå över 770,000 människor med akut livsmedelsbistånd, rent vatten, säker sanitet och försörjningsstöd. Vi arbetar just ny i tre av landets regioner, Siti, Afar och West Arsi, där vi bland annat:

  • Reparerar brunnar och borrhål
  • Transporterar vatten till flyktingläger 
  • Bygger latriner och sanitetsanläggningar
  • Tillhandahåller kontanter för livsmedel
  • Tillhandahåller vaccinationer och veterinärvård för boskap

Amina Hassen (vänster) och Shukri Ige hämtar vatten från en brunn i Harisso, Etiopien. Det är ett tungt och krävande arbete som fösrvårats av torkan, då vattenhålen och brunnarna i regionen är på väg att sina. Amina som är gravid i sjunde månaden oroar sig över utvecklingen och för sitt ofödda barn. Utan vatten, inget liv. 

 

 

Dec 14, 2015
Dec
14
2015

Post COP21

Klimatmötet COP21 i Paris är över. Världens ledare har återvänt hem efter två veckor av tuffa förhandlingar. Att avtalet klubbades igenom, utan att någon av de 195 närvarande länderna satte sig på tvären, är naturligtvis positivt även om själva avtalet lämnar en del övrigt att önska för världens fattigaste och mest utsatta länder. De ambitiösa åtgärder som presenterades inledningsvis under öppningsanförandena höll tyvärr inte hela vägen.

 

Vaga löften om klimatfinansiering

I det slutgiltiga avtalet erkänns behovet av resurser för klimatanpassning, men inga konkreta åtgärder eller siffror presenteras. Oxfam hoppas därför att världens regeringar återvänder till förhandlingsbordet innan avtalet träder i kraft år 2020 för att enas om nya nivåer för klimatfinansiering.  

”Avtalet erbjuder en skör livlina till världens fattigaste människor med vaga löften om framtida klimatfinansieringsmål. Utsläppsminskningarna är inte heller tillräckligt ambitiösa för att förhindra en klimatkatastrof, vilket ytterligare kommer att pressa upp kostnaderna för klimatanpassning” säger Helen Szoke på Oxfam Australien.

Att många regeringar värnat om sina egna särintressen, istället för att se till vårt gemensamma bästa, har påverkat utfallet i avtalet. Det positiva är att det fortfarande är möjligt för enskilda länder att höja sin ambitionsnivå innan avtalet träder i kraft.

Länder som Kina, Indien, Sydafrika och Brasilien uppvisade ett tydligt ledarskap inför Paris men veknade under mötets gång. Deras löften om utsläppsminskningar bidrog ändå till att lägga grunden för ett avtal där utvecklingsländerna deltar fullt ut. Andra länder som Filippinerna, Colombia och Peru stod ut under förhandlingarna och Stillahavsnationerna lyckades göra sina röster hörda. EU och USA försökte forma en självutnämnd ”ambitionskoalition” men deras linje om klimatfinansiering och ”loss and damage” var inte tillräckligt stark för att påverka det slutgiltiga resultatet.

Vägen framåt

Avtalet från Paris kan ses som en grund för det framtida klimatarbetet men kampen för klimatet är långt ifrån över. Inför mötet har miljontals människor från hela världen marscherat, demonstrerat och på olika sätt engagerat sig för klimatet. Även efter mötet är vi många som kommer att fortsätta att sätta press på våra ledare att ta sitt ansvar för klimatet och hålla dem ansvariga för att löftena från Paris faktiskt införlivas. Kampen mot klimatförändringarna har nämligen bara börjat. 

 

Klimatmarschen i London samlade tusentals personer som gjorde sina röster hörda för klimatet. Marschen arrangerades av ett hundratal organisationer, däribland Oxfam.

Foto: Brendan Foster

 

 

Sidor