Nyheter

Jun 8, 2017
Jun
8
2017

En person i timmen dör av kolera i Jemen

Jemen står inför en skenande koleraepidemi som nu orsakar ett dödsfall i timmen. Hindras inte spridningen hotas tusentals människor dö under de kommande månaderna, säger den internationella hjälporganisationen Oxfam idag. Oxfam uppmanar till ett omedelbart eldupphör för att hälso- och biståndsarbetare ska kunna nå fram med hjälp.

 

Oxfam uppmanar till ökat biståndspådrag


Sufian Ahmed har fått ett hygienkit av Oxfam. Foto: Omar Algunaid/Oxfam

De våldsamma strider som härjat i Jemen de senaste två åren har skapat en humanitär kris. Landets hälso-, vatten- och sanitetssystem är kraftigt försämrade och drastiska importbegränsningar har lämnat miljontals människor på gränsen till svält. 

- Två år av krig har försatt Jemen i en av världens värsta humanitära kriser. Landet står inför svältrisk och nu sprids dessutom en dödlig och koleraepidemi snabbt. Kolera är enkelt att behandla och förebygga men med pågående strider blir uppgiften dubbelt så svår. En stor hjälpinsats behövs nu, och ett eldupphör krävs för att för att sjukvårdare och biståndspersonal ska kunna nå fram med hjälp, säger Sajjad Mohammed Sajid, Oxfams landschef i Jemen.

Enligt Världshälsoorganisationen dog omkring 676 personer av sjukdomen under de fem veckorna mellan den 27 april och den 3 juni, och över 86 000 misstänkts vara drabbade av sjukdomen. Förra veckan steg siffrorna till 2 777 misstänkta fall om dagen från 2 529 per dag under föregående vecka. Med tanke på Jemens bristande medicinska rapporteringssystem och epidemins utbredda karaktär är krisens fulla skala sannolikt större än vad de officiella siffrorna visar.

Under de kommande månaderna kan antalet fall av kolera komma att vara upp till till 150 000, medan några förutsägelser ger siffror på upp till 300 000 fall. Oxfam bedömer att utbrottet kan bli ett av de värsta detta århundrade om inte en omfattande och omedelbar ansträngning görs för att få det under kontroll. Organisationen uppmanar nu rika länder och internationella organ att leverera de 1,2 miljarder dollar de i förra månaden gav löfte om att ge i bistånd.

Pengar, förnödenheter och tekniskt stöd behövs för att stärka Jemens hårt ansatta hälso-, vatten- och sanitetstjänster. Hälsoarbetare och vatteningenjörer har gått utan lön i flera månader samtidigt som sjukhus, hälsocentraler och offentliga vattensystem har förstörts eller saknar medicinsk utrustning, klor och bränsle. Även grundläggande förnödenheter så som intravenösa vätskor, vätskeersättning och tvål behövs brådskande.

Att motarbeta en spridning av kolera är inte görbart medan Jemen är i krig, och Oxfam uppmanar alla parter i striderna att komma överens om eldupphör för att ge hälso- och hjälparbetare möjlighet att ta sig fram med hjälp.

Oxfam har redan nått mer än 100 000 personer i arbetet för att kontrollera och förhindra koleraspridningen. Vi har utbildat vårdpersonal i att stödja vattenmyndigheter vid klorering, distribuerat sanitetsmaterial och vätskeersättning för att behandla mildaare fall av diarré och genomför samtidigt en hälsofrämjande kampanj för att öka medvetenheten om vilka åtgärder man som enskild individ kan ta för att förebygga och behandla kolera.

Jun 1, 2017
Jun
1
2017

Pengar i handen för smartare bistånd

Oxfam satsar på digitala biståndslösningar för effektivare respons i humanitära katastrofer.

 

Vattendunkar och kartonger med mat på lastbilsflak. Det är så vi är vana att se humanitärt bistånd delas ut. När en katastrof sker samtidigt som världens teknologi blir allt mer avancerad är det dock viktigt för biståndsvärlden att följa med. Ett nytt sätt att distribuera biståndspengar på är att överföra pengar digitalt till en telefon. Pengar i fickan är ett mer icketraditionellt sätt att ge bistånd på, men har visat sig vara mer effektivt sätt att hjälpa direkt där det behövs.


Foto: Joy Obuya/Oxfam 

Oxfam satsar nu på att ge ut kontanter digitalt i arbetet för att bekämpa den pågående torkan i Kenya, och i Somaliland där 1750 familjer som drabbats i början av maj fick 1200 kronor var för att kunna täcka de mest livsavgörande behoven under 3 månader. Att distribuera bistånd i form av kontanter ger mottagaren möjlighet att själv aktivt avgöra var behoven ligger. Det enda som behövs är en telefon med SIM-kort kopplat till ett konto, och ett fungerande mobilnät. 

- Vi kan bestämma själva och köpa den mängd mat och vatten vi behöver eller investera i foder till vårt lamm eller utbildning till barnen, säger en man i Somaliland, där Oxfam just nu arbetar för att förbättra situationen för de som drabbas av den svåra torkan.

Fördelarna är många. Med digitala kontantöverföringar kan biståndsorganisationer undvika besvärlig logistisk och leverera assistans snabbare, särskilt i svåråtkomliga områden. En studie som genomfördes av Cash Learning Partnership år 2015 visar att humanitär assistans i form av kontanter är 30 procent billigare att leverera jämfört med andra typer av donationer. I takt med att kontantdistribution blir allt vanligare kommer priserna troligt minska ytterligare framöver.

- Vi tror att målen med humanitärt arbete- att möta akuta behov och samtidigt bidra till långsiktig ekonomisk förbättring och ökad motståndskraft hos katastrofdrabbade befolkningar- uppnås mest effektivt och hållbart genom att arbeta genom befintliga strukturer för att stärka den lokala kapaciteten, säger Philippa Young, matsäkerhetsexpert på Oxfam.

I över 20 år har Oxfam använt kontantbidrag som svar på akuta och långvariga behov i krissituationer, en trend som fortsatt öka. Sedan 2005 har Oxfam bistått med över en miljard kronor i humanitära kontantbidrag till de allra mest utsatta världen över.

Maj 26, 2017
Maj
26
2017

Klimatkris = Hungerkris

Om inte mycket mer görs för att minska växthusgasutsläppen kommer världen bara se fler hungerkriser som den i Östafrika just nu. 

Över tolv miljoner människor står inför svår hunger i Östafrika och allt fler bevis pekar mot att klimatförändringarna förvärrat krisen. Detta visar en forskningsöversikt som Oxfam i dag publicerar. Vi skriver också om det på Aftonbladet Debatt, texten återpublicerad nedan.

Svälten – katastrofal varning om framtiden

De senaste decennierna har Östafrika upplevt en tydlig trend av ökande temperaturer varje år. Det varmare klimatet förvärrar konsekvenserna av uteblivet regn genom att avdunstningen från marken ökar och jordens fuktighet minskar. Det drabbar i sin tur växtligheten och möjligheten för människor att få fram mat både till sig själva och sina djur.

Även regnfallen kan ha en direkt koppling till klimatförändringarna, även om relationen här är mindre säker. Regnet över Östafrika har minskat kontinuerligt de senaste decennierna på ett sätt som inte setts på åtminstone 140 år. 10 av de 16 senaste regnperioderna i östra Kenya och södra Somalia har varit torrare än normalt. Under sju av de 10 senaste åren har man upplevt kronisk torka.

Situationen nu är särskilt allvarlig. På många sätt är grundförutsättningarna värre än under svältkrisen 2011 som dödade över 250 000 människor, även om denna kris ännu inte skördat i närheten av lika många liv.

Denna torka har redan varat i tre år, vilket tömt människors resurser. Familjer som tidigare levde relativt rika liv och hade god beredskap för tillfälliga kriser står nu helt utan resurser.

En 60-årig kvinna från Somaliregionen i Etiopien vid namn Ibado berättade att hon aldrig upplevt något liknande. ”Vi hade 700 får och getter men nu har vi bara sju kvar”, berättar hon för Oxfam. En annan kvinna, Seynes från Somaliland berättar ”Mina barn gråter hela tiden, de säger att de är hungriga. Jag kan bara ge dem lite socker tills de gråtit sig till sömns. Vi ägde 400 får och 100 kameler men alla djur utom tre får har dött under torkan.”

Oxfam och andra hjälporganisationer är på plats med mathjälp och rent vatten men mer resurser behövs för att lindra de akuta behoven. Världens ledare måste också se detta som en katastrofal varningsklocka om vad som komma skall. I takt med stigande temperaturer kommer fler hungerkriser att uppstå. Vi behöver ett klimatbistånd för att människor ska kunna anpassa sig till de nya förhållandena men framförallt behövs förstärkta insatser mot utsläppen av växthusgaser så att klimatförändringarna kan begränsas.

Om knappt en grads uppvärmning redan bidrar till att kasta tiotals miljoner in i allvarlig hunger vill man inte ens tänka på vad två, eller tre graders uppvärmning som världen verkar vara på väg mot nu, kommer innebära för de mest utsatta, de som dessutom är minst skyldiga till klimatkrisen. Alla kan hjälpas åt för att stoppa den akuta krisen nu genom att ge stöd till organisationerna verksamma på plats. Minst lika viktigt är att vi gemensamt arbetar för att stoppa växthusgasutsläppen så att katastrofen inte upprepas om och om igen.

 

Apr 12, 2017
Apr
12
2017

Berättelser från Aleppo

Oxfam är med och bygger upp ett krigsskadat Aleppo.

 

Många människor har återvänt till östra Aleppo sedan syriska styrkor återtog stadsdelen från IS i december 2016. Nedan kan ni läsa berättelser om några invånare, samt få information om hur Oxfam arbetar i staden.

”Mina barnbarn, som är mellan 3-12 år, har inte förstått det här kriget” säger Mansour. Han behövde fly från sin gamla hemstad, som ligger 4 mil från Aleppo, vid ett flertal tillfällen för att stridigheterna blev för intensiva och livsvillkoren för svåra. Nu bor han sedan en tid tillbaka i Aleppo. I början av året blev 2 miljoner människor i Aleppo utan dricksvatten, eftersom vattenkällan hade ockuperats av IS. Trots att den nu har blivit återtagen tillförses inte Aleppo med tillräckligt mycket vatten. Familjer får hämta vatten från brunnar som ligger långt bort. ”Eftersom jag har dimsyn, så kan jag inte göra så mycket. Mina barnbarn får skaffa fram vatten till hela familjen” säger Mansour. Mycket av Aleppos vatten förvaras i dåligt isolerade tankar vilket gör att vattenburna smittor kan spridas.

Därför har Oxfam installerat mer än 450 vattentankar i flera hem, inklusive Mansours, för att underlätta vardagslivet för människor.

5-åriga Lubna lämnade sitt hem i Al-Sakhour i östra Aleppo med sin familj för ungefär tre år sedan. Nu är hon och hennes familj tillbaka i staden. När de återvände hem upptäckte hennes familj att alla deras tillhörigheter hade blivit stulna. De har bestämt sig för att stanna och försöka återbygga sina liv i den förstörda staten. För att hjälpa Lubna, hennes familj, och andra så gör Oxfam många insatser i staden. Sedan december 2016 har Oxfam i samarbete med Syrian Arab Red Crescent distribuerat mer än 13 000 hygienkit innehållandes tvättmedel, toalettpapper, tvål, tandkräm, tandborstar, schampo, rakblad, raklödder, handdukar, nagelsaxar, näsdukar och diskmedel. 

Här är Alaa, 9 år och Hayat, 11 år. Bilden är tagen innan de ska promenera bort till en offentlig vattentank i Al-Sakhour. De två flickorna och deras familjer återvände till östra Aleppo i december. Oxfam har installerat en vattentank som rymmer 45 000 liter vatten i staden.

Sedan Aleppo togs tillbaka av den syriska armén och dess allierade i december 2016 så har Oxfam:

• Distribuerat mer än 13 000 hygienkit till familjer. 

• Installerat fyra latriner.

• Distribuerat nästan 3000 vattenflaskor.

• Distribuerat mer än 22 000 filtar.

• Distribuerat nästan 6000 bindor.

• Distribuerat mer än 10 000 mattor.

• Distribuerat nästan 10 000 blöjpaket.

• Distribuerat 143 specialanpassade blöjor.

• Distribuerat nästan 3000 hinkar med kranar.

• Distribuerat mer än 15000 plastdunkar.

• Distribuerat mer än 24 000 vinter-kit.

• Installlerat nästan 500 metallvattentankar av olika storlekar.

• Distribuerat mer än 3000 minihygienkit innehållandes tvål, tvättmedel, schampo och bindor.

Apr 6, 2017
Apr
6
2017

Flyktingar misshandlas av tjänstemän vid Europas gränser

En ny rapport visar att det förekommer systematiskt våld mot migranter vid Europas gränser vid Västra Balkan. Människor som flyr från krig, förföljelse och fattigdom beskriver hur poliser, gränsvakter och andra tjänstemän har slått, rånat och gjort andra inhumana handlingar mot dem. Många berättar att det har skett olagliga deportationer för att hindra människor från att inleda sina asylprocesser.

 

Foto: Miodrag Ćakić
 
Rapporten ”Ett farligt spel” är baserad på 140 intervjuer med flyktingar. Rapporten har sammanställts av Belgrade Centre for Human Rights (BCHR) och Macedonian Young Lawyers Association (MYLA), med stöd från Oxam. Den innehåller vittnesmål om incidenter i Serbien, Ungern, Kroatien, Bulgarien och den forna jugoslaviska republiken av Makedonien. "De satte oss i en bur och gav oss inte mat på tre dagar. De slog oss så hårt. De gav oss till och med elchocker" säger Isaaq från Afghanistan om hur han blev behandlad i Bulgarien.

Rapporten har döpts till ”Ett farligt spel” eftersom ”Spelet” är hur migranter refererar till deras försök att ta sig över gränserna och samtidigt undgå att bli dåligt behandlade av tjänstemän. Alla 140 personer som intervjuades i rapporten vittnade om att de hade blivit dåligt behandlade av tjänstemän. Saker som kommit fram från vittnesmålen:

  • Gränspoliser i Kroatien tvingade flyktingar att ta av sig sina kläder och gå tillbaka över gränsen till Serbien, medan officerare slog dem med batonger.
  • Ungerska tjänstemän tvingade migranter att ta av sig sina kläder och sitta i snö samtidigt som de hällde kallt vatten över dem.
  • Bulgariska polistjänstemän tog en hel grupp av migranters alla värdesaker, även deras skor, innan de skickade tillbaka dem över gränsen.

Ruth Tanner, talesperson för Oxfam i sydöstra Europa säger: ”Människor som många gånger flytt våld vi inte ens kan föreställa oss i deras hemländer kastas chockerande nog ibland tillbaka till samma brutala verklighet här i Europa. De vittnesmål vi har samlat exponerar vilka fruktansvärda handlingar som regeringar tillåter ske bara för att kunna stoppa människor från att ta sig in på deras territorium”.

Många migranter har haft problem med att inleda sin asylprocess i Serbien och Makedonien, och vittnar om frekventa massutvisningar av flyktingar. Dessa så kallade ”pushbacks” är förbjudna enligt internationell flyktinglag och strider mot lagar för mänskliga rättigheter.

Rapporten visar att myndigheterna driver människor från ett land till ett annat, helt utanför rättssystemets ramar. Enskilda individer hörs inte, får ingen rättshjälp, inga tolkar och har ingen rätt att överklaga. Detta är olagligt och oetiskt.

Exempel:

  • I Serbien blev en grupp migranter, där en 2-åring ingick, informerade om att de skulle tas till ett mottagningscenter för flyktingar. Istället tog poliserna dem till en skog vid Bulgariska gränsen, trots att det var mitt i natten och väldigt kallt väder. Gruppen överlevde men när de återfanns hade två av dem tappat medvetandet på grund av hypotermi.
  • En grupp migranter uttryckte sin önskan om att söka asyl i en domstol i Serbien. Men polismännen som skulle köra dem till ett mottagningscenter för flyktingar körde dem istället till Bulgariska gränsen och förstörde domstolsdokumenten.

”Det har rapporterats om sådana här handlingar förut, men Europeiska unionen har knappt gjort någonting alls för att få stopp på det.  Tvärtom har Europeiska rådets ordförande Donald Tusk prisat migrationsarbetet utfört av samma regeringar som exponeras i den här rapporten. EU är tänkt att vara en bastion för de mänskliga rättigheterna, men genom att backa upp den här politiken stödjer EU sådant här beteende. Det lämnar en skamfläck på inte bara de nationella regeringarna, utan även på EU ”, säger Ruth Tanner.

 

Foto: Miodrag Ćakić

Oxfam, BCHR och Myla uppmanar regeringarna i Serbien, Makedonien, Kroatien, Ungern och Bulgarien att omedelbart upphöra med kränkningarna av människors rättigheter och att skyndsamt vidta åtgärder mot förövarna som begår brott mot invandrare och flyktingar.

De tre organisationerna uppmanar också EU att inta sin roll och säkerställa att folkrätten och de mänskliga rättigheterna respekteras. EU:s regeringar bör se till att alla stater längs Balkanvägen följer internationella lagar och regler, och de måste själva respektera dessa juridiska och moraliska förpliktelser. 

Läs hela rapporten här.

 

Sidor