Nyheter

Jun 5, 2014
Jun
5
2014

Klimatförändringarna – det största hotet i kampen mot hunger

En färsk rapport från IPCC visar att klimatförändringarna påverkat den globala matproduktionen ända sedan 1960-talet. Enligt IPCCs beräkningar kommer klimatförändringarna även fortsättningsvis att minska matproduktionen med upp till 2 procent under en tioårsperiod, samtidigt som efterfrågan beräknas öka med nästan 14 procent under samma tidsperiod. Redan idag går 1 av 8 människor till sängs hungriga varje kväll. Det vill vi ändra på!

 

Livsmedelsindustrin står för cirka 25 procent av världens CO2 utsläpp. De 10 största livsmedelsföretagen släpper tillsammans ut nästan lika mycket som alla de nordiska länderna tillsammans. Närmare hälften av företagens utsläpp kommer från jordbruksproduktionen, långt ned i leverantörskedjan, vilket betyder att de inte omfattas av företagens egna reduktionsmål.   

Trots att livsmedelsindustrin bidrar till klimatförändringarna som orsakar hunger och fattigdom gör de inte tillräckligt för att minska sina skadliga utsläpp. Genom vår internationella kampanj Behind the Brands uppmanar vi livsmedelsjättarna att ta ansvar för hur deras varor produceras. Just nu fokuserar vi på klimatfrågan genom att belysa hur klimatförsämringarna påverkar människors liv, inte minst de som brukar jorden vi lever av.  

 

Gör din röst hörd!

Om tillräckligt många av oss sätter press på livsmedelsjättarna att minska sina skadliga utsläpp så kommer de att tvingas lyssna. Inget varumärke eller företag är stort nog att ignorera sina kunder och deras önskemål. Tillsammans kan vi få dem att agera.

I Behind the Brands senaste kampanj-spike riktar vi fokus mot Kellogg och General Mills, två av de sämst presterande företagen vad gäller klimathänsyn. Tillsammans uppmanar vi dem att förbinda sig till följande:

  • Att öppet redovisa sina utsläpp från hela leverantörskedjan
  • Att införa vetenskapligt grundade utsläppsmål och arbeta för att reducera utsläppen genom hela leverantörskedjan
  • Att använda sitt inflytande för att påverka andra företag och regeringar att dra sitt strå till stacken för att bekämpa klimatförändringarna

Läs mer om Behind the Brands och gör din röst hörs på www.behindthebrands.org

Maj 30, 2014
Maj
30
2014

Saving for Change i Kambodja

Vi befinner oss i byn Prey Ving i Kambodja, där vi besöker en lokal självspargrupp. Oxfam har haft programverksamhet i landet i över 30 år, med fokus på ekonomisk utveckling, katastrofhjälp och jämställdhet. Tillsammans med partnerorganisationen Padek driver vi projektet Saving for Change som blivit en riktig framgångssaga. Saving for change är en modern version av de så kallade mikrolånen som fått stor spridning runtom i världen. Istället för att låna pengar bygger deltagarna upp egna skyddsnät genom frivilligt och regelbundet sparande i lokala spargrupper. Modellen bygger på långsiktighet och ger deltagarna kunskap och verktyg för att själva nå sina mål.

 

Mikrolån 2.0

Spargrupperna består av cirka 15 deltagare som signar upp sig på ett år i taget. Alla medlemmar tillhör samma by, vilket innebär att de ofta redan känner varandra. När gruppen startar sätter de upp gemensamma mål, ofta något som gynnar hela byn. De räknar själva ut hur mycket de behöver spara för att nå sina mål innan året är slut. Tillsammans utser de också en ordförande som har det yttersta ansvaret för gruppen, sköter bokföringen och tar hand om den gemensamma kassan. Alla gruppmedlemmar utbildas av Padek i Saving for Change-modellen för att säkerställa att de förstår konceptet och vikten av långsiktigt sparande. De får också stöttning i hur de kan utveckla gruppen och öka förtroendet medlemmarna emellan.

När en ny grupp bildas köper de en gemensam bokföringspärm och ett kassaskåp för en symbolisk summa. Efter uppstarten träffas gruppen regelbundet för att diskutera gemensamma angelägenheter och samla in pengar från medlemmarna. En del av besparingarna öronmärks till en krisfond som bara får användas i absoluta nödfall. I övrigt är det helt upp till gruppen att avgöra vem eller vilka som får låna ur den gemensamma kassan. Både gruppmedlemmar och övriga bybor får ansöka om att låna och räntan är låg, max två procent. Besluten fattas demokratiskt inom gruppen med utgångspunkt i vem som bäst behöver pengarna.

Efter ett år får gruppen tillbaks de utlånade pengarna, inklusive ränta. De kan då göra de nödvändiga investeringar som de sparat till. Ofta får de också pengar över som de kan använda fritt.

 

Ett framgångskoncept

Oxfam stöder projektet med pengar som används för att utbilda gruppmedlemmarna och coacha dem under processens gång. Ambitionen är att utöka projektet och starta upp fler spargrupper runtom i landet. Saving for Change modellen har hittills varit mycket framgångsrik. Spargrupperna ger de allra fattigaste möjlighet att skapa en bättre framtid för sig själva. Modellen som är en utveckling av mikrolånen ger deltagarna inflytande över sitt eget sparande. De får också ett stort eget ansvar, vilket ger bättre återbetalningsfrekvens.

Padek driver Svings for Change grupper i 5 provinser och deras verksamhet omfattar över 22'000 familjer runtom i landet. Det finns idag 99 Saving for Change grupper i Kambodja, 22 av dem finansieras av Padek, med stöd från Oxfam. 80 procent av deltagarna är kvinnor.

Feb 20, 2014
Feb
20
2014

South Sudan, a young nation turned sick

Welcome to the youngest nation in the world, South Sudan. A place burdened with a violent and painful history of armed combat for independence, and the poorest country by almost every standard - a shocking 83% of women are illiterate and there's the highest maternal mortality rate in the world.

At the same time, this is a country blessed with promising prospects. Not only is the vast majority of its surface covered with the most fertile soil in Africa, under it sits an immense oil reserve, waiting to be tapped to generate a billions of dollars of revenue for the country. Last year, investors were rushing to South Sudan to claim their share in a bright future, with predictions for the country to become the fastest growing economy in the world, as soon as from 2014 onwards.

But then came December, and political frictions suddenly erupted into a wave of violence across the country. What started with an incident in the barracks of the presidencial guard quickly extended and soon resulted in violent attacks between the two major ethnic groups of the country: Dinkas and Nuer.. Unlike in previous conflicts, this time also children and women were killed. Gone is the bright future, and back are the days of death, fear and despair in South Sudan.

 

Bild: Petterik Wiggers

While peace talks are dragging on in Addis, the people of South Sudan are trying to cope with a new reality. In UN House, a camp for internally displaced people in Juba, estalished on the compund of the UN mission in South Sudan, over ten thousand of people have come together to seek protection from the battle that was then raging in the capital Juba. Young Nuer men, especially those with the traditional Nuer marks on their forehead, are still in shock, fearing  for their lives the moment they leave the compound. Although there is no way of telling whether their fear is justified, the signals are not encouraging - there are daily reports of  men being questioned when they leave the camp or never coming back at all. Around one million of people are displaced in South Sudan or live as refugees in neighbouring countries.

After just two days in South Sudan, I’m really sad to see what impact this outburst of violence has had on the South Sudanese people. Talking to people in the UN House camp , I've been shocked by a depressing collection of problems, personal suffering and fear. Farida, a 12 year old, got separated from her parents. She stayed with her older sister in Juba, when the violence started, and the two girls went to the compound for protection. Now Farida is living here with just her sister and she tells me that her father got killed. Does she want to go back, yes of course. And she wants to be a doctor, but as I try and talk to her about life here in the camp, she starts staring at her feet.

Even in this camp, in the UN compound in the middle of the capital Juba, there is hardly enough basic shelter and protection. There is not enough space, and the simple latrines don’t provide enough privacy for women and young girls. Aid workers are rushing in new supplies, and programs are being launchend to address the basic needs. Today Oxfam is starting the distribution of charcoal vouchers, so the most vulnerable can cook their food and heat water. But what worries me is the lack of protection of women. There is no reliable information about harassments or violence against women, but the culture here is based on settlement of these kind of incidents by a community court. This is done silently, and women don’t have a say.

I’ve seen so many countries, ravaged by conflict, and everytime again it strikes me how it is always the most vulnerable, the children, the women and the elder who are hardest hit by war and terror. I'm deeply concerned about the faith of the women and young girls within this UN compound, and even more so about the thousands of women throughout the country, who have not made it to a protection camp.

And as I hear of another breakdown of the peace negotiations in Addis, I wonder whether politicians, in their pursuit of power and personal gain, ever understand the grave suffering their acts are causing to millions of people who they say they represent and lead.

Welcome to South Sudan, the world's youngest nation. Born just three years ago with joy and hope, and now terribly sick.
Farah Karimi is travelling to South Sudan and Northern Uganda, to witness the impact of the crisis in South Sudan and to assess the needs of the population.

Sidor