Nyheter

Aug 7, 2017
Aug
7
2017

Kunskapsmakt och vattentankar

Sedan Clarice Akinyi gick med i Oxfamprojektet Wezesha Jamii har hon förutom att lyckas göra sin verksamhet mer lönsam gynnat samhället hon bor i genom sin rättighetskamp. Clarice är en av de 30 000 kvinnor Oxfam ska nå ut till i ett projekt i informella bosättningar i Nairobi, Kenya.

 

Möt rättighetskämpen Clarice

Tvåbarnsmamman Clarice Akinyi, 35, är hushållsarbetare och bor i Mathare i Nairobi. Clarice berättar att hon älskar sitt yrke, men att det länge växt en frustration inom henne. Låga löner, respektlösa arbetsgivare, oavlönat extraarbete, hot och övergrepp var vardag för Clarice och många andra i samma yrkesroll. Men hur arg det än gjorde henne var det svårt att veta hur problemet kunde attackeras på bästa sätt, berättar hon.
- Vi blev utnyttjade. Det är svårt för hushållsarbetare att få respekt för sitt jobb. Ofta är de som arbetar med hushållstjänster outbildade och då tror andra att man inte har kunskap i någonting, säger Clarice.

Genom Oxfams projekt Wezesha Jamii har Clarice fått med sig nya kunskaper och verktyg som hjälper henne att kämpa för sina rättigheter och samtidigt få mer pengar över för att försörja sina två barn.
- När jag gick med i Wezesha Jamii och kom i kontakt Oxfam bestämde jag mig för att den nya informationen jag fick inte kunde stanna hos mig. Jag förstod att om jag tog initiativ för att sprida vidare det jag lärde mig i projektet, kan det gynna många i samhället, säger Clarice.


Clarice Akinyi tvättar kläder i Mathare. 

Wezesha Jamii är ett fyraårigt EU-finansierat projekt, som Oxfam tillsammans med lokala organisationer genomför i fem informella bostadsområden kring Nairobi; Mukuru, Kibera, Korogocho, Mathare och Kawangware. Kvinnorna projektet riktar sig till arbetar med hushållsnära tjänster eller driver mindre verksamheter och som är beroende av den informella ekonomin i Nairobi.

Nu leder Clarice ”M-Power Women’s group”, där arbetande kvinnor gått ihop och organiserat sig i kampen för rättvisa. Tillsammans har de också startat en spar- och lånegrupp, endast tillgänglig för kvinnor, som gör det möjligt för medlemmarna att göra lite större investeringar.
- Jag känner att ingenting är omöjligt, om man jobbar som ett team, säger Clarice.


Medlemmar i Wezesha Jamii.

Efter att ha fått stöd genom projektet har Clarice lagt upp ett mer lönsamt system för sitt arbete. När hon förut tjänade 3500 shilling (ungefär 270 kronor) i månaden tjänar hon nu runt 8000 (ungefär 600 kronor).
- Jag tjänar inte mycket, men vi har lärt oss att planera på ett bättre sätt, säger hon.

- Genom Wezesha Jamii har vi tagit oss långt, men jag funderar redan på hur jag kan utvecklas mer och göra det bättre än det varit. Jag tjänar inte mycket, men vi har lärt oss att planera på ett bättre. Mina barns framtid ser ljusare ut och jag har höga mål. Jag tror på mig själv, säger hon, och fortsätter berätta att hon nu ställer krav, och alltid tar betalt för sitt arbete.
- Information är makt, och efter att ha fått information är det viktigt att gå ihop och organisera sig. Sedan 2016 har jag startat upp 12 grupper för kvinnliga hushållsarbetare, säger Clarice.

Clarice berättar hur hon genom sitt engagemang vill gynna hela samhället i Mathare. Vid ett kolerautbrott för några månader sedan kontaktade gruppen de ansvariga politikerna, förklarade situationen och såg till att området fick en ny vattentank.
- Vid nödsituationer är vi där. Vi är kända för att skapa förändring.


Clarice vid en vattentank i Mathare, Nairobi.

Genom Wezesha Jamii har Oxfam som mål att öka försörjningsmöjligheterna och ge ökat socialt stöd till kvinnor genom att organisera yrkesutbildningar, sammanlänka kvinnor med finans- och utbildningsinstitutioner och sätta upp system för informationsspridning. Genom projektet vill man även främja jämlikhet och kvinnors rättigheter till lön och sjukförsäkringar, hjälpa till med att skapa föreningar för kvinnliga handlare och hushållsarbetare samt säkerställa att regeringen och andra berörda parter tar sitt ansvar för att ge socialt skydd åt kvinnor.

Foton: Katie G. Nelson/ Oxfam

 

Aug 3, 2017
Aug
3
2017

Koleraepidemin i Jemen når rekordhöga siffror

Sedan utbrottet för bara tre månader sedan misstänks nu 360 000 människor vara smittade. Det är den högsta siffra som någonsin uppmätts i ett land under bara ett år, och högre än det som tidigare setts som den mest omfattande koleraspridningen, när sjukdomen smittade 340 311 personer på Haiti 2011.

 

En av världens värsta humanitära katastrofer


Hind, 4, lider av både kolera och undernäring. Foto: Gabreez 

Sedan slutet av april har nära 2000 människor mist livet till följd av koleraepidemin i Jemen, och även om spridningen har visat tecken på att avta, kommer regnperioden som infaller i juli till september återigen öka spridningsrisken. I värsta fall kan det totala antalet smittade personer stiga till över 600 000, vilket gör detta till ett av de största kolerautbrotten sedan mätningarna började 1949.

- Det är uppriktigt sagt överväldigande man i Jemen på bara tre månader uppmätt fler fall av kolera än man någonsin gjort i ett land under ett år. Jemen går redan på knä efter två års krig. Många är försvagade av konflikt och hunger, och för dem är koleran förödande, säger Nigel Timmins, Oxfams chef för humanitära insatser som just kommit tillbaka från Jemen.


Tält utanför ett sjukhus i Jemen, där patienter med misstänkt kolera får inledande behandling innan de efter behov flyttas in på sjukhuset. Foto: Gabreez

Kriget har haft en förkrossande effekt på Jemens invånare, deras försörjningsmöjligheter och infrastruktur. Över 5000 civila har dödats i striderna och delar av landet befinner sig på gränsen till svält. Hälso-, vatten- och sanitetssystem har blivit bombade och är på gränsen till kollaps, vilket lämnat över 15 miljoner människor utan tillräcklig tillgång till rent dricksvatten och sanitet. Ytterligare miljontals människor går hungriga, och behöver hjälp att få tillgång till ett mål mat. Då sanitetstjänster påverkats hårt av det tvååriga kriget ligger nu högar av avfall på gatorna och i bosättningarna för människor på flykt. Biståndsorganisationer som utför vatten- och sanitetsarbete riskerar att bli överhopade av omfattningen av utbrottet.

Oxfam uppmanar till omedelbart eldupphör för att möjliggöra en rikstäckande kolerakampanj som kan hindra att sjukdomen sprids obehindrat. Sedan juli 2015 har Oxfam nått ut med hjälp i form av vatten- och sanitetsanläggningar, kontantbidrag och matkuponger till över 1.2 miljoner människor i Jemen.

Kort fakta om en av världens värsta humanitära katastrofer

  • Minst 8 167 personer har dödats och över 46 000 har skadats sedan mars 2015
  • Runt 3 miljoner människor har tvingats fly sina hem på grund av konflikten
  • Koleraepidemin som bröt ut i april har redan lett till över 360 000 misstänkta fall av kolera
  • 20,7 miljoner människor, över 75% av landets befolkning, är i behov av humanitär assistans
  • 60% av befolkningen (17 miljoner människor) lider av matosäkerhet och undernäring
  • 15,7 miljoner människor är i behov av assistans i form av vatten och sanitet


Warda, 80, får behandlig på ett sjukhus i Sanaa. Foto: Gabreez

Jul 17, 2017
Jul
17
2017

Miljömedvetenhet räcker inte

Konsumtionsutsläppen i Sverige är mycket högre än de produktionsutsläpp vi officiellt rapporterar och utsläppen från vår konsumtion minskar inte mer än marginellt. Ny forskning visar dessutom att det inte verkar hjälpa att svenskarna blir miljömedvetna, det krävs styrmedel. Samtidigt finns inga officiella mål för att minska svenskarnas konsumtionsutsläpp.

Så vad gör vi nu då?

År 2015 publicerade Oxfam en rapport som visade att de tio rikaste procenten av jordens befolkning ansvarar för 50% av de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser. Den fattigaste halvan av världen står endast för en tiondel av de totala utsläppen, men är samtidigt de som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Sverige har höga siffror gällande utsläpp som följd av konsumtion, men ändå finns inga mål för hur dessa ska minska.

Det var i denna inledning av Oxfam Sveriges kommunikationschef Robert Höglund som den Oxfam-modererade paneldiskussionen tog avstamp under Almedalsveckan i Visby. De inbjudna gästerna var David Andersson, forskare på Chalmers och författare till avhandlingen Perspectives on low carbon lifestyles som visar att miljömedvetenhet inte påverkar utsläppen i särskilt hög grad, klimatforskaren Kevin Anderson och Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.

I en presentation av David Andersson visade chalmersforskaren på hur attityd har liten inverkan på människors klimatutsläpp. Snarare är det faktorer så som inkomstnivå som påverkar konsumtionsutsläppen, menade David Andersson.

Kevin Anderson var inne på samma spår när han menade att information och medvetenhet inte nödvändigtvis betyder förändring i beteende. Det viktigaste är vilka sociala normer det är som påverkar oss, sade han under diskussionen, medan Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén belyste vikten av att sätta upp tydliga mål och starka samarbeten för att nå förändring.

Se hela seminariet här!

Jul 17, 2017
Jul
17
2017

Är ekonomiska klyftor ett problem?

Detta var en av de frågor där åsikterna skilde sig åt under Oxfams seminarium i Almedalen 2017.

Politiska perspektiv på ekonomisk ojämlikhet

Representanter från politiska ungdomsförbund samlades på Oxfams evenemang i Almedalen för en debatt med grund i Oxfams rapport som visar att världens åtta rikaste äger lika mycket som den fattigaste hälften och den rikaste procenten i världen äger mer än de övriga 99. Detta är en siffra som framför allt speglar hur oerhört lite den fattigaste hälften av jordens befolkning äger, sade Robert Höglund, kommunikationschef på Oxfam Sverige och moderator för debatten, och belyste samtidigt att detta är en utveckling som inte verkar vara på väg att vända.

Det rådde skilda åsikter om huruvida ekonomisk ojämlikhet i sig är ett problem, eller om det bara är fattigdom som ska ses som ett hinder för global utveckling. Även förslag på politiska åtgärder gällande ekonomiska klyftor diskuterades, och paneldeltagarna kom med varierande förslag på vägar framåt. Medverkade gjorde: Philip Botström, Förbundsordförande, SSU, Max Sjöberg, Andre vice ordförande, Liberala ungdomsförbundet, Helena Nanne, Andra vice förbundsordförande, Moderata ungdomsförbundet, Hanna Lidström, Språkrör, Grön ungdom, Henrik Malmrot, Förbundsordförande, Ung vänster.

Se hela debatten här!

Jul 17, 2017
Jul
17
2017

Sverige bäst i världen på att bekämpa inkomstojämlikhet

Sverige är nummer ett vad gäller att bekämpa inkomstojämlikhet. Det visar ett nytt globalt index som presenteras av Oxfam och Development Finance International idag.

Oxfams nya rapport placerar Sverige i topp


Foto: John Hogg/ World Bank

I Commitment to Reducing Inequality Index rankas 152 länder utifrån hur deras regeringar arbetar för att minska klyftan mellan rika och fattiga. Indexet utgår ifrån den senaste data som finns tillgänglig från regeringar och globala institutioner så som ILO och Världsbanken, och länderna rankas inom de tre områden som är avgörande i att bekämpa ekonomisk ojämlikhet: arbetstagarens rättigheter, sociala utgifter och beskattning.

Indexet, som kommer uppdateras årligen, visar att 75% av regeringarna gör mindre än hälften av vad de skulle kunna göra inom dessa tre områden för att bekämpa ojämlikhet. Sverige, följt av Belgien och Danmark toppar listan på grund av sina skattesystem där de rikaste personerna och företagen betalar en större andel skatt, de relativt höga utgifterna för sociala tjänster och socialt skydd samt nivån av stöd till arbetare och kvinnors rättigheter.

- Sverige har ett bra system för att jämna ut inkomstskillnader och om andra länder tog efter det skulle ojämlikheten i världen minska. Samtidigt ökar klyftorna här och om Sverige ska behålla platsen som bäst i världen på att bekämpa ojämlikhet så måste åtgärder mot detta vidtas, säger Robert Höglund kommunikationschef för Oxfam i Sverige.

De länder som ligger i botten av listan, Nigeria, Bahrain och Myanmar, faller på skamligt lågt regeringsstöd för sjukvård, utbildning och socialt skydd. De uppvisar rekordlåga utgifter till arbetet för arbetstagares och kvinnors rättigheter och, särskilt när det gäller Bahrain och Nigeria, ett skattesystem som överbelastar de fattigaste i samhället medan de rikaste medborgarna inte beskattas.

- Extrem och växande ojämlikhet skadar våra ekonomier och samhällen, och bromsar kampen mot fattigdom. Ändå är det inget land som gör tillräckligt för att stänga igen glappet mellan rika och fattiga. Våra politiska ledare har mycket att säga om att ta itu med ojämlikhet - tyvärr bevisar detta index att mycket av det vi hör är tom retorik, säger Winnie Byanyima, direktör för Oxfam International.

Extrem fattigdom kommer inte utrotas om inte den ekonomiska ojämlikheten hindras: Världsbanken förutspår att nästan en halv miljard människor fortfarande kommer att leva i extrem fattigdom år 2030 om det inte vidtas åtgärder mot ojämlikheten. Indexet visar att kampen mot ojämlikhet handlar om politisk vilja, och att regeringars val gör skillnad. Till exempel rankas flera fattiga länder bättre än rika, och mer än ett av fem länder i indexets topp 50 är utvecklingsländer.

- Vi hoppas att indexet motiverar regeringar att agera i medborgarnas intresse genom att investera mer i offentliga tjänster, satsa på rättvisa skattesystem och försvara arbetstagares rättigheter. Våra ekonomier bör byggas upp så att de fungerar för alla, och inte bara gynnar ett lyckligt fåtal, säger Byanyima.

Sidor