Nyheter

Apr 23, 2021
Apr
23
2021

Ojämlik vaccinfördelning hotar människor i fattigdom

Hittills har 86 procent av covid-19-vaccinen gått till rika länder. Endast 0,1 procent av doserna har gått till låginkomstländer.

 

Medan rika länder vaccinerar en person i sekunden har fattiga länder inte tillräckligt för att ens nå vårdpersonal och människor i riskgrupper. Sjuksköterskan Heba Shalan bor i Gaza och kommer troligen få vänta länge på att bli vaccinerad, medan Israel vaccinerat sin befolkning på rekordtid. Foto: Marwas Sawaf / OXFAM

Coronapandemin har slagit hårt mot människor i fattigdom. Hungern och arbetslösheten i spåren av covid-19 har skördat lika många dödsoffer som viruset och för första gången på över 20 år ökar fattigdomen i världen.

Globalt sett har skattebetalare pumpat in över 900 miljarder kronor till forskningen och utvecklingen av en ett vaccin. Alla behöver få tillgång till den livsviktiga sprutan, men läkemedelsbolagen fortsätter bestämma vilka länder som ska få köpa vaccinet, när, hur många doser och till vilket pris.

Det här vill Oxfam och över 50 andra internationella organisationer ändra på. Som en del av rörelsen People’s Vaccine Alliance sätter vi press på läkemedelsbolag och världsledare som blockerar en rättvis tillgång till vaccin.

Tillsammans kräver vi:

  • Att läkemedelsbolagen delar med sig av den teknologi och kunskap som behövs för att skala upp tillverkningen och distributionen av vaccin mot Covid-19.
  • Att Sverige och andra länders regeringar stödjer förslaget att tillfälligt lyfta patentskyddet för vaccin mot covid-19, så att fler lokala producenter kan tillverka prisvärda alternativ.
  • Att vaccin mot covid-19 ska vara kostnadsfritt och tillgängligt för alla, överallt.

Hittills har vi samlat in över två miljoner underskrifter. Nu behöver vi även din röst. Ju fler vi är, desto högre hörs vi.

Alla behöver skydd mot viruset, oavsett nationalitet och inkomst. Skriv under nu.

 
Mar 24, 2021
Mar
24
2021

Brand i rohingyernas flyktingläger i Bangladesh

45 000 personer står nu utan bostad och är i akut behov av mat, vatten och sanitet.

 

10 000 bostäder i rohingyernas flyktingläger i Cox's Bazar, Bangladesh, förstördes i en brand under måndagen.

Branden startade i måndags och spreds snabbt under flera timmar i de trångbodda lägren. Tusentals bostäder hann totalförstöras innan branden var under kontroll. Förödelsen är omfattande och de första rapporterna antyder att 15 personer har mist livet och 560 skadats. Flera hundra personer saknas fortfarande.

- De värst drabbade områdena har förvandlats till aska - det enda som finns kvar är bitar av bostäder och enstaka saker i metall, som grytor och symaskiner. Omfattningen av förstörelsen liknar ingenting vårt team sett tidigare, säger Enamul Hoque som leder Oxfams katastrofteam.

- Vi är djupt oroade för de 10 000 familjer som nu inte har någonstans att ta vägen. Branden har förstört viktig infrastruktur som vattentankar och sanitetsanläggningar. Människor är nu i akut behov av mat, dricksvatten och toaletter, säger Hoque.

Oxfam har inlett hjälpinsatser på plats, både med släckningsarbete och rent vatten.

- Vi har arbetat hela natten med att sätta upp vattentankar och installera kranar med rent dricksvatten. Katastrofteamet försåg också de människor som drabbats med hygienartiklar och nödlatriner. Det kommer att ta tid att reparera vattensystem, vilket ökar risken för sjukdomsspridning, särskilt nu när monsunperioden närmar sig, säger Hoque.

Flyktinglägren i Cox's Bazar är överfulla, med ungefär 40 000 personer per kvadratkilometer. De 10 000 familjer som drabbats av branden söker nu tillfälligt uppehälle i andra tätbefolkade läger, vilket ökar risken för utbrott av covid-19 ytterligare.

En topprioritet under de kommande dagarna är att återförena familjer som separerats i branden. En annan är att skapa säkra förhållanden för de som nu blivit av med sina bostäder. Kvinnor och flickor drabbas ofta värst i denna typ av kriser och katastrofer och Oxfam kommer att arbeta fram lösningar tillsammans med andra humanitära aktörer för att säkerställa deras trygghet.

Oxfam kommer också att distribuera tvål, mat och hushållsartiklar som till exempel solenergilampor.

Mar 23, 2021
Mar
23
2021

Svältrisk, nya strider och andra vågen av covid-19 när kriget i Jemen går in på sitt sjunde år

”Människor står inför ett fruktansvärt val: att stanna kvar och riskera sina och sina barns liv, eller att fly ut i öknen där det varken finns vatten eller mat.”

 

”Vi levde i konstant skräck. Vi hörde bombernas dån utanför, bitar av granater och exploderade föremål flög in i vårt hus. Vi var rädda att våra barn skulle träffas, så vi flydde, säger Hanan som idag lever i flyktinglägret Ammar bin Yasser med sina två döttrar. Foto: VFX Aden/Oxfam

Kriget i Jemen har skapat världens mest omfattande humanitära katastrof. FN varnar redan för att landet står inför en av historiens värsta hungerskriser och intensiva strider i provinsen Marib hotar nu att tvinga nära 400 000 personer på flykt. Den kommande regnperioden med förväntad start i maj orsakar dessutom en ökad risk för kolera, vilket i kombination med covid-19 kommer att överbelasta landets sjukvård som redan till stora delar kollapsat efter sex år av krig och ekonomisk kris. Bara hälften av Jemens vårdinrättningar är i funktion, trots att de våldsamma striderna och det största utbrottet av kolera i modern tid skapat enorma vårdbehov. Många anställda inom vården har gått utan lön i månader och det finns bara 700 intensivvårdsplatser och 500 respiratorer för en befolkning på 30 miljoner.

- Miljontals personer i Jemen står på randen av ett stup. Nu hotar covid-19, kolera och striderna att putta dem över kanten. Runt om i landet kämpar människor mot intensifierade strider och en andra våg av covid-19. Många uppsöker inte sjukvården när de får symptom för att de inte har råd. Coronapandemin accelererar snabbt och jag hör dagligen om nya tragedier där människor dött av covidliknande symptom utan att ha fått vård, säger Muhsin Siddiquey, Oxfams landschef i Jemen.

De intensifierade strider som nu kan tvinga fler människor på flykt kan leda till en ökad spridning av coronaviruset. En våldsupptrappning omkring Marib, där de flesta internflyktingarna sökt skydd, är ett av de stora humanitära hoten Jemen står inför när de går in i krigets sjunde år.

Över fyra miljoner personer har hittills tvingats på flykt av konflikten. Över 24 miljoner av Jemens befolkning är i behov av humanitärt stöd, varav hälften är barn.  

- Människor står inför ett fruktansvärt val: att stanna kvar och riskera sina och sina barns liv, eller att fly ut i öknen där det varken finns vatten eller mat. I hela landet kämpar människor för att hantera en andra våg av covid-19 och intensifierade strider. Jag hör fruktansvärda vittnesmål om barn som dödas, bostadshus som bombas och människor som tvingas fly, säger Siddiquey.

Jemens officiella covidstatistik visar 6109 fall av covid-19 och 1176 dödsfall, vilket ger en dödlighet på nästan 20 procent – en av de högsta i världen. Men med bristande testning och utbredda rapporter om sjukdom och död är det faktiska dödstalet utan tvekan högre än så. De första vaccindoserna levererades till landet i slutet av mars men behoven är fortsatt stora.

-Människor som flytt undan missiler och kulor står inför en daglig kamp för att överlevna sjukdom och fattigdom. Jemeniter har lidit i sex långa år, det är dags för världen att säga stopp, det räcker nu. Fred är möjligt om regeringar sätter människoliv först, säger Muhsin Siddiquey.

Insatsen i Jemen är en av Oxfams största. Vi är på plats för att förse människor med rent vatten, kontantbidrag och matkuponger. Vi ger också människor stöd i att hitta jobb och skapa en inkomst, till exempel med utbildning och stöd till små entreprenörer.

Feb 23, 2021
Feb
23
2021

Sverige måste sluta underlätta skatteflykt

Regeringen en bromskloss – tillsammans med skatteparadisen.

 


I dag presenterar vi en rapport som visar att Sverige är en av bromsklossarna inom EU i frågor om att stoppa skatteflykt. Låt oss i stället bli ett föregångsland, Magdalena Andersson, skriver Heidi Lampinen och Robert Höglund. FOTO: GETTY

Det här är en debattartikel som publicerades i Aftonbladet den 9 november 2020.

Regeringen har trots stora ord om att föra ”krig mot skatteflykt” blockerat internationella förslag till lösningar. Vår nya granskning visar att Sverige tyvärr är ett av de bakåtsträvande länderna inom EU för åtgärder mot skatteflykt.

I dag släpper vi på hjälporganisationen Oxfam en granskning av Sveriges agerande i internationella skatteflykts- och skattefrågor. Granskningen visar att skillnaden mellan ord och handling är konsekvent stor.

Trots att alla riksdagspartier säger sig vara emot skatteflykt, och Socialdemokraterna till och med gick till EU-val på att bekämpa den, har regeringen antingen röstat emot förslag som skulle försvåra skatteflykt, eller underlåtit att trycka på för starkare regler.

Skatteflykten måste få ett slut. Att företag och rika individer flyttar pengar och vinster till skatteparadis och på andra sätt undviker att betala skatt undergräver välfärden på många håll, inte minst i världens fattigaste länder.

Skatteflykt är en av grundorsakerna till att människor fortfarande befinner sig i fattigdom. I en IMF-rapport uppskattas det att utvecklingsländer går miste om cirka 200 miljarder dollar om året på grund av skatteflykt. Det är pengar som skulle kunna ha använts till fattigdomsbekämpning genom sociala trygghetssystem, utbildning, vägar och kollektivtrafik samt rent vatten och gratis sjukvård. När människor får chansen att utbilda sig, kan transportera sig, inte behöver lägga stora delar av dagen på att få tag på vatten och mat, eller behöver oroa sig för att hamna i djup skuld vid sjukdom kan de också lyfta sig själva ur fattigdom. Men för att finansiera detta behövs skatteintäkter.

För låginkomstländer är skatteintäkter från internationella företag särskilt viktiga då de proportionellt sett utgör en större del av ekonomin. Exempelvis står bolagsskatter för i snitt 15,3 procent av skatteintäkterna i afrikanska länder, långt högre än OECD-ländernas ca 9 procent.

De senaste åren har en rad förslag och åtgärder för att stoppa skatteflykten lagts fram i EU och i OECD. En sådan är frågan om ökad transparens om var företag gör vinster och betalar skatt. Ett förslag som skulle tvinga storföretag att offentligt redogöra för hur mycket skatt man betalar i olika länder har diskuterats på EU-nivå i flera år. I den senaste omröstningen förra året kunde förslaget ha gått igenom. Men Sverige valde att rösta likadant som EU:s skatteparadis Irland, Malta, Luxemburg med flera och förslaget stoppades med endast en rösts övervikt. Regeringen skyllde på en teknikalitet i omröstningsförfarandet men den verkliga anledningen till att man röstade emot kan vara att svenska storföretag kan missgynnas om det kommer fram att de betalar lite skatt i de andra länder de är verksamma i.

En annan pågående process för att förhindra skatteflykten är EU:s så kallade svarta lista över skatteparadis. Magdalena Andersson har varit en entusiastisk förespråkare och listan är ett framsteg i kampen mot skatteflykt. Tyvärr är den otillräcklig. Flera av världens värsta skatteparadis, som till exempel Caymanöarna, har sluppit undan på grund av att man gjort kosmetiska ändringar i sin lagstiftning. Det behövs hårdare krav såsom förbud för noll bolagsskatt. Vår granskning visar att Sverige visserligen inte motarbetat hårdare förslag, men vi kan heller inte se att de drivit på för att få igenom dem.

En tredje process Sverige röstat emot handlar om så kallade digitala skatter. Många länder har sett sina skattebaser urholkas när allt mer ekonomisk aktivitet blivit digital. När exempelvis tidningsannonser flyttat till sökmotorer och musiklyssnande till streamingtjänster kan länder inte längre beskatta konsumtionen där den sker.

I stället tillfaller skatteintäkterna de länder där de globala storföretagen som dominerar den digitala marknaden har huvudkontor, inte sällan i skatteparadis. EU-kommissionen avslöjade år 2018 att digitala jättebolag betalade i genomsnitt 9,5 procent i bolagsskatt i jämförelse med snittet som ligger kring 23,2 procent. Därför har det både på EU och OECD-nivå diskuterats om digitala tjänster i stället kan beskattas där de används, något som skulle kunna gynna låginkomstländer som är extra beroende av bolagsskatter. Sverige har dock varit helt emot förslagen.

Den pågående pandemin visar hur skör den globala utvecklingen är. Återigen ökar fattigdomen och sjukvårdssystemen i många länder har drivits till randen av kollaps. Behovet av ökade offentliga resurser är enorm. Sverige ligger i världstoppen när det gäller att ge bistånd, men våra politiker måste agera på fler sätt för att förändra strukturerna som håller kvar människor i fattigdom. Skatteflykten är en av dem.

För att stärka välfärden i länder med utbredd fattigdom måste Sverige bidra till att skapa moderna och rättvisa skatteregler. I internationella skattefrågor måste Sverige inte bara ta hänsyn till hur förslag och åtgärder påverkar vårt land, utan även till hur världens länder tillsammans kan skapa ett rättvist skattesystem som hjälper till att lyfta människor ur fattigdom och uppfylla de globala målen om hållbar utveckling.

I dag är Sverige en av bromsklossarna inom EU i frågor om rättvis beskattning, låt oss i stället bli ett föregångsland.

Heidi Lampinen, policyansvarig Oxfam Sverige
Robert Höglund, kommunikationschef Oxfam Sverige

Feb 23, 2021
Feb
23
2021

Stödpaketen i coronapandemin utgör ett utmärkt tillfälle för att ge skatteflykten en dödsstöt

Visa nu en gång för alla att skatteflykt inte är acceptabelt, Magdalena Andersson, betala inte ut stöd till företag som flyr från skatt och kräv full transparens av alla företag. Det skriver Hanna Nelson, 
Oxfam Sverige, och Penny Davies, Diakonia.

 


Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar regeringens program mot skatteflykt och skatteundandragande vid en pressträff 2016. Nu har hon ett guldläge när det gäller att visa att hon menar allvar med tidigare löften om att skatteflykten ska stoppas, skriver artikelförfattarna. Bild: Erik Nylander/TT

Det här är en debattartikel som publicerades i Sydsvenskan den 18 maj 2020.

Skatteflykt underminerar välfärden och ökar ojämlikheten, både i Sverige och i fattiga länder. Därför var det mycket bra att regeringen och samarbetspartierna, Liberalerna och Centerpartiet, nyligen förklarade att inget statligt ekonomiskt stöd i coronapandemins spår ska gå till företag med hemvist i skatteparadis.

Inga detaljer har meddelats och därför är det svårt att veta vad beskedet innebär i praktiken.

Klart är i alla fall att finansminister Magdalena Andersson (S) nu har ett guldläge när det gäller att visa att hon menar allvar med sitt tidigare löfte att skatteflykten ska stoppas.

Regeringens besked kom efter att liknande beslut fattats i länder som Danmark, Polen och Frankrike. Där har regeringarna meddelat att det enbart är företag med hemvist i skatteparadis som finns med på EU:s svarta lista som undantas från statligt stöd. Det är otillräckligt och riskerar att göra besluten till plakatpolitik, något som inte får en egentlig verkan.

EU:s svartlista innehåller inte några av världens värsta skatteparadis, till exempel brittiska Jungfruöarna och Bahamas. Dessutom ingår inte några EU-länder, trots att flera av de största skatteparadisen finns inom unionen.

Men det är inte bara företag med hemvist i skatteparadis som ägnar sig åt skatteflykt. Kärnan i skattefifflandet är bristande transparens och hemlighetsmakeri.

För att kunna se om skatteflykt pågår bör företag redovisa hur mycket vinst och skatt de betalar i de länder företagen är verksamma. Oxfam och Diakonia föreslår därför i likhet med andra organisationer som det internationella nätverket Tax Justice Network, att globalt verksamma företag bara ska få statligt stöd om de publicerar en fullständig land-för-land-rapport, enligt Global Reporting Initiatives standard på skatteområdet, före årets slut.

Den svenska regeringen måste också sluta bromsa det långsiktiga arbetet mot skatteflykt inom EU.

Sverige och ett fåtal andra EU-länder har länge blockerat ett förslag om gemensamma EU- krav på offentlig land-för-land-rapportering av företags vinster och skatter.

Regeringen har tidigare sagt att Sverige blockerar förslaget för att få behålla makten över skattepolitiken i landet. Men förslaget är inte en skattefråga utan syftar till ökad transparens och öppenhet. Det är viktigt för att kunna utkräva ansvar. Förslaget handlar alltså inte om att införa nya skatter, förändra skattebaser, skattesatser eller liknande.

Mer transparens och skarpare åtgärder behövs för att komma åt skatteflykt. Uppskattningar från databasen Missing profits visar att Sverige går miste om cirka 23 miljarder kronor per år på grund av skatteflykt. Det motsvarar ungefär vad det skulle kosta att anställa 45 000 nya sjuksköterskor, något som enligt Vårdförbundet skulle kunna lösa hela Sveriges sjuksköterskebrist.

Företags skatteflykt kostar utvecklingsländer minst 200 miljarder dollar om året enligt Internationella valutafonden, och många fattiga länder förlorar större summor på skatteflykt än vad de till exempel lägger på sjukvård. Skatteflykt drabbar alla länder men särskilt allvarligt är att den förvägrar människor i låginkomstländer god sjukvård, utbildning och en chans att lyfta sig ur fattigdom.

Stödpaketen i coronapandemin utgör ett utmärkt tillfälle för att ge skatteflykten en dödsstöt. Visa nu en gång för alla att skatteflykt inte är acceptabelt, Magdalena Andersson, betala inte ut stöd till företag som flyr från skatt och kräv full transparens av alla företag. Alltid, inte bara under coronakrisen.

Hanna Nelson, policyansvarig på hjälporganisationen Oxfam Sverige.
Penny Davies, policyrådgivare på biståndsorganisationen Diakonia när det gäller utvecklingsfinansiering.

Sidor