Nyheter

Nov 13, 2015
Nov
13
2015

Vittnesmål om övergrepp mot människor på flykt i Europa

Flyktingar och migranter som anländer till Europa via Bulgarien vittnar nu om allvarliga övergrepp från polis och myndighetspersonal. Vittnesmålen presenteras i en ny rapport som tagits fram av Centrum för Mänskliga Rättigheter i Belgrad, på uppdrag av Oxfam. Deras berättelser är både chockerande och gripande.

 

Över 100 intervjuer har genomförts med personer som passerat genom Bulgarien, majoriteten av dem från Afghanistan, Syrien och Irak. Dessa personer vittnar om- våld, utpressning, rån och hot om utvisning. Majoriteten av de påstådda övergreppen ska ha ägt rum vid gränszonerna samt i flyktingcenter inne i landet.   

Utdrag ur vittnesmålen

En grupp om cirka tio personer berättar att de bevittnat en polisman rikta en pistol mot en migrants huvud. Skrämda av situationen försökte de ta sig där ifrån. När polismannen hittade dem utsattes de för misshandel och deras värdesaker beslagtogs. Vis gränsen mot Serbien attackerades gruppen av polishundar. I tumultet försvann sju personer, ingen av dem har hörts av sedan dess.

En grupp ungdomar berättar att de tillfångatagits av sex bulgariska polismän vid gränsen mot Turkiet. Polismännen hotade dem med vapen och försökte tvinga dem tillbaks in i Turkiet. 17 personer lyckades fly, 15 beslagtogs av polisen och en person blev skjuten i benet.

Vittnesmålen och berättelserna om hot och våld är många. Alla intervjupersoner som varit i kontakt med den bulgariska polisen uppger att de utsatts för någon form av övergrepp på sin väg genom landet. De är sannolikt inte ensamma. Liknande vittnesmål har också bekräftats av andra människorättsorganisationer.

”Människor på flykt måste alltid behandlas med respekt. De har rätt till skydd och ska aldrig behöva uppleva våld eller främlingsfientlighet. EU måste vidta konkreta åtgärder för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna tillgodoses inom hela territoriet”, säger Stefano Baldini som ansvarar för Oxfams program i sydöstra Europa.   

Oxfam och centrum för mänskliga rättigheter i Belgrad uppmanar nu de bulgariska myndigheterna att undersöka anklagelserna och vidta åtgärder vid behov. Landets myndigheter bär det yttersta ansvaret för att migranternas mänskliga rättigheter respekteras av gränspolisen.

”Under de senaste fem månaderna har människor som anlänt till Serbien från Bulgarien berättat om fruktansvärda övergrepp. Genom denna rapport vill vi uppmärksamma omvärlden om de påstådda övergreppen. Vi efterlyser nu en oberoende utredning av händelserna, och vi uppmanar den bulgariska regeringen att fördöma dessa kränkningar i starkast möjliga ordalag”, säger Nicolina Milic från Centret för Mänskliga Rättigheter i Belgrad.     

Människor på flykt ställs redan inför många svåra prövningar. De ska inte behöva oroa sig för övergrepp från polis och myndighetspersonal. Därför måste dessa händelser utredas noggrant, så att sanktioner kan vidtas vid behov.

Vad gör Oxfam?

Oxfams finns på plats i Serbien för att hjälpa nyanlända flyktingar och migranter. Tillsammans med lokala myndigheter och samarbetsorganisationer arbetar vi för att de som tar sig till Europa får den hjälp de behöver. Vi installerar toaletter och vattenstationer längst flyktvägarna och distribuerar hygienartiklar, filtar och vinterkläder till omkring 100,000 människor i Serbien och Makedonien.

Den serbiska regeringen och hjälporganisationerna på marken varnar för att situationen på Balkan kommer att förvärras under de kommande månaderna. Snö och kyla kommer att göra resan ännu svårare och fler människor riskerar att bli strandsatta på vägen. Du kan vara med och bidra.

Mawia, 4 år, och hennes mamma väntar på att återförenas med Mawias pappa vid ett flyktingcenter i Preševo, Serbien.

Foto: Sam Tarling 

 

 

Okt 16, 2015
Okt
16
2015

Klimatförändringar, hunger & fattigdom

Idag, på World Food Day, släpper Oxfam en rapport om hur det småskaliga jordbruket i Afrika påverkas av klimatförändringarna. Rapporten visar att kontinentens livsmedelsystem hotas av det förändrde klimatet som gör det svårare att bedriva jordbruk och producera mat. Över hela kontinenten kämpar småskaliga jordbrukare för att hantera effekterna av klimatförändringarna. Oregelbundna säsongsväxlingar, stigande temperaturer och extremt väder i form av torka och översvämningar försvårar kampen mot hunger.

Rapporten visar att klimatförändringarna hotar livsmedelsproduktionen i några av världens fattigaste länder. Kvinnor drabbas hårdast eftersom de ofta är mer beroende av klimatkänsliga näringar som jordbruk. I Afrika är nästan 60 procent av alla arbetande kvinnor beroende av jordbruket för sin försörjning.  

Rekordhöga temperaturer

Under de senaste 50 åren har den globala uppvärmningen satt sin tydliga prägel på vår jord. I Afrika har temperaturerna stigit snabbare än det globala genomsnittet, särskilt i de torra regionerna söder om Sahara där matbrist och undernäring redan är etablerade problem. Klimatförändringarna hotar nu att urholka de framsteg som gjorts i kampen mot hunger genom att skada världens mest sårbara jordbrukssystem. Ingenstans blir detta så tydligt som i de halvtorra regionerna i Afrika där förändrade regnmönster och stigande temperaturer redan minskat produktionen av viktiga spannmål.

”För 20 år sedan var skördarna större. Mycket har förändrats sedan dess. Regnet kommer inte längre regelbundet, vilket gör det svårt att avgöra när det är dags att så och skörda”, berättar Ipaishe Masvingise, jordbrukare från Zimbabwe.

Under klimatmötet i Köpenhamn enades värdens rikaste länder om att avsätta pengar för klimatanpassning i fattiga länder som drabbats hårt av klimatförändringarna. Än så länge har bara en liten del av de utlovade resurserna kommit Afrikas jordbrukare tillgodo. Oxfam uppmanar väldens ledare att ta sitt ansvar genom att stötta de människor vars liv och levebröd påverkas mest av det förändrade klimatet.  

Klimatfinanisering och anpassning

Flera afrikanska stater har tagit viktiga steg för att hantera klimatförändringarnas påverkan på livsmedelsindustrin. Trots det varnar IPCC för att de åtgärder som genomförts inte räcker till för att hantera klimatförändringarnas långsiktiga effekter. Ett tydligt exempel är Etiopien, där behovet av klimatanpassningsåtgärder uppskattats till cirka 7,5 miljarder USD per år, som hittills endast fått ihop 440 miljoner USD.

Bristen på klimatanpassningsstöd i kombination med rekordlåga insvetsningar i jordbruket ställer Afrikas jordbrukare inför tuffa utmaningar. I Maputoavtalet från 2003 fastställdes mål för investeringar i jordbruket. Enligt avtalet ska de nationella regeringarna investera minst tio procent av sina nationella budgetar i jordbrukssektorn. Idag, elva år senare, har endast nio av Afrikanska Unionens 54 medlemsstater uppfyllt detta mål.  I Nigeria exempelvis har endast 0,89 procent av den nationella budgeten avsatts till jordbruk.

Vägen framåt

Med rätt kunskap och verktyg kan småskaliga jordbrukare anpassa sig till det förändrade klimatet och producera mer mat. Kvinnliga jordbrukare måste prioriteras i detta arbete och ges större inflytande i de politiska processer som ligger till grund för den nationella jordbrukspolitiken. 

Ipaishe Masvingise från Zimbabwe är en av miljontals fattiga jordbrukare som kämpar mot klimatförändringarnas effekter. Oxfam har installerat ett bevattningssystem i regionen där hon bor, vilket gör det möjligt för traktens jordbrukare att producera mer mat även under långa perioder av torka.

Foto: Annie Bungeroth

Okt 7, 2015
Okt
7
2015

Omvärlden sviker Syriens civila

Under de senaste veckorna har vi matats med bilder på syriska flyktingar som riskerar livet för att ta sig till Europa. Bilderna vittnar om desperation och påminner oss om tragedin som drabbat det syriska folket. Konflikten i Syrien är nu inne på sitt femte år och situationen för landets civila blir alltmer desperat. Hjälpbehovet i och utanför landet ökar stadigt men biståndet halkar efter. 

En ny rapport från Oxfam visar att det internationella samfundet svikit Syriens civila. Rapporten undersöker hur väl världens rikaste länder svarat upp till Syrien, både vad gäller ekonomiskt bistånd och flyktingmottagande. Baserat på storleken på ländernas ekonomier har Oxfam räknat ut vad en rimlig fördelning innebär för enskilda stater. Tydligt är att det ekonomiska biståndet inte räcker till och att endast ett fåtal länder levt upp till sina löften om att erbjuda en fristad för syriska flyktingar.

Länder som Tyskland och Norge går i spetsen, både vad gäller bistånd och flyktingmottagande. Även Sverige ligger bra till. I andra änden av skalan återfinns länder som Ryssland och Frankrike som presterat dåligt på båda punkterna.  

Stor press på grannländerna

En stor del av de drygt 4 miljoner syrier som flytt landet befinner sig i angränsande länder som Libanon och Jordanien, länder som är sämre rustade för att hantera stora flyktingströmmar. Libanon har ensamt tagit emot över 1 miljon syriska flyktingar, vilka idag utgör cirka 25 procent av landets befolkning. Jordanien beräknas ha spenderat omkring 870 miljoner USD per år på flyktingmottagande.

Att våldet i Syrien trappas upp samtidigt som det humanitära stödet till civila sinar leder till försämrade levnadsvillkor för syriska flyktingar i angränsande länder. Om ingenting görs kommer den humanitära situationen för civila att förvärras och flyktingkrisen att fördjupas.

”Stödet till civila i angränsande länder försämras på grund av bristande finansiering samtidigt som världens rika länder fortsätter att ignorera de upprepade varningsklockorna. Våldet i Syrien trappas upp och vapen och ammunition fortsätter att flöda till de stridande parterna. Så länge som denna verklighet består kommer människor bokstavligen att ge sig ut på osäkert vatten i hopp om en bättre framtid” säger Andy Baker som leder Oxfams humanitära insats i Syrien.    

Ny humanitär insats i Serbien

Oxfam lanserar nu ett humanitärt program i Serbien för att hjälpa människor på flykt att hantera den kommande vintern. Insatserna kommer att fokuseras kring tre områden – vid Šid nära gränsen till Kroatien, Dimitrovgrad nära gränsen till Bulgarien och Preševo/Miratovac nära gränsen till Makedonien. Med fokus på vatten och sanitet kommer Oxfam att bygga latriner och installera duschar och vattenstationer längst flyktvägarna. De existerande vatten- och sanitetsanläggningarna räcker idag inte till för att tillgodose det befintliga behovet. 

Riccardo Sansone, Oxfams humanitära samordnare i Serbien berättar:

”De som tar sig hit är utmattade, hungriga och törstiga. Många är dessutom traumatiserade och i behov av akut läkarvård. Serbien har ansökt om internationellt bistånd för att kunna hantera det tilltagande hjälpbehovet och rusta för den kommande vintern. Familjer med små barn sover just nu under bar himmel i parker, på buss- och tågstationer och längs flyktvägarna i skogen. Utöver den tilltagande kylan riskerar de att utsättas för rån, våld och sexuella övergrepp”.

Mawia, fyra år, väntar på att återförenas med sin far Mahamoud Abdullah Othman på ett flyktingcenter i Presevo, Serbien. Oxfam finns på plats för att hjälpa de nyanlända med rent vatten och säker sanitet.

Foto: Sam Tarling  

Okt 1, 2015
Okt
1
2015

Kraftig El Niño orsakar missväxt och hunger

Just nu plågas miljontals människor i några av världens fattigaste länder av långvarig torka, oregelbundet regn, rekordhöga temperaturer och en begynnade El Niño. El Niño är ett återkommande klimatfenomen som uppstår när värme från haven släpps ut i atmosfären och påverkar globala vädermönster. Forskare varnar för att klimatförändringarna gör den där här typen av extrema väderfenomen både vanligare och svårare att förutse.

Förra året uppmättes rekordhöga temperaturer i världen och värmen tycks hålla i sig även i år. Dessutom är en kraftfull El Niño under utveckling i Stilla Havet. Flera forskare har redan flaggat för att det ser ut att bli den värsta på länge, med förödande konsekvenser för människor världen över. En ny Oxfam-rapport visar också hur det förändrade klimatet orsakar missväxt och hunger i några av världens fattigaste regioner. Ingenting tyder på att utvecklingen är på väg at vända, tvärtom varnar Oxfam för att klimatförändringarna kommer att ge upphov till fler humanitära katastrofer både nu och i framtiden.

Oxfam Internationals VD, Winnie Byanyima förklarar:

”För miljontals fattiga människor är effekterna av den kraftfulla El Niñon redan påtagliga. De ser sina skördar förstöras samtidigt som priset på viktiga baslivsmedel stiger på grund av brist. Klimatförändringarna ökar förekomsten av sådana extrema väderfenomen. 2014 var det varmaste året någonsin, i år kan rekordet slås. Det är hög tid för världens ledare att vakna och förstå att klimatförändringarna påverkar människors liv här och nu. Oxfam uppmanar dem att enas om ambitiösa och bindande mål då de möts på FN:s klimatmöte i Paris”.

Utöver bindande klimatmål måste vi också se till att hjälpa de människor som redan nu drabbas av klimatförändringarna. Vi vet av erfarenhet att det är viktigt att agera snabbt och att kostnaderna för att vänta för länge är höga. 2011 ledde den försenade insatsen under livsmedelskrisen vid Afrikas horn till att över 260,000 människor dog. Det får inte hända igen.

El Niños effekter

Effekterna av de rekordhöga temperaturerna är redan påtagliga på flera håll:

  • I Etiopien uppskattas 4,5 miljoner människor behöva livsmedelsbistånd vid årsskiftet på grund av uteblivet regn
  • I Zimbabwe har majsskördarna minskat med 35 procent på grund av torka
  • På Papa Nya Guinea har häftiga skyfall följt av långvarig torka och höga temperaturer orsakat missväxt, vilket påverkar nästan 2 miljoner människor
  • I Indonesien har nästan samtliga av landets 34 provinser omfattande problem med svår torka
  • I Malawi uppskattar myndigheterna att cirka 2 miljoner människor kommer att drabbas av hunger i början av nästa år

Världens ledare antog nyligen globala utvecklingsmål som kommer att ersätta milleniemålen. Ett av målen är att utrota hungern fram till 2030. En förutsättning för att det ska bli verklighet är att vi tar klimathotet på allvar och hjälper de som redan idag påverkas av klimatförändringarna. Regeringar och myndigheter världen över måste bygga upp en större beredskap för att förhindra att dåliga skördar och missväxt utvecklas till humanitära katastrofer. Utgången av klimatförhandlingarna i Paris kommer utan tvekan att få avgörande betydelse för utvecklingsmålens efterlevnad.

 

Bilden ovan visar några av de länder som påverkas av El Niñon. 

Sep 24, 2015
Sep
24
2015

Nya hållbara utvecklingsmål & nollvision mot hunger

I helgen möts världens ledare för att anta de globala målen för hållbar utveckling. Det nya ramverket kommer att ta vid där milleniemålen slutar och omfattar alla världens länder. De nya åtagandena omfattar tre dimensioner av hållbar utveckling – ekonomisk, social och miljömässig.

 

Oxfam gläds åt de nya, ambitiösa utvecklingsmålen men betonar att arbetet för att nå dem kommer att kräva politisk beslutsamhet och konkreta åtgärder. Målen, som förhandlats fram med bidrag från akademiker och forskare, den privata sektorn och medborgare från hela världen, syftar till att utrota den extrema fattigdomen, bekämpa olika former av ojämlikhet och hejda klimatförändringarna fram till 2030.

”De nya utvecklingsmålen är ambitiösa och kommer att gå till historien om de implementeras. Med målet att utrota, inte bara minska, den extrema fattigdomen i världen är detta ramverk mer omfattande än något tidigare, säger Winnie Byanyima, VD på Oxfam International.   

”Ingen ska lämnas utanför”

I de nya utvecklingsmålen står det att ingen ska lämnas utanför. En förutsättning för det är att de mest utsatta och marginaliserade grupperna inkluderas i processen så att de kan hävda sina rättigheter och utkräva ansvar från sina regeringar. Inflytelserika aktörers särintressen måste utmanas och de måste hållas direkt ansvariga gentemot regeringar och medborgare. 

”Att inte lämna någon utanför är en fantastiks men komplicerad ambition. För att det ska bli verklighet måste vi förstå de utmaningar som människor står inför – allt ifrån diskriminering och ekonomisk utsatthet till klimatförändringarnas påverkan på de allra fattigaste. De nya utvecklingsmålen kan bli vreklighet under förutsättning att vi inte återgår till business as usual. Världens regeringar, fattiga som rika, måste våga trotsa de särintressen som gynnas av att bevara status quo på majoritetens bekostnad”, säger Byanyima.

Klimatet - en avgörande faktor

Ett viktigt led i detta arbete blir också att se över nationella och globala regelver för finans- och beskattning och införa håradre kontroll mot skattesmitning. Utgången av klimatförhandlingarna i Paris (COP21) kommer också att ha avgörande betydelse för huruvida målen uppfylls.  

”Vi kan vara den första generationen som lyckas utrota hunger och extrem fattigdom. Samtidigt är vi den sista generationen som kan förhindra katastrofala klimatförändringar. Våra politiska ledare har formulerat ambitiösa mål, nu är det vårt gemensamma ansvar att se till att de uppnås”, säger Byanyima. 

 

  

 

 

Sidor