Nyheter

Nov 18, 2022
Nov
18
2022

Din julgåva räddar liv

Den växande ojämlikheten i världen får katastrofala konsekvenser på många sätt – akut hunger är ett exempel. Just nu lever miljontals människor med hotet att dö av hunger. Krisen är akut i flera länder och som så ofta är barnen de allra mest utsatta. Din gåva kan betyda skillnaden mellan liv och död.


Magda lider av akut undernäring och har varit medvetslös i fyra dagar. På grund av torkan har hennes mamma inte kunnat ge henne tillräckligt med mat. Magdas gammelmormor vakar över henne medan hon kämpar för sitt liv på sjukhuset i Burao, Somalia.

Krig, konflikter, matkris och de alltmer extrema väderförhållandena innebär att människor som redan lever i fattigdom och utsatthet får det svårare att kunna försörja sig och överleva. Deras liv slås i spillror av situationer som de inte själva orsakat, eller kan påverka.

Somalia är ett av de länder som drabbats hårt. Här kämpar människor för att överleva den värsta torkan på närmare ett halvt sekel och en svältkatastrof är nära att bryta ut. Redan nu är nästan hälften av alla barn under fem år akut undernärda.

Tyvärr är Somalia långt ifrån det enda landet som just nu hanterar extremväder och hungerkris. Den akuta hungern ökar i världen, dag för dag. Så här kan det inte få vara. Med ditt stöd kan vi tillsammans rädda liv och kämpa för en mer jämlik framtid

Ge din julgåva här!

Oxfam finns på plats med katastrofhjälp i Somalia, på samma sätt som vi finns på plats på många andra ställen i världen, till exempel i Jemen och Pakistan. Vi arbetar med långsiktiga insatser för en mer jämlik värld och sätter press på regeringar och företag att ta sitt ansvar för människor och klimat. Men vi behöver också göra akuta insatser här och nu. För att kunna göra det behöver vi din hjälp.

Exempel på vad en gåva kan räcka till:

567 KR – redskap & fröer till en odling som klarar torka bättre

359 KR – rent vatten till fyra familjer i en vecka

216 KR – mat till två familjer i en månad

En gåva kan betyda skillnaden mellan liv och död - ge din gåva redan i dag

 

Nov 3, 2022
Nov
3
2022

Situationen allt mer akut i det torkdrabbade Östafrika - en människa dör var 36 sekund

Oxfam gick nyligen ut och varnade för att situationen för människorna i det torkdrabbade Östafrika snabbt förvärras. De hårdast utsatta områdena närmar sig med allt högre hastighet en svältkatastrof. Fram till årsskiftet beräknas en person dö av hunger var 36 sekund. Det är en alarmerande ökning sedan maj, då en person var 48 sekund dog av hunger. Över sex miljoner barn står inför, eller lider redan av, akut undernäring.


Sowda är mamma till fem barn och bor i Kenya. Hon har drabbats hårt av torkan, och oroar sig ständigt för hur de alla ska få mat. Foto: Khadija Farah/Oxfam 

"Klockan tickar obönhörligt mot svält och fler och fler människor dör när hungern tar ett allt hårdare grepp. Efter fyra säsonger av uteblivna regnperioder håller människorna på att förlora kampen för att överleva - deras boskap har dött, skördar uteblivit och matpriserna ökar på grund av kriget i Ukraina. Varningsklockorna har ringt i månader, men omvärlden har ännu inte vaknat och förstått hur fruktansvärd verkligheten är. Människor lider på grund av klimatförändringar, som de inte har gjort någonting för att orsaka. De rika länder som bidragit mest till klimatkrisen har ett moraliskt ansvar att skydda människor från den skada de har vållat”, säger Parvin Ngala, regionchef för Oxfam i Afrikas horn och Centralafrika.

Oxfams senaste analys av tillgängliga uppgifter tyder på att människor i Somalia, Etiopien och Kenya dör i högre takt sedan maj. Analysen tyder också på farliga förseningar i biståndet till de miljontals som står på randen till svält.


Foto: Khadija Farah/Oxfam

Sowda har fem barn och har drabbats hårt: "Torkan har tagit många liv häromkring. Vi har förlorat nästan alla boskap som är hela samhällets ryggrad. Sen torkan började har jag förlorat 30 utav 50 djur. Situationen har orsakat en alarmerande matbrist, vattenbrist, död och sjukdom bland både människor och djur." 

Befolkningen i Somalia utstår den värsta hungerkrisen i mannaminne och antalet personer som lever under svältliknande förhållanden är redan nu fler än under hungersnöden 2011, då mer än en kvarts miljon människor dog. Nästan var sjätte person i Somalia står idag inför extrem hunger.

Stora delar av regionen har drabbats av fyra uteblivna regnperioder, och en femte är sannolikt nära förestående. Klimatförändringarna gör det allt svårare att odla grödor och har tvingat boskapsskötarna att överge sitt traditionella sätt att leva. Krisen har på många håll förvärrats av konflikter, covid-19 och av stigande matpriser, som delvis beror på kriget i Ukraina men också på lokal brist på livsmedel.

Även människorna i Sydsudan är hårt drabbade av en hungerkris, orsakad av översvämningar och konflikter, men på grund av brist på tillgänglig data har det inte varit möjligt att inkludera Sydsudan i analysen.

Det saknas för närvarande totalt mer än 3 miljarder dollar i FN:s vädjan om stöd till Somalia, Etiopien, Kenya och Sydsudan.

 

Okt 18, 2022
Okt
18
2022

Oroande att rika länder sviker löften om klimatfinansiering

Endast en tredjedel av det utlovade stödet gick till länder med utbredd fattigdom, för att hjälpa dem anpassa sig till och hantera klimatförändringarnas konsekvenser.

Översvämning i Pakistan 2022. Foto: Arif Shah/Oxfam

Världens rika länder har förbundit sig till att tillsammans avsätta 100 miljarder dollar årligen till länder med utbredd fattigdom, som är extra sårbara för klimatförändringarna. I en ny rapport visar Oxfam att det löftet långt ifrån har uppfyllts. År 2020 ska klimatfinansieringen ha uppgått till 83,3 miljarder dollar sammanlagt (varav 13,1 miljarder kom från privata givare), enligt givarländernas egna uppgifter. 

Men Oxfams nya rapport Climate Finance short-changed, som har tittat på rika länders rapporterade klimatfinansiering 2019–2020, avslöjar ett allvarligt svek. Oxfam uppskattar att det verkliga värdet av klimatfinansieringen endast är en tredjedel av vad länderna själva har rapporterat och endast uppgår till mellan 21 och 24,5 miljarder dollar. Orsakerna till överrapporteringen är otydliga regler och en överskattning av faktisk klimatfinansiering och att en ökande andel klimatfinansiering, närmare två tredjedelar, ges i form av lån och i allt högre grad som icke-förmånliga lån.

– Det är ett svek som får konsekvenser för människor som redan befinner sig i väldigt utsatta situationer. Istället för att stötta länder som är särskilt sårbara och utsatta för allt värre torkperioder, cykloner och översättningar, så leder det här agerandet till att försämra deras förutsättningar att klara nästa kris, och till att öka deras skulder. Resultatet blir att de mest sårbara länderna fortsatt saknar förutsättningar att hantera och anpassa sig till klimatkrisens allvarliga konsekvenser, säger Hanna Nelson, policychef Oxfam Sverige.

Det krävs snabb handling för att återuppbygga förtroendet för klimatfinansieringen, och det är av största vikt att detta tas på allvar under det kommande klimattoppmötet, COP27, som äger rum den 6–18 november i Sharm el-Sheikh i Egypten. Oxfam vill att världens ledare agerar för att justera felberäkningarna, återupprätta förtroendet för klimatfinansieringen, och se till att länder som är särskilt sårbara för klimatförändringarna och länder med utbredd fattigdom får det ekonomiska stöd de har rätt till och behöver om de ska ha en chans att hantera de för oerhörda konsekvenserna av den klimatkris de bidragit allra minst till att orsaka från första början.

– Varje dollar som uteblir är en dollar som de allra fattigaste länder inte får ta del av, och resulterar i förlust av liv och försörjningsmöjligheter, och försvårar möjligheten till en rättvis klimatomställning, säger Hanna Nelson.

 

Oxfams krav till världens ledare inför COP27: 

  • Förtydliga och förbättra regler för rapportering av klimatfinansiering 
  • Vid rapportering ska alla givare rapportera hur stor andel av ett lån som är gåva kontra lån.  För att undvika “uppblåsta” och möjliggöra för jämförelse bör alla länder inkludera ett tydliggörande av hur de har uppskattat klimatrelevansen av sin finansiering. Slutligen bör icke-förmånliga lån inte ingå som klimatfinansiering framöver.  
  • Lev upp till löften om 100 miljarder amerikanska dollar i klimatfinansiering 
  • Kompensera för de år mellan 2020-2025 som löftet inte har nåtts, genom att öka kommande års klimatfinansiering. Öka gåvoandelen av klimatfinansiering, samt säkerställa att andelen som går till klimatanpassning ökar och utgör minst 50 % av all klimatfinansiering – och anta en plan för att leverera på målet om att dubbla finansieringen till klimatanpassning.  
  • Anta ett klimatfinansieringsmål post-2025 
  • Hantera de brister som finns i nuvarande finansieringsmål och gör ett tydligt åtagande om vad som utgör klimatfinansiering och hur klimatfinansiering ska bokföras och rapporteras. Anta ett mål som särskilt gäller finansiering till klimatanpassning.  

 

Om rapporten:

Climate Finance short-changed är ännu en i en serie rapporter som visar på de oerhörda konsekvenser klimatkrisen får för människor i änder med utbredd fattigdom, som gjort allra minst för att orsaka klimatförändringarna. Rika länder som under lång tid har haft höga utsläpp av växthusgaser och därmed ett tungt ansvar för klimatkrisen har också ett ansvar och en skyldighet att hjälpa länder med utbredd fattigdom att kunna hantera klimatkrisen.

Läs rapporten i sin helhet samt tidigare rapporter om klimat nedan.

Okt 10, 2022
Okt
10
2022

Globalt index visar: Sverige sämst i Norden på att bekämpa ojämlikhet

Sverige tappar 10 platser i det globala jämlikhetsindexet “Commitment to Reducing Inequality” (CRI) som tas fram av Oxfam i samarbete med Development Finance International (DFI).
Commitment to Reducing Inequality Index är ett jämlikhetsindex som tas fram vartannat år av Oxfam tillsammans med Development Finance International (DFI). I indexet rankas 161 länders åtaganden för att minska den ekonomiska ojämlikheten. Rapporten analyserar specifikt åtgärder inom tre områden som är avgörande för att bekämpa ekonomisk ojämlikhet: välfärd, skatter, och arbetstagares rättigheter.

Årets index som mäter åren 2020–2021, visar en negativ trend i världen, där den ekonomiska ojämlikheten ökar. Under den värsta hälsokrisen på ett århundrande valde hälften av de fattigaste länderna att minska sina sjukvårdsbudgetar och 95 procent av alla länder frös eller sänkte skatterna för rika och företag. Sverige rasar till plats 20, lägst rankat av de nordiska länderna, medan Norge toppar listan.

– En ojämlik värld leder till ökad social oro, politisk instabilitet, våld och kriminalitet. Därför är utvecklingen i Sverige och världen just nu oroande. Tappet för Sverige är främst en följd av att politiska beslut har inneburit att Sveriges skattepolitik inte lyckas med att bekämpa ekonomisk ojämlikhet. Om Sverige och andra länder inte börjar agera för att bromsa den eskalerande ojämlikheten kan det få katastrofala följder, säger Suzanne Standfast, generalsekreterare för Oxfam Sverige.

Inom skatteområdet hamnar Sverige bara på plats 103 av 161. Rankningen baseras både på politiska åtgärder inom skatteområdet de senaste två åren, och på effekterna av de senaste decenniernas skattepolitik som leder till ökande klyftor i Sverige.

– Den extrema fattigdomen och hungern ökar i världen, och de allra flesta människor får nu kämpa hårdare för att få pengarna att räcka. Vi behöver börja prata om ojämlikheten och dess konsekvenser i Sverige. Vi vill se att politiken gör en analys och föreslår lösningar både för att minska den ekonomiska ojämlikheten inom Sveriges gränser, men också för att minska ojämlikheten mellan länder och i länder med utbredd fattigdom, säger Suzanne Standfast.

 

Korta fakta från indexet

Commitment to Reducing Inequality Index visar bland annat:
- Under den värsta hälsokrisen på ett århundrade valde hälften av låginkomst- och medelinkomstländerna att minska sina sjukvårdsbudgetar. Hälften av alla 161 länderna i indexet minskade investeringarna i social trygghet, och 70 procent minskade på utbildningsbudgeten.
- Medan fattigdomen ökade till rekordnivåer och arbetare kämpar med decenniets högsta priser, misslyckades två av tre länder med att höja minimilönen i linje med den ekonomiska utvecklingen under pandemin.
- Trots ett högt tryck på statliga investeringar under pandemin frös 143 av 161 länder skatten för sina rikaste medborgare, och 11 länder sänkte deras skatt.
- Några av de länder som gick emot den globala trenden och vidtog starka åtgärder för att minska ojämlikhet är Costa Rica, Nya Zeeland, De ockuperade palestinska territorierna och Barbados.
- Låginkomstländer spenderade 27,5 procent av 2021 års budget på avbetalning av skulder – dubbelt så mycket som de spenderade på utbildning, fyra gånger vad de lade på hälso- och sjukvård och nästan 12 gånger så mycket som de spenderade på social trygghet.

Sep 8, 2022
Sep
8
2022

Ny Oxfamrapport avslöjar myterna om matkrisen

Matpriserna stiger runtom i världen och hundratals miljoner människor går hungriga idag. Samtidigt finns tillräckligt mycket mat för att mätta alla människor på jorden. En ny Oxfamrapport slår hål på 10 myter om mat och hunger, och visar att det är fullt möjligt att bygga ett hållbart globalt system för produktion och handel med mat.

Idrissa Ouedraogo, bonde i Sydafrika. Foto: Cissé Amadou/Oxfam
 

Idag släpper Oxfam rapporten ”Fixing our Food – Debunkning 10 mynths about the global food system and what drives hunger” som visar på de stora utmaningar som världen behöver ta sig an för att lösa den globala matkrisen. Den visar också att det är möjligt att bygga ett hållbart globalt system för produktion och handel med mat.

Samtidigt som den akuta hungern i världen ökar, och alltfler människor drabbas av ökande matpriser, går flera av de största livsmedelsföretagen med rekordstora vinster. Läget i världen är akut – men det är inte brist på mat som är problemet. Den mat som produceras räcker för att alla på jorden skulle kunna få i sig tillräckligt många kalorier per dag för ett hälsosamt liv.

– Oxfam finns på plats i över 90 länder och stöttar människors kamp för att kunna försörja sig och sina familjer. Vi ser varje dag hur ett trasigt livsmedelssystem, den pågående klimatkrisen och den växande ojämlikheten orsakar mänskligt lidande och leder till kriser och konflikter.  Matfrågan är en viktig säkerhetspolitisk fråga för låginkomstländer, men också för oss här i Sverige, säger Hanna Nelson.

Matkrisen slår mot alla, men hårdast drabbade är de mest utsatta som lever med mindre marginaler och tvingas spendera en allt större andel av sina inkomster på mat. Redan idag spenderar människor i Östafrika ungefär 60% av sin inkomst på mat, medan motsvarande siffra för oss i Sverige är cirka 13 procent, och matinflationen ökar i ojämn takt i världen just nu.

I Oxfams nya rapport presenteras en rad förslag för ett hållbart globalt system för produktion och handel med mat, bland annat:   

  • Investera i den småskaliga, lokala matproduktionen och parallellt stärk hållbarheten och öka inkluderingen i den globala handeln. Väl fungerande lokal matproduktion är effektivt sätt att minska hunger och fattigdom och att öka motståndskraften vid kriser i omvärlden.   
  • Internationella handelsavtal och handelsregler behöver omförhandlas för att skapa mer rättvisa och flexibilitet för låginkomstländer, för att möjliggöra för väl fungerande lokala livsmedelssystem. Kriget i Ukraina är det senaste exemplet som visar på sårbarheten i övertron på den globala marknaden. 
  • Ta politiska initiativ för att hålla matpriserna nere, och samtidigt garantera sociala trygghetssystem så att människor inte går hungriga när priserna stiger och distributionen brister.  
  • Säkerställ att odlingsbar mark används till produktion av mat. Samtidigt som matpriserna stiger används idag alltmer odlingsbar mark till att odla livsmedel som sedan används till icke-hållbar produktion av biobränslen. Subventioner och skattelättnader som stimulerar till omläggning av jordbruksproduktion till bränsleproduktion bör avvecklas.   
  • Motverka den extrema maktkoncentrationen i livsmedelssektorn. Idag har några få aktörer stor makt och inflytande att påverka beslut som är avgörande för tillgången till mat, såsom vilken typ av mat som produceras, av vem och när, vad den kostar och inte minst vem som får äta den. För en mer rättvis och jämlik handel med mat måste politiken reglera detta. 
  • Reglera spekulationen på mat. Spekulation på priser i livsmedelssektorn var en del av orsaken till de skenande matpriserna och den globala matkris vi såg 2007–2008 och 2011. Trots den erfarenheten så saknas till stor del effektiv reglering av handel med värdepapper inom livsmedelssektorn.

 

Mat- och hungerkrisen: miljontals människor riskerar svält

- I Västafrika pågår just nu den värsta matkrisen på ett decennium med 27 miljoner människor som svälter, en siffra som beräknas stiga till 38 miljoner om inga åtgärder sätts in.

- I Östafrika, där torkan är den värsta på 70 år, beräknas en människa dö av hunger var 48:e sekund.

- I Jemen och Syrien, länder sönderslitna av konflikt, saknar nästan 30 miljoner människor tillräckligt med mat.

- Över hela jorden lever idag 193 miljoner människor i akut hunger, och effekterna av kriget i Ukraina beräknas leda till att ytterligare 47 miljoner människor drabbas av akut hunger.

- Nästan alla drabbas av matkrisen, även i rika länder som Sverige stiger matpriserna och antalet människor som går hungriga ökar. I exempelvis USA steg andelen människor som inte har tillräckligt att äta från 7,8 procent I augusti 2021 till 11,2 procent I april 2022.

Källa: ”Fixing our Food – Debunkning 10 mynths about the global food system and what drives hunger” (Oxfam)

Sidor