Nyheter

Dec 3, 2019
Dec
3
2019

Debatt: "Du skyddar skatteflykt, Magdalena Andersson"

Robert Höglund, kommunikationschef och Hanna Nelson, policyansvarig på Oxfam Sverige ställer frågan om varför Sverige blockerar ett lagförslag som kan stoppa skatteflykt på Aftonbladet debatt.

 


Foto: Pontus Orre (Montage), Aftonbladet

Det är dags för Sverige och Magdalena Andersson att sluta bromsa arbetet mot skatteflykt och rösta ja till förslaget om offentlig land-för-land rapportering.

I dagsläget är det lätt för storföretag att flytta vinster mellan länder där de har verksamhet i syfte att minska skatten de betalar. Det innebär att vinsterna inte beskattas i de länder där de faktiskt skapas och att den totala skattesumman som företag betalar in minskar.

Skatteflykten möjliggörs bland annat av att länder tävlar med varandra om att ha så låg skatt som möjligt för företag i hopp om att locka storföretag att etablera sig i landet.

Det saknas en miniminivå för hur mycket företag ska betala i skatt och vissa länders hela affärsidé är att underlätta skatteflykt. Förflyttandet av vinster mellan länder underlättas också av brist på insyn. I dag finns det inga krav om att företag ska redovisa i vilka länder de gör sina vinster och hur mycket de betalar i skatt. Samtidigt håller skatteflykten kvar människor i fattigdom och urholkar offentlig verksamhet. Det uppskattas att utvecklingsländer förlorar 100 miljarder dollar om året på grund av företags skatteflykt.

De goda nyheterna är att flera processer pågår för att sätta stopp för detta. 2016 presenterades ett lagförslag om offentlig land-för-landrapportering av EU-kommissionen. Den välbehövda lagen skulle tvinga företag att redovisa sina vinster öppet och på så sätt inte kunna smita ifrån att betala skatt i sina verksamhetsländer.

Sverige och ett fåtal andra länder blockerar dock processen i EU:s ministerråd. Därför står processen kvar och stampar alltmedan skatteskandalerna har duggat tätt. Sveriges motstånd är förvånande, särskilt eftersom regeringen haft hög svansföring i frågan om skatteflykt. Socialdemokraterna gick till och med till EU-val med ett löfte om att stoppa skatteflykten, men samtidigt är det Magdalena Andersson och Sverige som blockerar åtgärderna som krävs för att få stopp på den. Det hela är mycket svårt att förstå.

Enligt forskarna bakom Missing Profits förlorar dessutom Sverige 21 miljarder kronor i skatteintäkter varje år till följd av att multinationella företag flyttar pengar till skatteparadis – pengar som behövs för att finansiera våra gemensamma samhällstjänster som skola, vård och polis.

Lagstiftning om ökad öppenhet kan förhindra skatteflykt både från Sverige och låginkomstländer. I nuläget finns EU-krav för offentlig land-för-land rapportering som gäller banker (men inte övriga företag). Forskning visar att kraven haft en avskräckande effekt inför att flytta vinster till länder med låga skatter. Lagstiftningen fungerar alltså.

Skatteflykt är en omvänd Robin Hood- historia där de rika tar från de fattiga, gör hål i systemen som ska fungera som ett samhällets skyddsnät och utnyttjar sin maktposition genom att genomföra avancerade skatteupplägg som är totalt otänkbara för en vanlig privatperson.

När låginkomstländer och människor i fattigdom går miste om skatteintäkter förvägras de möjligheten att ta sig ur sin situation. I det långa loppet blir det alltså ännu svårare för människor som lever på existensminimum att få livet att gå ihop, tillika att lämna fattigdomscykeln många familjer hamnar i när de måste betala skolavgifter för att barnen ska ha tillgång till utbildning och tvingas belåna sig för att ha råd med medicinen de behöver efter att ha druckit smutsigt kranvatten.

Den plundring av fattiga länders tillgångar som multinationella företag gör sig skyldiga till genom sin skatteflykt kan och bör lagstiftas bort. I dag har Sverige och Magdalena Andersson chansen att göra något åt skatteflykten när EU:s finansministrar träffas i konkurrensrådet för att diskutera offentlig land-för-land rapportering. Vi hoppas att finansministern tar tillfället i akt att leva upp till sina löften om stoppad skatteflykt.

Texten publicerades i Aftonbladet 28/11 2019

Dec 2, 2019
Dec
2
2019

Klimatrelaterade katastrofer tvingar 20 miljoner på flykt varje år

En ny rapport från Oxfam visar att klimatrelaterade katastrofer var den främsta orsaken till att människor tvingats på flykt de senaste tio åren.

 


Moçambique, 2019. Ester Cumpridos hus har förstörts i cyklonen Idai som drar in över land i mars. Oxfam kämpar för att förse de mijontals människor som förlorat sina hem med rent vatten och nödbostäder. Foto: Tina Kruger / Oxfam Novib

Över 20 miljoner människor har varje år tvingats på flykt till följd av klimatrelaterade katastrofer de senaste tio åren- mer än en person varannan sekund.

Oxfams rapport ‘Forced from Home’ visar att det är sju gånger mer sannolikt att människor tvingas lämna sina hem på grund av cykloner, översvämningar och bränder jämfört med jordbävningar och vulkanutbrott, och tre gånger mer sannolikt än av konflikt.

Samtidigt som ingen är immun mot klimatkrisens effekter, de senaste veckornas bränder i Australien och översvämningar i Europa har tvingat tusentals människor från sina hem, visar Oxfams analys att människor som lever i fattiga länder, de som är minst skyldiga till de globala utsläppen, är mest utsatta.

Klimatojämlikheten tydlig
Människor i låginkomstländer som Indien, Nigeria och Bolivia löper mer än fyra gånger så stor risk att tvingas på flykt av extrema väderkatastrofer jämfört med människor i rika länder som till exempel USA. Cirka 80 procent av alla som tvingats på flykt under det senaste decenniet bor i Asien - hem för 60 procent av världens befolkning och över en tredjedel av de människor världen som lever i extrem fattigdom.

Små önationer som Kuba, Dominica och Tuvalu, där en person släpper ut ungefär en tredjedel så lite koldioxid som en person i ett rikt land, drabbas trots det hårt av klimatkatastrofer. De utgör sju av de tio länder som har högst risk för intern flykt på grund av extremväder.


Fiji, 2016. Cyclonen Winston får katastrofala effekter. 44 människor mister livet och 24 000 hem förstörs. En stor del av vattenförsörjningen slås ut och är på plats för att förse drabbade samhällen med rent dricksvatten. Foto: Adi Kautea Nacola/OxfamAUS

Rapporten visar att det är de allra fattigaste i ett samhälle som är mest sårbara inför klimatrelaterad flykt. Till exempel tvingades 51 000 personer i Zimbabwe på flykt efter cyklonen Idai i mars 2019. De hårdast drabbade människorna bodde på landsbygden i Chimanimani och Chipinge där infrastrukturen var dålig och bostäderna inte klarade av kraftiga regn och hård vind.

- Människor i fattigdom bär vikten av våra utsläpp. Klimatojämlikheten är orättvis och farlig. Vi i rika länder sätter redan utsatta människors liv på spel när vi inte gör mer för att minska utsläppen, säger Robert Höglund, kommunikationschef på Oxfam Sverige.

Het fråga under FN:s klimatmöte
Den omtvistade frågan om ekonomiskt stöd till samhällen, inklusive människor på flykt, som drabbats av klimatkrisen förväntas stå i centrum på FN:s klimatmöte i Madrid den 2 - 13 december 2019.

- Rika länder måste betala för den skada de ställt till med och ge utvecklingsländer tillgång till den finansiering de behöver för att kunna återhämta sig från klimatkatastrofer och anpassa sig till ett varmare klimat. Sverige ger relativt mycket klimatfinansiering men det borde ske utöver det ordinarie biståndet, säger Höglund.

Nov 14, 2019
Nov
14
2019

Oxfam: Inför lagkrav på företag att förhindra människorättskränkningar

Hårdare regler krävs som gör det obligatoriskt för företag att värma om mänskors rättigheter och klimatet.

 


Carlos, 58 år från Brasilien har i nästan tjugo år arbetat med att bespruta mangofrukter och vindruvor med giftiga kemikalier. Han är en av många arbetare inom livsmedelsproduktionen som har fått allvarliga skador på grund av bristande skydd och säkerhet på arbetsplatsen. ”Flera av mina kollegor har tappat allt hår och min hud börjar falla av”, berättar Carlos. Foto: Tatiana Cardeal

Tre rätter för två kronor. Det är ofta så lite arbetarna och odlarna tjänar på att sälja maten de producerat. Det var också priset på menyn Oxfam serverade på restaurangen Mål 8 som stod öppen för allmänheten i Stockholm i oktober. Syftet med restaurangen var att synliggöra lidandet bakom vår mat.

Kampanjen väckte starka känslor och 3200 privatpersoner i Sverige har skrivit under uppropet som kräver att företag och politiker ska stoppa lidandet bakom vår mat.

I en ny rapport visar Oxfam att den absolut största delen av konsumentpriset på mat går till de stora livsmedelskedjorna, som gör enorma vinster och ökar sin makt medan arbetarna och odlarna som producerar matvarorna tvingas arbeta under slavliknande förhållanden.

Fattigdomslöner är tyvärr bara ett exempel på hur människors rättigheter systematiskt kränks innan framgångsrika företag gör enorma vinster på att sälja sina produkter i Sverige.

I flera europeiska länder finns lagar som ska motverka just den här typen av utnyttjande, regelverk som säger att företag aktivt måste förhindra att de kränker mänskliga rättigheter. Men någon sådan lag finns inte i Sverige.

Oxfam driver nu frågan för att företag ska kunna ställas till svars när de utnyttjar arbetare och begår människorättskränkningar. För att öka pressen på EU:s medlemsländer att ta tag i problemet har Oxfam tillsammans ett stort antal andra organisationer och fackförbund startat ett upprop som kräver lagstiftning på EU-nivå som ska göra det obligatoriskt för företag att förhindra människorättskränkningar och verka ör minskad klimatpåverkan i sina verksamheter både inom och utanför EU:s gränser.

- Det är tydligt att det inte räcker att låta företag bestämma själva, vi vill se lagkrav, säger Hanna Nelson, policyrådgivare på Oxfam Sverige och en av dem som driver frågan om företags ökade ansvar för mänskliga rättigheter och ett hållbart klimat.

En EU-lagstiftning som den Oxfam kräver kan öka skyddet för arbetare, bidra till ökat förtroende hos konsumenter och säkerställa att produkter som säljs inom EU är fria från mänskligt lidande och negativ klimatpåverkan.

Nov 11, 2019
Nov
11
2019

Oxfam stöttar miljontals som drabbas av klimatrelaterade katastrofer

Allvarlig torka och dödliga översvämningar pågår just nu samtidigt på den afrikanska kontinenten. 52 miljoner människor i 18 länder står inför en allvarlig hungerkris till följd av det extrema vädret.

 


Tvåbarnsmamman Amina Muhammed, 23, lever sedan ett år tillbaka i ett läger för internflyktingar i Lasgalol, Etiopien. Hon är en av miljontals andra som är beroende av sina djur, men nu tvingas förlita sig på nödhjälp för att överleva. Foto: Pablo Tosco / Oxfam Intermón

I södra Zimbabwe har man inte haft så lite nederbörd sedan 1981, vilket bidragit till att fler än 5,5 miljoner människor drabbats av akut matbrist. Torkan har också drabbat länder på Afrikas horn, samtidigt som rekordbrytande temperaturer i Indiska oceanen orsakat extrema regn i Kenya och Sydsudan, där nära en miljon människor drabbats av översvämningar. Från Sydafrika kommer det rapporter om självmord bland bönder.


Hoden Abdi Iwals barn är hungriga. När inget regn faller kan inget växa och grödorna familjen förlitar sig på till mat dör. Foto: Pablo Tosco / Oxfam Intermón

Hoden Abdi Iwal, 36 år från Etiopien, är en av de som drabbats av torkan.
- Vi befinner oss i en fruktansvärd situation. Både äldre och barn är undernärda. Djur dör och ingenting växer. Det är allvarligt”, berättar Hoden.

Flera av de länder som drabbas av det extrema vädret lider redan av pågående konflikter. Under den fösta halvan av 2019 tvingades 7,6 miljoner människor i Afrika att fly från sina hem på grund av konflikt. Under samma period tvingades 2,6 miljoner människor fly på grund av extremväder.

Forskning visar hur klimatförändringar får extrema väder att öka i styrka och förekomma oftare. Under de senaste tio åren har 18 afrikanska länder tillsammans förlorat 700 miljoner dollar årligen på grund av klimatkatastrofer. Samtidigt sker minimala framsteg internationellt för att samla in pengar för att åtgärda skadorna- något som är extremt orättvist då Afrika står för mindre än 5 procent av de totala utsläppen globalt men samtidigt får utstå några av klimatkrisens allra värsta konsekvenser.

Oxfam arbetar med humanitärt stöd i Etiopien, Demokratiska republiken Kongo, Kenya, Somalia, Sudan, Sydsudan, Moçambique, Malawi, Zambia och Zimbabwe.

För närvarande når Oxfam ut till över 7 miljoner människor i de tio länderna med stöd i form av mat och vatten, samt genom långsiktiga utvecklingsprojekt där människor får hjälp att klara av krissituationen.

Okt 31, 2019
Okt
31
2019

Miljöaktivister i Colombia mördas för sin kamp

Situationen i Colombia är livsfarlig, berättar kvinnorättsaktivisterna och miljöförsvararna Gloria Luna Rivillas, Elvira Jossa och Sandra Sáenz under ett besök på Oxfam Sverige.

 

Den 30 oktober besökte de framstående colombianska kvinnorättsaktivisterna och miljöförsvararna Gloria Luna Rivillas, Elvira Jossa och Sandra Sáenz Oxfam Sverige.

Situationen för miljöförsvarare i Colombia är fruktansvärd och de tre kvinnorna riskerar sina liv för att berätta om den verklighet de lever i. Samtidigt som kvinnorna befann sig i Stockholm, under natten till onsdagen den 30 oktober blev fem miljöförsvarare i Colombia brutalt ihjälslagna.”Vi ber för våra vänner som har fått offrat sina liv för rätten till sin egen mark,” säger Sandra Sáenz, en av kvinnorna som driver kampanjen för kvinnliga miljöförsvarares rättigheter.

Under besöket i Sverige träffade Gloria Luna Rivillas, Elvira Jossa och Sandra Sáenz svenska utrikesdepartementet. ”Vi vill upplysa om att stora internationella företag, även svenska företag, som befinner sig i Colombia är en del av problemet,” säger Sandra Sáenz under mötet med Oxfam Sverige.

Oxfam arbetar aktivt för att Sveriges regering ska ta ett större ansvar. Detta kan ske genom att anta en lagstiftning om företags ansvar till mänskliga rättigheter i Sverige och EU. ”Det är viktigt att vi lyssnar och förstår hur allvarlig situationen är för dessa kvinnor. Men det räcker inte att lyssna – Sverige och EU måste också visa politiskt mod och agera. Att anta en ny lagstiftning för företags ansvar är en viktig åtgärd, men det är också viktigt att i Sverige och EU i sin dialog med colombianska regeringen lyfter frågan om situationen för aktivister i landet,” säger Hanna Nelson, Policyansvarig på Oxfam Sverige.

Kvinnorättsaktivisterna vill öka kunskapen om den fruktansvärda situationen i Colombia, dela kampanjen Juntas somos Victoria och få allmänhetens stöd i sin kamp. Juntas somos Victoria, Tillsammans är vi Victoria, är en Oxfam-kampanj för att våga tala ut om den rådande krisen. Porträttbilder av redan mördade miljöaktivister får agera som ett filter för försvarare som berättar om situationen. ”Filtret i mobilen kombinerar ditt eget ansikte med ett av de mördade offrens, så att personen blir anonym,” berättar Gloria Luna Rivillas.

Sedan 2016 har 344 människorättsförsvarares dödsfall registrerats runt om i världen. Tillsammans med Brasilien, Mexiko och Filippinerna kommer Colombia på fjärde plats på listan över de farligaste länderna i världen att vara miljö- och landrättsaktivist. Efter att fredsavtalet undertecknades 2016 har Colombias territorier blivit en än mer eftertraktad tillgång. Kvinnliga jordbrukare och övrig lokalbefolkning kämpar för att bevara mark, skogar och biologisk mångfald där de har bott i generationer. Av ekonomiska, legala och illegala intressen är nu beväpnade grupper villiga att döda för dem.

”Problemet här är marken, konflikterna över jorden. Vi kvinnor kräver att få tillgång till marken som är vår. Den är till för oss, inte en tillgång för företag. Vi brukar inte marken för att sälja, vi brukar den för att överleva,” säger en kvinnlig miljöförsvarare i rapporten Women defenders in Colombia som Oxfam publicerade tidigare i oktober.

Dessa kvinnor är de verkliga fredsbyggarna i landet, men får inget statligt skydd. Om de inte hörs eller om akuta förebyggande och skyddsåtgärder vidtas fortsätter deras liv att vara i fara.

Juntas somos Victoria är en kampanj som stödjs av Oxfam och syftar till att för att stärka och skydda kvinnliga försvarare. Situationen är akut och Oxfam uppmanar alla att uppmärksamma problematiken.

Sidor