Nyheter

Aug 13, 2020
Aug
13
2020

Beirut: bland glassplitter och förstörelse hjälper människor varandra

Oxfam på plats för att stötta de drabbade efter explosionen.

 


Beiruts hamn, tre dagar efter explosionen. Foto: AFP via Getty Images

Tisdagen den 4 augusti exploderade över 2750 ton ammoniumnitrat som förvarades i Beiruts hamn. Explosionen orsakade enorm skada. Över 145 personer miste livet, 300 000 människor står utan bostad och hundratusentals är i akut behov av mat, vatten och någonstans att sova.

Oxfam har inlett hjälpinsatser och tillsammans med lokala partnerorganisationer förser vi de drabbade med bland annat mat, rent vatten finansiellt stöd och provisoriska bostäder.

- Förödelsen i Beirut är ofattbar och vägen tillbaka kommer bli lång och svår, säger Bachir Ayoub från Oxfam Libanon.

Redan innan explosionen stod Libanon inför stora utmaningar, så som hög arbetslöshet, fattigdom och korruption. Med coronapandemin blev sjukvården överbelastad och landet hamnade allt närmre en ekonomisk kollaps.

Oxfam har arbetat i Libanon sedan 1993, bland annat med humanitärt stöd till människor på flykt. Libanon har det största antalet flyktingar per capita i världen: 1 av 4 personer. Uppskattningsvis bor 1,5 miljoner personer som flytt undan våldet i Syrien i Libanon.

 

Tre dagar efter explosionen går Oxfams kampanjkoordinator för humanitära insatser, George Ghali, omkring i ett söndertrasat Beirut.

Jul 16, 2020
Jul
16
2020

Skuldkris hotar utvecklingsländer

Coronapandemin håller snabbt på att trycka ner utvecklingsländer i en djup skuldkris som skulle vara katastrofal för kampen mot fattigdom

Den tillfälliga skuldlättnad som G20-länderna gick med på för fattiga länder i april var mycket välkommen men har nu visat sig vara långt ifrån tillräcklig för att möta de ekonomiska effekterna av pandemin. Framförallt berör skuldlättnaden inte skulder till privata långivare eller till multilaterala institutioner såsom Världsbanken.

73 av världens fattigaste länder har fått möjlighet till att skjuta upp betalningar på skulder till G20-länderna En ny uträkning som publiceras idag av Oxfam, Christian Aid och Global Justice Now visar dock att dessa länder fortfarande kommer vara tvungna att betala upp till 2,8 miljarder dollar i månaden i skuldamorteringar.

De 73 länderna har skulder på 11,6 miljarder dollar till privata långivare såsom kommersiella banker och investeringsfonder, samt skulder på 13,8 miljarder dollar i skulder till multilaterala institutioner varav 3,77 miljarder dollar till Världsbanken.

”Världsekonomin har drabbats ännu hårdare av coronaviruset än de pessimistiska projektioner vi såg i april. G20-ledarna kan avvärja en katastrof för hundratals miljoner människor. De måste göra sitt skuldlättningsinitiativ obligatoriskt för privata och multilaterala långivare och pausa alla amorteringar och ränteinbetalningar på skulderna fram till slutet på 2022. De bör också inkludera medelinkomstländer.” säger Oxfams tillförordnade högste chef Chema Vera

”Länder behöver skuldlättnaden för att kunna ge fri sjukvård och kontantstöd till fattiga hushåll. Privata långivare får inte plundra världens fattigaste länder mitt i en pandemi” sa Vera

G20 bör också skydda länder från att bli nedgraderade av kreditrankingsinstitut vilket gör framtida lån dyrare. Länder som Ghana och Kenya som skulle spara hundratals miljoner dollar på att gå med i G20s skuldlättnadsinitiativ har inte vågat göra det på grund av risken att få sin kreditrating nedgraderad. Ecuador, ett av länderna som drabbats värst av coronapandemin blev nedgraderade av S&P Global Ratings efter landet gjort en överenskommelse med långivare om att skjuta upp räntebetalningar.

G20-ländernas finansministrar måste också godkänna en användning av Internationella valutafondens finansiella IMFs verktyg så kallade special drawing rights, vilket kommer ge bland annat utvecklingsländer möjlighet till extra finansiering.

Läs Oxfam, Christian Aid och Global Justice Now’s nya media brief ‘Passing the Buck on Debt Relief’, 

Här finns en förklaring av IMFs special drawing rights The world needs a stimulus: IMF Special Drawing Rights are critical to containing the pandemic and boosting the world economy, en rapport från Oxfam America och Center for Economic and Policy Research.

Jul 9, 2020
Jul
9
2020

Hungern i coronavirusets spår kan döda fler än sjukdomen

Ytterligare 122 miljoner människor kan hamna på gränsen till svält i år på grund av pandemins ekonomiska effekter.

 


Vi har inte tillräckligt att ära. Vill vi ha mat på kvällen måste vi minska lunchen, säger Mariam Ouedraogo från Burkina Faso. Foto: Sylvain Cherkaoui

I slutet av året kan så många som 12 000 personer dö varje dag av hunger i spåren av covid-19, vilket kan bli fler än antalet människor som dör av själva viruset. Samtidigt betalar de åtta största mat- och dryckesföretagen ut 18 miljarder dollar till sina aktieägare.

Oxfams nya rapport ‘The Hunger Virus,’ visar att ytterligare 122 miljoner människor kan hamna på gränsen till svält i år på grund av pandemins sociala och ekonomiska effekter. Det handlar bland annat om massarbetslöshet och störningar i livsmedelsproduktion och leveranser.

”Covid-19 är droppen för miljoner människor som redan kämpar med effekterna av konflikt, klimatförändringar, ojämlikhet och ett icke-fungerande livsmedelssystem som lett till att miljontals arbetare och producenter lever i fattigdom. Samtidigt fortsätter personerna på toppen att göra vinster: åtta av de största mat- och dryckesföretagen har sedan januari betalat ut 18 miljarder dollar till aktieägare medan pandemin spridits över världen- det är tio gånger mer än vad som enligt FN behövs för att förhindra att människor går hungriga.”, säger Chema Vera, tillfällig internationell VD på Oxfam.

Pandemin har förvärrat matsituationen på de tio värst hungerdrabbade platserna i världen, till exempel Venezuela och Sydsudan. Men det har också uppstått nya epicentrum för hunger – medelinkomstländer som Indien, Sydafrika och Brasilien.

  • Brasilien: Miljontals fattiga arbetare har förlorat sina inkomster på grund av nedstängningen. Indien: Reserestriktioner har hindrat människor från andra länder att arbeta under skördesäsongen, vilket lett till att indiska jordbrukare tvingats lämna sin skörd på fälten där grödorna ruttnar.
  • Jemen: Pengar som skickats till människor i landet från släktingar och vänner utomlands har minskat med 80 procent som ett resultat av massförlusten av jobb i gulfländerna. Stängda gränser och leveransvägar har lett till matbrist och ökade matriser i landet som importerar 90 procent av all mat.
  • Sahel: Rörelsebegränsningar har förhindrat herdar från att flytta sina djur till nya betesmarker vilket hotar miljontals människors försörjning.

Kadidia Diallo, en kvinnlig mjölkbonde från Burkina Faso berättar för Oxfam:

”Covid-19 orsakar oss mycket skada. Att ge mina barn något att äta på morgonen har blivit svårt. Vi är helt beroende av mjölkförsäljningen och med marknadens nedstängning kan vi inte sälja längre. Om vi inte säljer mjölk, äter vi inte.”

Kvinnor löper större risk att drabbas av hunger och har drabbats hårt av de ekonomiska effekterna av pandemin, bland annat på grund av en dramatisk ökning av obetalt hushålls- och omsorgsarbete när skolor stängt ner och familjemedlemmar blivit sjuka.

”Regeringar måste hindra spridningen av den här dödliga sjukdomen men det är lika viktigt att de agerar för att inte låta lika många, om inte fler, dö av hunger”, säger Vera.

Sedan pandemin startade har Oxfam nått ut till 4,5 miljoner människor med mat och rent vatten genom att arbeta med 344 partners i 62 länder.

Jun 24, 2020
Jun
24
2020

Stöd från Postkodstiftelsen till coronaprojekt i Bangladesh

Genom Postkodstiftelsens satsning Respons Coronapandemin kan hjälporganisationen Oxfam nu utöka sina insatser för att begränsa spridningen och effekten av coronaviruset.

Oxfam Sverige har mottagit ett stöd på 200 000 kronor från Postkodstiftelsen för att stötta människor i norra Bangladesh att klara av covid-19-pandemin. Projekt riktar sig till ekonomiskt utsatta familjer, personer med funktionsvariationer, äldre och personer med kroniska sjukdomar som ska få hygienartiklar och kontanter för att kunna köpa mat.

Nedstängningen i många länder har påverkat människors möjlighet till försörjning. Kombinationen av allvarlig matbrist och smittspridningen av covid-19-viruset gör att hjälpbehovet är akut. Människor, i synnerhet de allra fattigaste och mest utsatta hushållen, behöver hjälp både med att få pengar till att köpa mat samt tillgång till tvål och ansiktsmasker.

Paket med hygienartiklar kommer att distribueras för att ge människor en möjlighet till förbättrad hygien och minska risken för smittspridning av covid-19-viruset. Förutom standardartiklar för WASH-hygienpaket (bland annat tvål, tygbindor och tvättmedel) så innehåller paketen extramaterial anpassat för situationen, såsom återanvändbara skyddsmasker, en hink med lock och kran för handtvätt samt en informationsbroschyr på lokalt språk om hur man bäst skyddar sig mot covid-19-viruset. Hygienpaketen kommer att distribueras direkt till de identifierade hushållen. 


Så här ser våra hygienkit ser ut! De innehåller bland annat tvål, bindor och tvättmedel.

De berörda hushållen får också ett kontant stöd på 3000 BDT (motsvarande ca. 325 SEK) för att kunna köpa mat och andra nödvändigheter. Kontantstödet som är tänkt att täcka de mest grundläggande behoven hos de identifierade hushållen är icke villkorat, eftersom att behoven för hushållen skiljer sig åt och människor själva bestämmer bäst vad de behöver lägga pengarna på.

Människorna i området där projektet bedrivs är mycket utsatta, i synnerhet de dagsbetalda jordbruks- och fiskearbetarna drabbats hårt av nedstängningarna som startade i mars 2020 och har fått kämpa för att klara av vardagen. Idag kan de till exempel tvingas att dra ner på antalet mål mat, sälja viktiga ägodelar som verktyg och boskap eller ta lån med mycket höga räntor.

"Vi är mycket tacksamma över att Postkodstiftelsen bestämt sig för att göra en utökad satsning i spåren av corona. Behoven är extra stora och vi ser både hur åtgärder behövs för att stoppa smittan och för att möta fattigdomsökningen i spåren av nedstängningarna många samhällen gör. Fler aktörer behöver skjuta till pengar för att behoven ska kunna mötas", säger Johan Pettersson, generalsekreterare Oxfam Sverige. 

Postkodstiftelsen har skänkt totalt 4,4 miljoner kronor till projekt under coronapandemin. 
https://postkodstiftelsen.se/blog/2020/06/17/44-miljoner-till-utsatta-gr...

Oxfam har nått ut med stöd till över 4,5 miljoner personer under pandemin. 
https://www.oxfam.org/en/research/no-one-safe-coronavirus-until-everyone 

Jun 9, 2020
Jun
9
2020

EU-lagstiftning mot företags kränkningar av mänskliga rättigheter är på väg

Idag finns det inga regler som förhindrar svenska och europeiska företag mot att exempelvis använda barnarbete eller betala slavlöner till människor i andra länder.

Flera andra EU-länder har antagit egna lagar mot detta, dock inte Sverige. Nu har EU tagit initiativ för lagstiftning och EU-kommissionen väntas komma med ett förslag på lag samtidigt som Tyskland väntas prioritera frågan under sitt kommande EU-ordförandeskap. I går måndag stod Oxfam värd för  vårens största event i frågan där viktiga europeiska beslutsfattare och företrädare från näringsliv, fackförbund och civila samhället tydligt tog ställning för lagstiftning.

EU:s kommissionär för rättsliga frågor, Didier Reynders, betonade att EU genast bör ta fram bindande regler för att förhindra brott mot mänskliga rättigheter och miljö i leverantörskedjorna hos europiska företag:
”Vi måste skynda oss. Coronakrisen är en smärtsam påminnelse om betydelsen av att skapa ett rättvist samhälle och ekonomi. Företagens svagheter kommer nu till ytan och oreglerade globala leverantörskedjor får effekter på människor och samhälle”, sa Didier Reynders, som också kallade bristen på lagar och regler i leverantörskedjor ett av de största hindren för hållbarhet inom handel.

Även Europaparlamentarikern Lara Wolters, kritiserade företag för att lägga pandemins kostnader på sina underleverantörer.
”Några av världens rikaste företag låter utsatta människor ta notan för deras operativa risker”, sa Wolters.

Tim Gore, som leder påverkansarbetet i Oxfams kampanj för rättvisa villkor i livsmedelsindustrin, säger:
”För att vara tydlig: det här handlar inte om ett fåtal skurkar. Fattigdomslöner och otrygga arbetsvillkor är ett strukturellt problem. Det ligger till grund för många europeiska affärsmodeller. Det är därför som endast obligatoriskt granskningsförfarande, s.k. due diligence, kan skapa förändring i den skala som behövs.”
Hjälporganisationen Oxfam arbetar för att företag ska ta ansvar för människorna som arbetar i deras leverantörskedjor, bland annat inom livsmedelsindustrin där fattigdomen och osäkerheten är stor bland odlare och producenter.

Oxfam uppmanar till att en EU-lag för rättvisa leverantörsled ska:
1. Gälla alla företag och alla nivåer i företags leverantörskedjor, ner till första produktionsnivå.
2. Kräva att företag systematiskt granskar om de orsakar, bidrar till eller kan kopplas till påverkan på mänskliga rättigheter och miljö, samt vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra detta.
3. Innehålla krav på att företag konsulterar berörda lokalsamhällen i framtagande av konsekvensanalyser.
4. Ha ett tydligt genusperspektiv, eftersom flickor och kvinnor ofta är de som drabbas värst.
5. Göra företag ansvariga för påverkan på mänskliga rättigheter och miljö samt innehålla faktiska sanktionsmöjligheter för företag som misslyckas att vidta lämpliga åtgärder.
6. Säkerställa att de som faller offer för företags kränkningar ges möjlighet till gottgörelse.

Mer information:
Arrangörer för eventet var Oxfam Sverige, Oxfam EU, European Coalition for Corporate Justice (ECCJ), International Federation for Human Rights (FIDH), Bread for the World och CorA.
• Se hela konferensen på YouTube här
• Läs Oxfams rapport Ripe for Change som avslöjar utbrett mänskligt lidande bland de som odlar och producerar maten som säljs runt om i världen.
 

Sidor