Nyheter

Sep 10, 2020
Sep
10
2020

Företag som tjänar på pandemin delar ut storvinster till aktieägare, medan människor förlorar sina jobb

I en ny rapport visar Oxfam att 32 företag som tjänat på covid-19 förvärrat de ekonomiska effekterna av pandemin genom att dela ut vinster till aktieägare istället för att säkra de anställdas jobb och säkerhet.

 

I Indien har hundratals arbetare på teplantager gått utan lön under pandemin samtidigt som några av landets största te-företag ökat sina vinster.

Foto: Roanna Rahman

Oxfams nya rapport Power, Profits and the Pandemic som publiceras i dag visar att 32 storföretag har dragit ekonomisk vinning av pandemin genom att prioritera aktieutdelningar framför att säkra sina anställdas jobb. Samtidigt väntas en halv miljard människor hamna i fattigdom i pandemins spår och 400 miljoner jobb har redan försvunnit globalt.

En av de som tjänat på pandemin är världens rikaste man, Amazons ägare Jeff Bezos, som personligen skulle kunna betala var och en av företagets 876 000 anställda en engångsbonus på 900 000 kronor i dag och fortfarande vara lika rik som han var i början av pandemin.

Listan på företag som skott sig på pandemin är lång. I Nigeria ska landets största cementföretag, Dangote Cement, ha avskedat över 3000 anställda medan företaget fortfarande förväntas betala 136% av vinsten till aktieägarna 2020. Och i Sydafrika betalade de tre största sjukvårdsföretagen i landet - Netcare, Mediclinic och Life Healthcare Group - ut svindlande 163% av sina vinster till aktieägarna genom utdelning och återköp av aktier.

Oxfam Internationals generalsekreterare, Chema Vera, kritiserar starkt att företag utnyttjar pandemin till egen ekonomisk vinning:

”Det är förkastligt att det finns företag som, mitt under en pandemi, betalar ut massiva summor till rika aktieägare när de tagit emot statliga räddningspaket avsedda för att skydda jobb”, säger Vera.

Oxfam uppmanar nu till en krishantering som prioriterar stöd till arbetare och småföretag, bland annat genom en covid-19-skatt på pandemivinster som ett sätt att omfördela resurser från de som tjänar på pandemin till de som bär bördan. Dessutom måste beslutsfattare skapa fler incitament och regleringar för hållbart företagande, bland annat genom att införa bindande regler för att förhindra företags negativa påverkan på mänskliga rättigheter.

Sep 3, 2020
Sep
3
2020

Första coronafallet i flyktinglägret Moria

Oxfam finns på plats på Lesbos och arbetar med förebyggande åtgärder för att motverka ytterligare spridning.

Flyktinglägret Moria på den grekiska ön Lesbos. Foto: Giorgos Moutafis.

Det första fallet av covid-19 har rapporterats från flyktinglägret Moria på ön Lesbos i Grekland. Personen det rör sig om fördes till sjukhus med ambulans efter symptom på smitta och testades sedan positivt för viruset. De svåra förhållandena i lägret gör att risken för smittspridning är extremt stor och Oxfam uppmanar därför Greklands regering att tillsammans med EU genast vidta åtgärder för att undvika att en hälsokris bryter ut i lägret.

Evelien van Roemburg är Oxfams kampanjchef för migrationsfrågor i Europa, och hon menar att det faktum att corona nu finns inne i Moria är en katastrof för de människor som är fast i lägret:

”Mer än 12 000 människor trängs på en yta anpassad för mindre än 3000 personer och tillgången till sanitära faciliteter är långtifrån tillräcklig. Upp till 160 personer tvingas dela på en smutsig toalett och i delar av lägret går det en vattenkran på 325 personer, som dessutom inte har tillgång till tvål. Om inte drastiska åtgärder genast vidtas kommer situationen i lägret att utvecklas till en hälsokris som riskerar att döda hundratals redan utsatta människor.”

För att skydda de boende i lägret vill Oxfam att de människor som är mest sårbara inför smittan omedelbart ska evakueras från Moria och att de 12 EU-stater som tidigare i år åtog sig att evakuera ensamkommande barn i lägret nu också ska infria det löftet.

“Greklands krisplan för att förhindra ett coronautbrott i landets flyktingläger är långtifrån tillfredsställande och fokuserar nästan uteslutande på att begränsa människors rörlighet och isolera dem från omvärlden. Det är en plan med reaktiva åtgärder, snarare än proaktiva. Vi har inte råd att vänta på ett massutbrott av corona i Moria utan nu måste alla i lägret testas och de som testas positivt för corona måste omedelbart isoleras och få adekvat vård”, detta säger Natalia-Rafaella Kafkoutsou, expert inom migrationslagstiftning på Greek Council for Refugees (GCR).

Aug 18, 2020
Aug
18
2020

Ny Oxfamrapport om negativa utsläpp

Negativa utsläpp behövs, men kan skada miljön och människor i fattigdom om de görs på fel sätt.

 

Idag publicerar Oxfam Sverige diskussionsrapporten Ta bort koldioxid nu – Hur kan företag och individer finansiera negativa utsläpp på ett säkert och effektivt sätt för att bidra till att lösa klimatkrisen?
Även om utsläppsminskningar är viktigast så spelar också negativa utsläpp en viktig roll för att världen ska undvika katastrofala klimatförändringar.Allt fler privatpersoner och företag vill nu göra sin del för att ta bort koldioxid ur atmosfären.

Det finns en rad tekniker tillgängliga idag för koldioxidinfångning och lagring och flera aktörer som säljer certifikat för negativa utsläpp har dykt upp på den svenska och nordiska marknaden. Men det råder stor oklarhet kring vilka tekniker som är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv.

I rapporten granskas sex olika tekniker från vilka koldioxidinfångningscertifikat finns att köpa: Direkt infångning från luft, biokol, regenerativt jordbruk, påskyndad vittring, trädplantering samt lagring i byggnadsmaterial. Teknikerna granskas utifrån hur effektiva de är på att ta bort och lagra koldioxid, vilka sociala och miljömässiga risker de för med sig, hastighet, pris, och vilka positiva sidoeffekter de kan medföra.

Rapporten visar att alla tekniker kan brista i effektivitet och säkerhet och att det är genomförandet som är nyckelfaktorn för ett lyckat projekt för negativa utsläpp.

Vissa tekniker bär med sig stora miljömässiga och sociala risker. Exempelvis har trädplanteringsprojekt för koldioxidbindning lett till att människor i fattigdom tvingats lämna marker de tidigare brukat, vilket hotat deras matsäkerhet och möjlighet till försörjning. Andra projekt har orsakat skador på naturen, inneburit hot mot den biologiska mångfalden eller lett till vattenbrist. För människor i fattigdom kan projekt både leda till nytta, eller orsaka skada, beroende på hur de genomförs.

Rapportförfattaren Robert Höglund, chef för Oxfam Sveriges kommunikations- och policyteam, säger:
”Ingen metod för koldioxidinfångning och -lagring är alltid säker och hållbar utan varje projekt måste granskas var för sig. Det finns alltid en viss risk att projektet inte är effektivt eller att det till och med orsakar skada för människor och miljö om det inte utförs på rätt sätt. Det är otroligt viktigt att köpare inte glömmer att granska sociala och miljömässiga risker.”

Rapporten visar också att effekten av att köpa ett koldioxidcertifikat på 1 ton koldioxid kan variera mycket beroende på vilken teknik som används.

”Negativa utsläpp behövs, det finns dock en risk att företag kommunicerar att de är koldioxidneutrala utan att ta hänsyn till hur stabilt koldioxiden lagras eller hur snabbt den fångas in. Det finns också en risk att deras köp inte leder till så stora negativa utsläpp som de har betalat för”, säger Robert Höglund.

"Det är även viktigt att inte blanda ihop negativa utsläpp med åtaganden att minska utsläppen, företag och individer bör sätta ambitiösa mål för att minska sina egna utsläpp oavsett vad de gör för att ta bort koldioxid, säger" Höglund.


Översiktstabell ur rapporten

Mer information:
Rapporten har ett mikroperspektiv och granskar inte vilka de bästa lösningarna för att ta bort mycket stora volymer av koldioxid. Nya risker skapas när metoder skalas upp och det som är hållbart i liten skala kan bli ohållbart när det utförs på en mycket stor nivå.

Negativa utsläpp skiljer sig från traditionell klimatkompensation där den senare ofta handlar om att undvika att utsläpp sker medan negativa utsläpp handlar om att ta bort koldioxid ur atmosfären.

Oxfams diskussionsrapporter skrivs för att bidra till debatt och hämta in feedback i utvecklings- och humanitära frågor. De är "work in progress" dokument och är inte nödvändigtvis slutgiltiga publikationer eller reflekterar Oxfams policy positioner. Åsikter och rekommendationer som uttrycks är författarens och inte nödvändigtvis Oxfams. 

Den 26 augusti presenteras rapporten på ett webbinarium. Medverkar gör rapportförfattaren Robert Höglund, kommunikationschef på Oxfam Sverige, Nina Ekelund från Hagainitiativet samt Ola Hansen från Världsnaturfonden. Anmäl dig gärna genom att klicka här.

Aug 13, 2020
Aug
13
2020

Beirut: bland glassplitter och förstörelse hjälper människor varandra

Oxfam på plats för att stötta de drabbade efter explosionen.

 


Beiruts hamn, tre dagar efter explosionen. Foto: AFP via Getty Images

Tisdagen den 4 augusti exploderade över 2750 ton ammoniumnitrat som förvarades i Beiruts hamn. Explosionen orsakade enorm skada. Över 145 personer miste livet, 300 000 människor står utan bostad och hundratusentals är i akut behov av mat, vatten och någonstans att sova.

Oxfam har inlett hjälpinsatser och tillsammans med lokala partnerorganisationer förser vi de drabbade med bland annat mat, rent vatten finansiellt stöd och provisoriska bostäder.

- Förödelsen i Beirut är ofattbar och vägen tillbaka kommer bli lång och svår, säger Bachir Ayoub från Oxfam Libanon.

Redan innan explosionen stod Libanon inför stora utmaningar, så som hög arbetslöshet, fattigdom och korruption. Med coronapandemin blev sjukvården överbelastad och landet hamnade allt närmre en ekonomisk kollaps.

Oxfam har arbetat i Libanon sedan 1993, bland annat med humanitärt stöd till människor på flykt. Libanon har det största antalet flyktingar per capita i världen: 1 av 4 personer. Uppskattningsvis bor 1,5 miljoner personer som flytt undan våldet i Syrien i Libanon.

 

Tre dagar efter explosionen går Oxfams kampanjkoordinator för humanitära insatser, George Ghali, omkring i ett söndertrasat Beirut.

Jul 16, 2020
Jul
16
2020

Skuldkris hotar utvecklingsländer

Coronapandemin håller snabbt på att trycka ner utvecklingsländer i en djup skuldkris som skulle vara katastrofal för kampen mot fattigdom

Den tillfälliga skuldlättnad som G20-länderna gick med på för fattiga länder i april var mycket välkommen men har nu visat sig vara långt ifrån tillräcklig för att möta de ekonomiska effekterna av pandemin. Framförallt berör skuldlättnaden inte skulder till privata långivare eller till multilaterala institutioner såsom Världsbanken.

73 av världens fattigaste länder har fått möjlighet till att skjuta upp betalningar på skulder till G20-länderna En ny uträkning som publiceras idag av Oxfam, Christian Aid och Global Justice Now visar dock att dessa länder fortfarande kommer vara tvungna att betala upp till 2,8 miljarder dollar i månaden i skuldamorteringar.

De 73 länderna har skulder på 11,6 miljarder dollar till privata långivare såsom kommersiella banker och investeringsfonder, samt skulder på 13,8 miljarder dollar i skulder till multilaterala institutioner varav 3,77 miljarder dollar till Världsbanken.

”Världsekonomin har drabbats ännu hårdare av coronaviruset än de pessimistiska projektioner vi såg i april. G20-ledarna kan avvärja en katastrof för hundratals miljoner människor. De måste göra sitt skuldlättningsinitiativ obligatoriskt för privata och multilaterala långivare och pausa alla amorteringar och ränteinbetalningar på skulderna fram till slutet på 2022. De bör också inkludera medelinkomstländer.” säger Oxfams tillförordnade högste chef Chema Vera

”Länder behöver skuldlättnaden för att kunna ge fri sjukvård och kontantstöd till fattiga hushåll. Privata långivare får inte plundra världens fattigaste länder mitt i en pandemi” sa Vera

G20 bör också skydda länder från att bli nedgraderade av kreditrankingsinstitut vilket gör framtida lån dyrare. Länder som Ghana och Kenya som skulle spara hundratals miljoner dollar på att gå med i G20s skuldlättnadsinitiativ har inte vågat göra det på grund av risken att få sin kreditrating nedgraderad. Ecuador, ett av länderna som drabbats värst av coronapandemin blev nedgraderade av S&P Global Ratings efter landet gjort en överenskommelse med långivare om att skjuta upp räntebetalningar.

G20-ländernas finansministrar måste också godkänna en användning av Internationella valutafondens finansiella IMFs verktyg så kallade special drawing rights, vilket kommer ge bland annat utvecklingsländer möjlighet till extra finansiering.

Läs Oxfam, Christian Aid och Global Justice Now’s nya media brief ‘Passing the Buck on Debt Relief’, 

Här finns en förklaring av IMFs special drawing rights The world needs a stimulus: IMF Special Drawing Rights are critical to containing the pandemic and boosting the world economy, en rapport från Oxfam America och Center for Economic and Policy Research.

Sidor