Nyheter

Sep 6, 2018
Sep
6
2018

Augusti den blodigaste månaden i Jemen

Nära 1000 civila dödades eller skadades under augusti, 300 av dem var barn. 

 

En jemenitisk familj flyr genom en sandstorm för att komma undan striderna i hamnstaden Hodeida. Foto: Ameen Al-Ghaberi/Gabreeze Yemen

Civila i skottlinjen

981 civila dödades eller skadades under augusti, det gör augusti till årets blodigaste månad i Jemen. Det är striderna mellan saudistödda styrkor och Huthi-rebeller som resulterat i augustis blodbad.
- Jemen har blivit en frizon för våld där människor som samlas för att gå på bröllop, begravning eller på marknaden riskerar sina liv. Lidandet hos Jemens befolkning är en skymf för vår gemensamma mänsklighet, säger Muhsin Siddiquey, Oxfams landschef i Jemen.

- Det är ett skamligt kapitel av diplomatisk tvetydighet, lömska överenskommelser och rent hyckleri. Hur många fler barn kommer att dödas innan de som stöder detta krig kommer att ta sitt ansvar? Krigsbrott begås regelbundet och gärningsmännen och de aktivt involverade måste ställas till svars. Blodbadet måste få ett slut, tillägger Siddiquey.

Nyupptagna fredssamtal

Att få ett stopp på dödandet av civila måste prioriteras och nya fredssamtal i Geneve ger en möjlighet till att få ett slut på attackerna som drabbar oskyldiga på flera ställen i landet.

Trots att man försäkrat att striderna runt hamnstaden Hodeida ”pausats” skedde en blodig attack mot en marknad i staden i början av augusti där 41 civila, varav sex barn och fyra kvinnor, miste livet och 111 skadades. Fler civila kom också till skada när ett sjukhus i staden attackerades.

Den 9 augusti dog 46 personer och 100 skadades när en marknad och en buss full av skolbarn bombades. De flesta var pojkar under 13 år. Senare i månaden dödades åtminstone 22 barn och fyra kvinnor i ett flyganfall medan de var på flykt från en attack som skett dagen innan.

Striderna verkar inte avta

Striderna fortsätter mot södra Hodeida med fokus på Ad Durayhimi city och pågår i bostadsområden i staden som även utsätts för luftangrepp. Invånarna kan varken kan fly eller få tillgång till sjukvård. Även hjälporganisationer har svårt att nå fram på grund av strider och blockerade vägar och tusentals människor har inte tillgång till vatten efter att vattensystem förstörts i kriget. Detta ökar risken för ett tredje kolerautbrott.

Krigsbrott och luftangrepp

Alla stridande parter har brutit mot krigslagar och enligt FN har 17 062 civila dödats eller skadats mellan den 26 mars 2015 och 9 augusti 2018, majoriteten (10 471 personer) till följd av den saudiledda koalitionens luftangrepp.

- Jemen är på väg att kollapsa. Striderna måste få ett slut och det måste bli fred i landet. Vi välkomnar samtalen i Geneve. Men dödandet måste stoppas, säger Siddiquey.

Oxfam i Jemen

Oxfam är på plats i krigets Jemen. Sedan juli 2015 har vi nått ut med bland annat mat och vatten till över 2.8 miljoner människor i vad som beskrivs som världens värsta humanitära katastrof.

Sep 6, 2018
Sep
6
2018

Kvinnor far illa i världens största flyktingläger

På bara ett år har flyktinglägret i Bangladesh blivit det största i världen. Det enorma flyktinglägret byggdes upp under stor tidspress och Oxfam varnar nu för att rohingyska flickor och kvinnor utsätts för övergrepp och drabbas av sjukdomar i de osäkra lägren.

 

Ett år har gått sedan attacker mot rohingyer i Myanmar tvingade hundratusentals människor på flykt. Det har varit svårt att hålla takten i den snabbt växande flyktingkrisen: nära en miljon rohingyer har flytt till Bangladesh på grund av militära insatser mot dem i Myanmar, något FN beskrivit som ”etnisk rensning”.

Det var bråttom att få lägret på plats och kvinnors behov togs inte i beaktande, menar Oxfams Dorothy Sang som arbetar i Cox’s Bazar.
- Nu är det kvinnor och flickor som betalar priset med sitt välmående och sin säkerhet, säger Sang.

Lägret är undermåligt på många sätt. Bland annat är det brist på toaletter och duschar man kan låsa och vägarna är dåligt upplysta. Varje vecka rapporteras hundratals fall av könsbaserat våld.

Oxfam har intervjuat rohingyska flickor och kvinnor i Bangladeshs flyktingläger, där mer än en tredjedel säger att de inte känner sig säkra eller bekväma nog att hämta vatten eller använda lägrets toaletter och duschar. Hälften av kvinnorna och tre fjärdedelar av tonårsflickorna berättar att de har svårt att hantera sin hygien under menstruation.

Som ett resultat av detta går kvinnor hungriga och törstiga för att undvika att behöva använda toaletten, vilket i sin tur leder till att många drabbas av buksmärtor och infektioner efter att ha använt ohygieniska mensskydd och undvikit toalettbesök. Många väljer också att utföra sina behov vid sina tält, vilket ökar risken för sjukdomsspridning, speciellt i den pågående monsunperioden.


Ayesha Khatun och hennes två döttrar är några av de kvinnor och flickor som undviker mat och dryck för att slippa utsätta sig för riskerna med att använda rohingyalägrets toaletter. Foto: Maruf Hasan/Oxfam

Ayesha Khatun flydde till Bangladesh för ett år sedan. Hon berättar att hennes man och son sköts till döds utanför deras hem. Idag lever hon i flyktinglägret i Bangladesh med sina två döttrar.
- Vi går inte ut på natten, det är inte säkert för kvinnor. Vi undviker att äta och dricka för att slippa använda toaletten, berättar Ayesha.

- Jag är ensamstående och måste gå ut själv och hämta matpaket för att vi ska ha något att äta, men jag hatar att lämna mina döttrar ensamma. Igår blev en treåring kidnappad. Jag kan inte förlora fler barn, säger Ayesha.

Oxfam uppmanar till att 15 procent av finansieringen av flyktingkrisen ska gå till att stötta flickor och kvinnor.
- Till exempel behövs belysning för att förbättra säkerheten och toaletter och tvättrum där kvinnors integritet tillgodoses, säger Dorothy Sang.

Oxfam samarbetar med lokala organisationer och flyktingar för att de humanitära insatserna ska ge ett mer effektivt stöd till flickor och kvinnor. Bland annat installerar Oxfam solenergilampor som lyser upp vägar, arbetar mot våld mot kvinnor, delar ut solenergilampor, anordnar diskussionsgrupper för kvinnor och tar fram nya toaletter som går att låsa.

Sep 5, 2018
Sep
5
2018

Smärtan på risfälten i Pakistan

Barnarbete och fattigdom vanligt bland de som producerar maten vi äter.
 

Pakistan är en av världens största risproducenter. Det är också ett land där kvinnor spelar en allt större roll i matindustrin. I Pakistan drar kvinnor en tyngre arbetsbörda än män. De arbetar både på risfälten och är ansvariga för hushållsarbetet. Trots det är de sällan delaktiga i beslut som rör deras liv och arbete.

Livet på risfälten är hårt. Exponering för gödsel- och bekämpningsmedel, i kombination med långa timmar i den heta solen, gör dessa kvinnliga producenter sårbara för andningssjukdomar, ögoninfektioner och mental utmattning.

Skolkostnaderna i landet är höga, vilket gör det svårt för fattiga familjer att ha råd med utbildning för sina barn. Ofta tvingas barn arbeta på risfälten tillsammans med sina föräldrar, för att familjen ska kunna ha mat på bordet.

Barnarbete och smärtsamt långa dagar
Shamshad Bibi är en av många kvinnliga bönder i Pakistan som lider fysiska smärtor på grund av sitt arbete. En vanlig dag för henne börjar med hushållsarbete klockan sex. Efter det jobbar hon på risfältet till kvällen.

- De långa dagarna gör mig utmattad och jag får ont i nacken och ryggen. Mina ögon är ansträngda och jag mår illa, men jag måste göra det för att min familj ska kunna äta, säger Shamshad.

En annan som drabbas av de hårda arbetsförhållandena är sjubarnsmamman Shehnaz Bibi som står inför den svåra uppgiften att sköta en risodling och samtidigt se till att hon har tillräckligt med mat till sin familj. Att hon hyr marken där hon odlar ris adderar ytterligare oro och finansiell osäkerhet. Trots att hon arbetar hårt har hon inte råd att betala sina barns skolavgifter. På grund av det är det troligt att de tvingas följa i sin mammas fotspår.

- Vi måste ta våra barn ur skolan så att de kan hjälpa oss med arbetet på fältet. Annars går det inte ihop, berättar Shehnaz.

Det finns svenska livsmedelsaktörer som arbetar för att motverka fattigdom och dåliga arbetsförhållanden i sina leverantörskedjor. Oxfam jobbar exempelvis med Axfood på just detta område i just Pakistan. Klicka här för att läsa mer!

 

Aug 16, 2018
Aug
16
2018

10 000 barn dödades eller skadades i konflikter 2017

Under förra året skedde drastisk ökning av antalet barn som dödades eller skadades i krig.
 

Många andra barn våldtogs, tvingades att bli barnsoldater eller tillfångatogs under 2017, då över 20 000 kränkningar mot barns rättigheter rapporterades. En stor ökning från föregående år enligt en FN-rapport om barn i väpnade konflikter.

Vårt uppdrag är att bekämpa fattigdom och orättvisor, och att säkerställa att människor som drabbas av katastrofer ska ha tillgång livräddande hjälp och stöd. Därför arbetar vi även i konfliktzoner runt om i världen.

Jemen

Konflikten i Jemen har skapat en enorm humanitär katastrof där miljontals barn går hungriga och lever i extrem fara och fattigdom. Foto: Gabreez/Oxfam

Konflikten i Jemen har skapat en av världens största humanitära katastrofer och 1,8 miljoner barn i landet lider av akut undernäring. Enligt FN:s rapport dödades eller skadades 1300 barn i Jemen under 2017, och barn så unga som 11 år tvingades att slåss i kriget.

Våra team på plats kämpar för att leverera nödhjälp till de som drabbas av kriget, och har hittills nått ut till över 2 miljoner människor i Jemen.

Syrien

När Nimos familj flydde från kriget i Syrien fick han gå långt till fots tillsammans med sin mamma och sina syskon. Nimo kan inte simma, och på båten över Medelhavet satt han helt tyst, berättar hans mamma. När Oxfam träffade familjen i Grekland hade inte Nimo gått i skolan på fem månader. Foto: Aubrey Wade/Oxfam

Enligt FN-rapporten har man aldrig uppmätt så många överträdelser mot barns rättigheter i Syrien som förra året.

Vårt arbete i Syrien är fokuserat mot att hjälpa syrier i landet och de som flytt utomlands att få tillgång till rent vatten, mat och skydd från våld och övergrepp. Att ge stöd till de miljoner människor som drabbats av denna förödande konflikt är livsviktigt, men det räcker inte. Vi bedriver kampanjer och påverkansarbete för att striderna ska få ett slut och för att man ska hitta en politisk lösning på konflikten i Syrien, där hundratusentals människor, inklusive barn, lever i extremt utsatta förhållanden där de utsätts för ihållande våld och strider.

Nigeria

Konflikten i Nieria slår hårt mot barnen som både tvångsrekryteras som soldater och används som mänskliga bomber. Foto: Sam Tarling / Oxfam

Nio år av våldsamma strider runt Tchadsjön har lett till en humanitär katastrof i Nigeria. Sedan konflikten startade har över 20 000 personer dödats och 4 000 kvinnor och flickor har blivit bortrövade. Sexuellt våld och kränkningar av mänskliga rättigheter är tvångsrekrytering, även av små barn.

FN-rapporten visar att nära hälften av de 881 barn som miste livet i landet under förra året blev offer till självmordsattacker, eller användes som mänskliga bomber. Striderna runt Tchadsjön har lett till en av världens mest förödande humanitära kriser och Oxfam är på plats i Nigeria för att ge livräddande stöd till de som drabbas.

Demokratiska republiken Kongo

Tioåriga Augustine förlorade sin mamma när deras hemby attackerades. Idag bor hon i ett flyktingläger och tvingas arbeta för att ha råd med mat. Foto: John Wessels / Oxfam

Konflikten i DR Kongo har resulterat i att över 2,2 miljoner barn i landet är akut undernärda. Striderna i Kasaiprovinsen har enligt FN:s rapport lett till en åttafaldig ökning av attacker riktade mot skolor och sjukhus.

Oxfam är på plats i DR Kongo, och våra insatser för att leverera rent vatten, mat, fröer och kontantbidrag till människor i landet når för närvarande ut till över en halv miljon människor.

Barn måste skyddas långt bättre i konflikter och de vuxnas krig, som går ut över barnen, måste stoppas. Mer hjälp behövs för att alla sårbara barn ska kunna gå i skolan och leva ett tryggt liv utan våld, fattigdom och hunger.

Jun 21, 2018
Jun
21
2018

Ny rapport. Fattigdom och lidande bakom vår mat

Människorna som producerar vår mat tjänar ofta fattigdomslöner och har inte tillräckligt att äta.

Detta visar Oxfams nya rapporten ‘Ripe for Change’ som undersöker några av de största livsmedelsaktörerna i Europa och USA. Den visar att småskaliga odlare och arbetare ofta behandlas illa i deras leverantörskedjor och tjänar långt under inkomster som går att leva på.

Rapporten visar bland annat att:

  • Livsmedelskedjorna behåller den största delen av konsumentpriset- ibland så mycket som 50 procent- medan andel som går till arbetare och odlare har minskat.
  • Småskaliga odlare och arbetare inom leverantörskedjan för 12 vanliga matprodukter lever på fattigdomslöner. För vissa produkter, som te från Indien och gröna bönor från Kenya, tjänar arbetarna inte ens hälften av vad som behövs för att kunna försörja sig. Kvinnliga odlare och arbetare bär den tyngsta bördan. Kvinnor finns särskilt i de lägst betalda och mest osäkra jobben i livsmedelssektorn.
  • Medan många arbetare och odlare lever i fattigdom, görs stora vinster i toppen av livsmedelsindustrin. De åtta största börsnoterade livsmedelskedjorna i världen gjorde 22 miljarder dollar i vinst 2016. Bara 10 procent av pengarna som gick till aktieägarna av USA:s tre största livsmedelskedjor 2016 skulle ha räckt till att höja 600 000 thailändska arbetare i fisk- och skaldjursindustrins inkomster till löner som går att leva på.
  • De låga inkomsterna leder till hunger för de som odlar vår mat. I alla fem länder där Oxfam intervjuat odlare och arbetare i livsmedelskedjan har majoriteten av de tillfrågade svårt att äta sig mätta. 90 procent av tillfrågade kvinnor på vindruvsodlingar i Sydafrika berättar att de inte haft tillräckligt mycket att äta den senaste månaden. 75 procent av tillfrågade kvinnor på frukt- och grönsaksodlingar i Italien uppger att de varit tvungna att hoppa över måltider på grund av matbrist.
     

I rapporten bedöms de största och snabbast växande livsmedelskedjorna i Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och USA utifrån hur deras leverantörskedjepolicys ser ut. Bland annat framkommer det att alla 16 aktörer har brist på transparens i sina leverantörskedjor. Rapporten belyser också problemet att ingen av livsmedelsjättarna gör tillräckligt för att se till att alla i deras leverantörskedjor har levnadslöner eller arbetar för att få stopp på könsdiskriminering.

– Att människorna som odlar vår mat ofta själva inte har tillräckligt mycket att äta är oerhört upprörande. Men det går att förändra, många livsmedelskedjor skulle kunna arbeta mycket hårdare för att se till att människorna som producerar maten får inkomster som går att leva på och bra villkor”, säger Robert Höglund kommunikationschef för Oxfam Sverige.

Oxfams rapport undersöker inte specifikt svenska livsmedelskedjor, men många av de problem som kartläggs finns också här.

– Svenska konsumenter är etiskt medvetna och många svenska livsmedelsaktörer har satt ambitiösa mål för att motverka fattigdom och dåliga arbetsförhållanden i sina leverantörskedjor. Men det finns mycket mer att göra. Vi uppmanar svenska kedjor att titta på hur de skulle mäta sig mot sina internationella branschkollegor, säger Robert Höglund.  

Rapportsläppet är starten på Oxfams nya fleråriga kampanj Behind the barcodes som uppmanar livsmedelaktörer och regeringar  att sätta stopp för inhumana arbetsförhållanden, öka transparensen kring var vår mat kommer från, hantera diskriminering mot kvinnor och se till att en större andel konsumentpriserna på mat når de som producerar den.

Vi skriver också om rapporten på DN Debatt 21 juni 2018. 

Sidor