Nyheter

Okt 9, 2018
Okt
9
2018

Länderna som är bäst och sämst i världen på att bekämpa ojämlikhet

Danmark är bäst i världen på att bekämpa ojämlikhet medan Nigeria är sämst enligt ny upplaga av Oxfams och Development Finance Internationals ojämlikhetsindex.

 

I Commitment to Reducing Inequality Index rankas 157 länder utifrån hur deras regeringar arbetar inom tre områden som är avgörande i att bekämpa ekonomisk ojämlikhet: arbetstagarens rättigheter, sociala utgifter och beskattning. Rapporten visar stora skillnader i hur regeringar arbetar för att minska klyftan mellan fattiga och rika. Länder som Sydkorea, Indonesien och Georgien tar viktiga steg mot att minska klyftan mellan rika och fattiga, samtidigt som det finns länder vars arbete förvärrar ojämlikheten, däribland Nigeria, Singapore och Argentina. Rapporten visar dock att alla länder, även de som ligger i topp, kan göra mycket mer.


"Våra barn går inte i skolan. Vi har inte tillgång till bra sjukvård, den är till för de rika," säger Josephine Njeri, som bor i ett slumoråde i Nairobi, Kenya. Foto: Allan Gichigi/Oxfam

Indexet visar bland annat att:

  • Singapore nu är ett av de 10 länder i världen som är sämst på att tackla ojämlikhet och hamnar på plats 149 på listan, trots att det är en av världens rikaste nationer. Detta beror till stor del på en ny indikator som mäter i vilken utsträckning ett lands politik möjliggör för företag att undvika att betala skatt. Singapore har heller ingen minimilön, förutom för städare och säkerhetsvakter.
  • Nigeria rankas lägst för andra året i rad på grund av låga sociala utgifter, förvärrade arbetarrättsöverträdelser och låga skatteintäkter. Den låga placeringen speglar befolkningens välmående: ett av tio barn i landet dör innan de fyllt fem år.
  • Andra länder som Georgien och Indonesien har gjort framsteg. Georgien ökade utgifterna för utbildning med 6 procent 2017, mest av alla länder. Indonesien genomförde en hög ökning av minimilönen på 9 procent förra året.
  • Danmark är enligt indexet bäst i världen på att bekämpa ojämlikhet tack vare en lång historia av policys som hög och progressiv beskattning, generösa utgifter på sociala tjänster och ett av världens bästa skydd för arbetstagare. Däremot har danska regeringar på senare år skurit ner på många av dessa politikområden och ojämlikheten har ökat snabbt.

Denna andra upplaga av indexet inkluderar nya indikatorer så som skattesmitning och våld mot kvinnor. Till exempel har färre än hälften av länderna tillräckliga lagar mot sexuella övergrepp och våldtäkt, trots att #Meetoo och andra kvinnorättsrörelser den senaste tiden bidragit till positiv förändring.

Vad har ojämlikhet med fattigdom att göra?

Ojämlikhet underminerar kampen mot fattigdom, ökar sociala spänningar och har bevisat negativa sociala, politiska och ekonomiska effekter. Världsbanken förutspår att man inte kommer nå det globala målet att utrota extrem fattigdom till 2030, och att nästan en halv miljard människor kommer leva i extrem fattigdom om inte regeringar hanterar ojämlikheten.

Samtidigt som den extrema fattigdomen halverats de senaste 25 åren har ojämlikheten ökat i de flesta länder. Hade ojämlikheten minskat det senaste årtiondet hade hundratals miljoner fler kunnat lyftas ur fattigdom.

- Kort sagt håller ojämlikhet kvar människor i fattigdom. Barn dör i sjukdomar som kan förebyggas i länder med underfinansierade sjukvårdsbudgetar medan man går miste om miljarder dollar genom de allra rikastes skatteflykt. Regeringar vill ofta påstå att de kämpar mot fattigdom och ojämlikhet- det här indexet visar om de lever upp till sina löften, säger Winnie Byanyima, VD för Oxfam International.

Okt 8, 2018
Okt
8
2018

Än går det att hejda den globala uppvärmningen- om vi agerar nu

Högre temperaturer och ökad global uppvärmning kommer att driva människor på flykt och försätta miljoner i fattigdom.

 

Idag släppte FN:s klimatpanel IPCC en rapport som beskriver hur den globala uppvärmningen kan hindras från att överstiga 1,5 grader.

- Klimatförändringarna har satt eld på vår planet, miljoner människor känner redan av konsekvenserna och IPCC visar bara att det kan bli mycket värre. Ju snabbare regeringar omfamnar revolutionen kring förnybar energi och agerar för att skydda samhällen i riskzonen, desto fler liv kommer att skonas, säger Raijeli Nicole, Oxfams regionchef i Stilla havsområdet.


Foto: Nick Lacey/Oxfam

- Redan vid en 1,1 gradig uppvärmning ser vi början av en enorm flyktingström och en chockartad ökning av hunger, och det är kvinnor som lever i fattigdom som lider mest. Det blir bara värre härifrån, säger Nicole.
- Om vi nöjer oss vid två grader kommer hela samhällen tvingas på flykt och tio, - om inte hundratusentals fler kommer hamna i fattigdom, fortsätter hon.

Att inte göra någonting mer och helt enkelt följa de åtaganden som gjordes i Parisavtalet dömer världen till en 3 graders uppvärmning. Det skulle ge vår planet och mänskligheten permanenta skador.

Inget av detta är dock oundvikligt. Det som är hoppfullt är att några av de fattigaste länderna med lägst utsläpp nu leder kampen för klimatet. Nu gäller det för rika länder följa efter.

Men tiden rinner ut. Det finns fortfarande en chans att hejda uppvärmningen vid 1,5 grader. Lösningarna finns där och fokus måste ligga på att få ett slut på användandet av fossila bränslen och sätta stopp för nya kolkraftverk.

Okt 1, 2018
Okt
1
2018

Oxfam ska hjälpa en halv miljon människor i tsunamikatastrofen

Ska leverera mat, vattenrenings-kit och nödbostäder till de som drabbats av jordbävningen och tsunamin i Indonesien.

 

Fler än 100 000 tros blivit hemlösa

- Jordbävningen och tsunamin har orsakat en enorm katastrof och man befarar att många är fast i rasmassorna från kollapsade hotell och affärer. Sök- och räddningsoperationer pågår, berättar Ancilla Bere, Oxfams humanitära samordnare i Indonesien.

Åtminstone 840 personer har mist livet och hundratals byggnader har kollapsat efter jordbävningen och den efterföljande tsunamin på ön Sulawesi i Indonesien. Katastrofen kan komma att påverka över 2 miljoner människor och Indonesiens regering har officiellt gått ut och bett om internationell katastrofhjälp.


Foto: Muhammad Rifki_AFP_Getty Image 

- Många hus är förstörda och efterskalven gör att människor är rädda för att återvända till sina hem. Fler än 300 000 personer tros ha blivit hemlösa, säger Bere.

Oxfam och lokala partners mobiliserar nu personal för att inleda hjälpinsatserna.

Sep 18, 2018
Sep
18
2018

Oxfam får igenom bättre villkor för bananodlare

Bananer är en av de billigaste och mest köpta frukterna i världen. Men det låga priset för med sig en mänsklig kostnad.

 

Arbetare på bananplantager vittnar om hur de tvingas uthärda fruktansvärda levnads- och arbetsvillkor med inslag av diskriminering, hot och giftiga bekämpningsmedel.

Gift från himlen
- Vi är väldigt oroliga, för vi arbetar i ett regn av bekämpningsmedel som ger oss hudutslag. Men om du klagar riskerar du att få sparken, berättar en anställd på Matías, ett företag som levererar bananer till bland annat Lidl. Efter att Oxfam tog upp det här med Lidl har Matías tagit tag i problemet och arbetare utsätts inte längre för besprutning. Men det är bara ett företag i mängden. Mycket behövs göras för att skydda arbetare i Ecuador från att bli förgiftade.

De farliga besprutningsmedel som används vid bananodling påverkar hälsan både hos människor som arbetar på plantager, och de som bor i närheten av ett. Medlen som används i Ecuador är giftiga och många av dem är förbjudna i EU. Vissa av dem har till och med sammankopplats med cancer.

På grund av plantagernas storlek är det vanligt att man använder flygplan för att spruta bekämpningsmedel och trots att man inte ska vistas bland vissa av kemikalierna på åtminstone 24 timmar berättar människor att plantagerna besprutas medan de är där. Hälso- och säkerhetsåtgärder saknas på många plantager, och i områdena runt bananplantagen är det vanligt att människor drabbas av funktionsnedsättningar, missfall, cancer, luftvägssjukdomar, illamående, hudallergier och yrsel.

- Nästan alla föräldrar till barn med funktionsnedsättningar på vår skola arbetar på plantager eller bor i närheten av dem. De flesta av dessa föräldrar är unga, och förutom bekämpningsmedlet finns ingen uppenbar anledning till varför deras barn skulle födas med en funktionsvariation. På grund av vinden är man inte skyddad mot giftet någonstans när planen sprider det från luften, utan det sprids i byarna runt plantagen, säger Beatriz Garcia Pluas, som leder en kyrklig institution för barn med funktionsvariationer.

Diskriminering av kvinnor
I Ecuadors bananindustri är kvinnor endast tillåtna att arbeta på förpackningsavdelningar, där de får lägre löner än sina manliga kollegor som jobbar på fälten. En vanlig lön för de kvinnliga arbetarna är 12 dollar om dagen, medan männen tjänar ungefär tre gånger så mycket. Situationen för kvinnor är på många sätt svår, och de som står upp för sina rättigheter, får med stor sannolikhet sparken. Paula Quinto är 35 år och jobbade förut på en plantage i Ecuador, men tvingades sluta när hon blev gravid.

- Jag arbetade med att packa varor på en av Reybanpacs plantager när jag blev gravid. En bit in i graviditeten blev bananlådorna för tunga och jag fick blödningar. Jag fick värkar och blev sjukskriven i tre dagar. Läkaren sa åt mig att skaffa andra arbetsuppgifter. Plantagechefen sa att jag kunde välja mellan jobbet jag hade eller att sluta, trots läkarintyget. Det var då jag slutade. Det värsta var att de hade sagt upp mitt försäkringsskydd. Mitt barn föddes med hjärtfel via kejsarsnitt två veckor för tidigt. Vi fick stanna på sjukhus i två månader. Jag minns hur ett flygplan brukade spruta bekämpningsmedel över plantagen, mitt på dagen, säger Paula.

Barnarbete, hot och bristande rättigheter
Arbetstagare har begränsad makt när det kommer till att stå upp för sina rättigheter och fackföreningar är grundläggande för att människor ska kunna förbättra sina arbetsvillkor. Men på Ecuadors bananplantager leder arbetares organisering ofta till uppsägning. Isidrio Ochoa, en före detta plantagearbetare, började jobba inom industrin när han var fem år gammal.

- Jag började arbeta på Alvaro Noboas förpackningsstation i La Clementina. Jag besprutade bananerna innan de packades. När jag var sju packade jag lådor och när jag var 10 år drog jag bananträd över plantagen, vilket jag fortsatte med tills jag var 30 år. Sen sökte jag jobb på andra plantager, men det var lika illa på alla ställen, berättar Isidrio, som år 2014 arbetade under fruktansvärda förhållanden. Han hjälpte till med att starta en fackförening, något som kostade honom jobbet.

- De använde juridiska knep för att förstöra fackföreningen. Jag berättade om våra erfarenheter på en konferens i Peru och när jag kom hem mottog jag hot som kom direkt från min tidigare chefs mobiltelefon. ’Jag kommer ta dig,’ skrev han. Under en lång tid levde jag gömd, säger Isidrio.

Sep 18, 2018
Sep
18
2018

Läkemedelsföretag flyr från att betala skatt

En ny Oxfamrapport indikerar att världens största läkemedelsföretag flyr ifrån att betala skatter till ett värde av 3,8 miljarder dollar per år.

 

blåser fattiga länder på miljardbelopp i skatteintäkter

Rapporten ‘Prescription for Poverty,’ har granskat företagen Pfizer, Merck & Co (MSD), Johnson & Johnson och Abbott som är bland de största läkemedelsföretagen i världen. Rapporten indikerar bland annat att:

  • Företagen flyr från att betala 112 miljoner dollar per år i skatt i sju utvecklingsländer: Thailand, Indien, Ecuador, Pakistan, Peru och Chile. Om regeringarna i de här länderna hade investerat de pengarna i sjukvården hade det räckt till att vaccinera 10 miljoner flickor mot viruset som orsakar livmoderhalscancer, en av de dödligaste formerna av cancer som globalt orsakar en kvinnas död varannan minut.
  • Företagen flyr ifrån att betala 3,7 miljarder i skatter i nio rika länder, bland andra Australien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien, Nya Zeeland, Spanien, Storbritannien och USA. De 2.3 miljarder dollar USA gick miste om i skatteintäkter hade räckt till sjukvårdsförsäkringar till nära en miljon fattiga barn.

- Läkemedelsföretag tycks ha blåst regeringar på skatter som kunde investerats i sjukvård. De prissätter sina mediciner så att fattiga människor inte har råd med dem och använder sin makt och inflytande till att skjuta ner alla försök till granskning och lägre priser, säger Winnie Byanyima, VD för Oxfam International.

Oxfams granskning indikerar att de fyra företagen flyttar vinster från sina verksamhetsländer till skatteparadis och sätter överpriser på mediciner, vilket gör dem oåtkomliga för fattiga patienter och offentlig sjukvård utan stora resurser. Rapporten beskriver också hur läkemedelsindustrin använder sitt ekonomiska och politiska inflytande till att påverka regeringars policys kring skatter, handel och vård för att gagna sina egna intressen- framför allt i USA där läkemedelsindustrin årligen spenderar över 200 miljoner dollar på lobbyister och politiska donationer.

Skatteflykt förstärker ojämlikhetskrisen som vidgar klyftan mellan fattiga och rika. När läkemedelsföretag undviker att betala skatt är det de allra fattigaste som drabbas hårdast då regeringar tvingas skära ner på grundläggande samhällstjänster och höja andra skatter, och FN beräknar att företags skatteflykt kostar fattiga länder 100 miljarder dollar per år.

Sidor