Nyheter

Maj 26, 2017
Maj
26
2017

Klimatkris = Hungerkris

Om inte mycket mer görs för att minska växthusgasutsläppen kommer världen bara se fler hungerkriser som den i Östafrika just nu. 

Över tolv miljoner människor står inför svår hunger i Östafrika och allt fler bevis pekar mot att klimatförändringarna förvärrat krisen. Detta visar en forskningsöversikt som Oxfam i dag publicerar. Vi skriver också om det på Aftonbladet Debatt, texten återpublicerad nedan.

Svälten – katastrofal varning om framtiden

De senaste decennierna har Östafrika upplevt en tydlig trend av ökande temperaturer varje år. Det varmare klimatet förvärrar konsekvenserna av uteblivet regn genom att avdunstningen från marken ökar och jordens fuktighet minskar. Det drabbar i sin tur växtligheten och möjligheten för människor att få fram mat både till sig själva och sina djur.

Även regnfallen kan ha en direkt koppling till klimatförändringarna, även om relationen här är mindre säker. Regnet över Östafrika har minskat kontinuerligt de senaste decennierna på ett sätt som inte setts på åtminstone 140 år. 10 av de 16 senaste regnperioderna i östra Kenya och södra Somalia har varit torrare än normalt. Under sju av de 10 senaste åren har man upplevt kronisk torka.

Situationen nu är särskilt allvarlig. På många sätt är grundförutsättningarna värre än under svältkrisen 2011 som dödade över 250 000 människor, även om denna kris ännu inte skördat i närheten av lika många liv.

Denna torka har redan varat i tre år, vilket tömt människors resurser. Familjer som tidigare levde relativt rika liv och hade god beredskap för tillfälliga kriser står nu helt utan resurser.

En 60-årig kvinna från Somaliregionen i Etiopien vid namn Ibado berättade att hon aldrig upplevt något liknande. ”Vi hade 700 får och getter men nu har vi bara sju kvar”, berättar hon för Oxfam. En annan kvinna, Seynes från Somaliland berättar ”Mina barn gråter hela tiden, de säger att de är hungriga. Jag kan bara ge dem lite socker tills de gråtit sig till sömns. Vi ägde 400 får och 100 kameler men alla djur utom tre får har dött under torkan.”

Oxfam och andra hjälporganisationer är på plats med mathjälp och rent vatten men mer resurser behövs för att lindra de akuta behoven. Världens ledare måste också se detta som en katastrofal varningsklocka om vad som komma skall. I takt med stigande temperaturer kommer fler hungerkriser att uppstå. Vi behöver ett klimatbistånd för att människor ska kunna anpassa sig till de nya förhållandena men framförallt behövs förstärkta insatser mot utsläppen av växthusgaser så att klimatförändringarna kan begränsas.

Om knappt en grads uppvärmning redan bidrar till att kasta tiotals miljoner in i allvarlig hunger vill man inte ens tänka på vad två, eller tre graders uppvärmning som världen verkar vara på väg mot nu, kommer innebära för de mest utsatta, de som dessutom är minst skyldiga till klimatkrisen. Alla kan hjälpas åt för att stoppa den akuta krisen nu genom att ge stöd till organisationerna verksamma på plats. Minst lika viktigt är att vi gemensamt arbetar för att stoppa växthusgasutsläppen så att katastrofen inte upprepas om och om igen.

 

Apr 12, 2017
Apr
12
2017

Berättelser från Aleppo

Oxfam är med och bygger upp ett krigsskadat Aleppo.

 

Många människor har återvänt till östra Aleppo sedan syriska styrkor återtog stadsdelen från IS i december 2016. Nedan kan ni läsa berättelser om några invånare, samt få information om hur Oxfam arbetar i staden.

”Mina barnbarn, som är mellan 3-12 år, har inte förstått det här kriget” säger Mansour. Han behövde fly från sin gamla hemstad, som ligger 4 mil från Aleppo, vid ett flertal tillfällen för att stridigheterna blev för intensiva och livsvillkoren för svåra. Nu bor han sedan en tid tillbaka i Aleppo. I början av året blev 2 miljoner människor i Aleppo utan dricksvatten, eftersom vattenkällan hade ockuperats av IS. Trots att den nu har blivit återtagen tillförses inte Aleppo med tillräckligt mycket vatten. Familjer får hämta vatten från brunnar som ligger långt bort. ”Eftersom jag har dimsyn, så kan jag inte göra så mycket. Mina barnbarn får skaffa fram vatten till hela familjen” säger Mansour. Mycket av Aleppos vatten förvaras i dåligt isolerade tankar vilket gör att vattenburna smittor kan spridas.

Därför har Oxfam installerat mer än 450 vattentankar i flera hem, inklusive Mansours, för att underlätta vardagslivet för människor.

5-åriga Lubna lämnade sitt hem i Al-Sakhour i östra Aleppo med sin familj för ungefär tre år sedan. Nu är hon och hennes familj tillbaka i staden. När de återvände hem upptäckte hennes familj att alla deras tillhörigheter hade blivit stulna. De har bestämt sig för att stanna och försöka återbygga sina liv i den förstörda staten. För att hjälpa Lubna, hennes familj, och andra så gör Oxfam många insatser i staden. Sedan december 2016 har Oxfam i samarbete med Syrian Arab Red Crescent distribuerat mer än 13 000 hygienkit innehållandes tvättmedel, toalettpapper, tvål, tandkräm, tandborstar, schampo, rakblad, raklödder, handdukar, nagelsaxar, näsdukar och diskmedel. 

Här är Alaa, 9 år och Hayat, 11 år. Bilden är tagen innan de ska promenera bort till en offentlig vattentank i Al-Sakhour. De två flickorna och deras familjer återvände till östra Aleppo i december. Oxfam har installerat en vattentank som rymmer 45 000 liter vatten i staden.

Sedan Aleppo togs tillbaka av den syriska armén och dess allierade i december 2016 så har Oxfam:

• Distribuerat mer än 13 000 hygienkit till familjer. 

• Installerat fyra latriner.

• Distribuerat nästan 3000 vattenflaskor.

• Distribuerat mer än 22 000 filtar.

• Distribuerat nästan 6000 bindor.

• Distribuerat mer än 10 000 mattor.

• Distribuerat nästan 10 000 blöjpaket.

• Distribuerat 143 specialanpassade blöjor.

• Distribuerat nästan 3000 hinkar med kranar.

• Distribuerat mer än 15000 plastdunkar.

• Distribuerat mer än 24 000 vinter-kit.

• Installlerat nästan 500 metallvattentankar av olika storlekar.

• Distribuerat mer än 3000 minihygienkit innehållandes tvål, tvättmedel, schampo och bindor.

Apr 6, 2017
Apr
6
2017

Flyktingar misshandlas av tjänstemän vid Europas gränser

En ny rapport visar att det förekommer systematiskt våld mot migranter vid Europas gränser vid Västra Balkan. Människor som flyr från krig, förföljelse och fattigdom beskriver hur poliser, gränsvakter och andra tjänstemän har slått, rånat och gjort andra inhumana handlingar mot dem. Många berättar att det har skett olagliga deportationer för att hindra människor från att inleda sina asylprocesser.

 

Foto: Miodrag Ćakić
 
Rapporten ”Ett farligt spel” är baserad på 140 intervjuer med flyktingar. Rapporten har sammanställts av Belgrade Centre for Human Rights (BCHR) och Macedonian Young Lawyers Association (MYLA), med stöd från Oxam. Den innehåller vittnesmål om incidenter i Serbien, Ungern, Kroatien, Bulgarien och den forna jugoslaviska republiken av Makedonien. "De satte oss i en bur och gav oss inte mat på tre dagar. De slog oss så hårt. De gav oss till och med elchocker" säger Isaaq från Afghanistan om hur han blev behandlad i Bulgarien.

Rapporten har döpts till ”Ett farligt spel” eftersom ”Spelet” är hur migranter refererar till deras försök att ta sig över gränserna och samtidigt undgå att bli dåligt behandlade av tjänstemän. Alla 140 personer som intervjuades i rapporten vittnade om att de hade blivit dåligt behandlade av tjänstemän. Saker som kommit fram från vittnesmålen:

  • Gränspoliser i Kroatien tvingade flyktingar att ta av sig sina kläder och gå tillbaka över gränsen till Serbien, medan officerare slog dem med batonger.
  • Ungerska tjänstemän tvingade migranter att ta av sig sina kläder och sitta i snö samtidigt som de hällde kallt vatten över dem.
  • Bulgariska polistjänstemän tog en hel grupp av migranters alla värdesaker, även deras skor, innan de skickade tillbaka dem över gränsen.

Ruth Tanner, talesperson för Oxfam i sydöstra Europa säger: ”Människor som många gånger flytt våld vi inte ens kan föreställa oss i deras hemländer kastas chockerande nog ibland tillbaka till samma brutala verklighet här i Europa. De vittnesmål vi har samlat exponerar vilka fruktansvärda handlingar som regeringar tillåter ske bara för att kunna stoppa människor från att ta sig in på deras territorium”.

Många migranter har haft problem med att inleda sin asylprocess i Serbien och Makedonien, och vittnar om frekventa massutvisningar av flyktingar. Dessa så kallade ”pushbacks” är förbjudna enligt internationell flyktinglag och strider mot lagar för mänskliga rättigheter.

Rapporten visar att myndigheterna driver människor från ett land till ett annat, helt utanför rättssystemets ramar. Enskilda individer hörs inte, får ingen rättshjälp, inga tolkar och har ingen rätt att överklaga. Detta är olagligt och oetiskt.

Exempel:

  • I Serbien blev en grupp migranter, där en 2-åring ingick, informerade om att de skulle tas till ett mottagningscenter för flyktingar. Istället tog poliserna dem till en skog vid Bulgariska gränsen, trots att det var mitt i natten och väldigt kallt väder. Gruppen överlevde men när de återfanns hade två av dem tappat medvetandet på grund av hypotermi.
  • En grupp migranter uttryckte sin önskan om att söka asyl i en domstol i Serbien. Men polismännen som skulle köra dem till ett mottagningscenter för flyktingar körde dem istället till Bulgariska gränsen och förstörde domstolsdokumenten.

”Det har rapporterats om sådana här handlingar förut, men Europeiska unionen har knappt gjort någonting alls för att få stopp på det.  Tvärtom har Europeiska rådets ordförande Donald Tusk prisat migrationsarbetet utfört av samma regeringar som exponeras i den här rapporten. EU är tänkt att vara en bastion för de mänskliga rättigheterna, men genom att backa upp den här politiken stödjer EU sådant här beteende. Det lämnar en skamfläck på inte bara de nationella regeringarna, utan även på EU ”, säger Ruth Tanner.

 

Foto: Miodrag Ćakić

Oxfam, BCHR och Myla uppmanar regeringarna i Serbien, Makedonien, Kroatien, Ungern och Bulgarien att omedelbart upphöra med kränkningarna av människors rättigheter och att skyndsamt vidta åtgärder mot förövarna som begår brott mot invandrare och flyktingar.

De tre organisationerna uppmanar också EU att inta sin roll och säkerställa att folkrätten och de mänskliga rättigheterna respekteras. EU:s regeringar bör se till att alla stater längs Balkanvägen följer internationella lagar och regler, och de måste själva respektera dessa juridiska och moraliska förpliktelser. 

Läs hela rapporten här.

 

Mar 27, 2017
Mar
27
2017

EUs banker gör enorma vinster i skatteparadis

Enligt en ny rapport från Oxfam och organisationen Fair Finance Guide International som släpps idag registerar Europas tjugo största banker över 25 procent av sina vinster i skatteparadis.

- En siffra som inte alls motsvarar den egentliga nivån av ekonomisk aktivitet som sker där.

 

Rapporten Opening the Vaults pekar mot att diskrepansen har ökat på grund av att banker använder skatteparadis för att undvika att betala sin beskärda del av skatter, för att underlätta skatteflykt för sina kunder eller för att kringgå regler och lagar. Undersökningen har möjliggjorts av EU:s nya regler för ökad transparens, som kräver att europeiska banker publicerar information om de vinster de gör och den skatt de betalar i alla länder där de verkar. Rapportens slutsatser är:

  • Skatteparadis står för 26 procent av de vinster som de 20 största europeiska bankerna gjort – vilket utgör ungefär 25 miljarder euro – men bara 12 procent av bankernas omsättning och 7 procent av bankernas anställda.
  • Dotterbolag i skatteparadis är i genomsnitt dubbelt så lukrativa som de som finns på andra ställen. För varje aktivitet på 100 euro gör bankerna en vinst på 42 euro i skatteparadis, jämfört med det globala genomsnittet på 19 euro per 100 euro.
  • Bankanställda i skatteparadis verkar vara fyra gånger mer produktiva än en vanlig bankanställd – eftersom de genererar en genomsnittlig vinst på 171 000 euro per år jämfört med 45 000 euro per år som en genomsnittlig anställd genererar.
  • Under 2015 gjorde europeiska banker en vinst på minst 628 miljoner euro i skatteparadis där de inte har några anställda. Till exempel så gjorde den franska banken BNP Paribas en helt skattefri vinst på 134 miljoner euro på Cayman Islands, trots att banken inte har några anställda där.
  • Vissa banker rapporterar vinster i skatteparadis samtidigt som de rapporterar förluster på annat håll. Till exempel, Tysklands Deutsche Bank rapporterade förluster på flera stora marknader under 2015, medan de registrerade nästan 2 miljarder euro i vinst i skatteparadis. Luxemburg och Irland är de mest populära skatteparadisen, de stod för 29 procent av de vinster som banker rapporterade från skatteparadis 2015.
  • De 20 största bankerna rapporterade 4,9 miljarder euro i vinst i det lilla skatteparadiset Luxemburg 2015 – det är mer än vad de rapporterade i Storbritannien, Sverige och Tyskland kombinerat.
  • Banker betalar oftast lite eller ingen skatt alls på vinster som de rapporterar från skatteparadis. Europeiska banker betalade ingen skatt på vinster för 383 miljoner euro som de rapporterade från sju skatteparadis 2015.
  • I Irland, betalade europeiska banker en effektiv skattenivå på inte mer än 6 procent – hälften av den lagstadgade nivån – och tre banker (Barclays, RBS och Crédit Agricole) betalade inte mer än 2 procent.

Manon Aubry, Oxfams talesperson för rättvisa skatter säger: ”Nya EU-lagar om transparens ger oss en inblick i Europas största bankers affärer och det är ingen vacker syn. Regeringar måste ändra lagarna så att de förhindrar banker och andra stora företag från att använda skatteparadis för skatteflykt och för att hjälpa deras klienter med att undvika skatter. Alla företag och individer har ett ansvar att betala sin beskärda del i skatt".

"Skatteflykt berövar länder, europeiska länder såväl som utvecklingsländer, på pengar som de behöver för att betala exempelvis läkare, lärare och socialarbetare" säger Aubry.

Många länder blir lurade på pengar av skattesmitare, pengar som behövs för att bekämpa fattigdom och ojämlikhet. Tyvärr drabbas fattiga länder allra hårdast. Multinationella företags skatteflykt kostar fattiga länder över 90 miljarder euro varje år. Den pengasumman är tillräcklig för att förse 124 miljoner barn med undervisning och för att finansiera sjukvård som skulle kunna förhindra minst 6 miljoner barns död.

Transparensåtgärder, som EUs regler om offentlig land-till-land rapportering, är essentiella verktyg för den globala kampen mot skatteflykt och skattefusk. Dock är det nya förslaget från EU-kommissionen, som syftar till att utvidga den offentliga rapporteringen utanför banksektorn, bristfällig. Förslaget är begränsat till företag som har en omsättning på 750 miljoner euro eller mer, en åtgärd som skulle utesluta upp till 90 procent av alla multinationella företag, och som inte kräver att företag ska rapportera om sin verksamhet i alla del länder där de verkar, inklusive utvecklingsländerna.

EU:s insynsregler har börjat öppna upp den ibland skumma värld där företagens beskattning sker, för offentlig granskning. Dessa regler måste nu utvidgas för att säkerställa att alla stora företag tillhandahåller finansiella rapporter för varje land där de är verksamma. Detta kommer att göra det lättare för alla länder – inklusive de fattigaste – att fastställa om företagen betalar sin skatt eller inte" säger Aubry.

Rapporten Opening the Vaults, en sammanställning av vår data, och ett metodologidokument är tillgängligt här: https://www.oxfam.org/en/research/opening-vaults.

De 20 europeiska bankerna som har granskats/bedömts av Oxfam är HSBC, Barclays, RBS, Lloyds, Standard Charter, BNP Paribas, Crédit Agricole, Société Générale, BPCE, Crédit Mutuel-CIC, Deutsche Bank, Commerzbank AG, Ipex, ING Group, Rabobank, UniCredit, Intesa Sanpaolo, Santander, BBVA och Nordea. Alla banker ombads kommentera resultaten i rapporten före publiceringen – deras svar beskrivs i rapporten.

Mar 8, 2017
Mar
8
2017

Kampen mot fattigdom påverkas av nya hot mot kvinnors rättigheter

Detta är en kritisk tid för kvinnors rättigheter. Bara genom att tackla diskrimineringen av kvinnor och flickor kan vi utrota fattigdomen för alla.

 

Kvinnors en gång så svårvunna rättigheter riskerar att nedmonteras och därmed även påverka kampen mot fattigdom negativt varnar Oxfam. Den lag som förbjuder USA att finansiera projekt innehållandes familjeplaneringsåtgärder är ett utav ett antal nya hot som påverkar världens allra fattigaste kvinnor. Ett annat hot är att det med nuvarande takt kommer att ta 170 år innan lönegapet mellan män och kvinnor på 23 procent försvinner, vilket är 52 år mer än vad det skulle ha tagit för ett år sedan.  Ytterligare en oroande utveckling är att givarstödet direkt till kvinnorättsorganisationer har mer än halverats de senaste fem åren. Allt detta riskerar att nedmontera kvinnors rättigheter. Om jämställdhetsarbetet hotas kommer det bli omöjligt för världsledare att utrota fattigdom till 2030.

Nikki Van Der Gaag, Oxfams chef för jämställdhet och kvinnors rättigheter säger:

”Detta är en kritisk tid för kvinnors rättigheter. Bara genom att tackla diskrimineringen av kvinnor och flickor kan vi utrota fattigdomen för alla. Samtidigt som vi givetvis ska fira framsteg som kvinnor har gjort mot en mer jämställd framtid, så visar de senaste hoten mot kvinnors grundläggande mänskliga rättigheter att vi inte kan ta dessa framsteg för givet.”

”Det är viktigt att vi samlas och samarbetar för att se till så att kvinnors röster hörs. Vi har alla en roll att spela, oavsett vilket kön vi har”.

Oxfam har lanserat en rapport, om en ekonomi som fungerar för kvinnor, och som beskriver hur betalt arbete är en viktig väg ut ur fattigdom för kvinnor. Den ekonomiska ojämlikheten mellan män och kvinnor är tillbaka på samma nivå som 2008 och miljontals kvinnor runt om i världen fortsätter att ha låga löner, otrygga jobb och en tuff och ojämlik arbetsbörda i hemmet.  Även i de länder där uppdelningen är mest jämställd uppskattas kvinnor lägga åtminstone dubbelt så mycket tid på obetalt arbete i hemmet. Obetalt arbete i hemmet beräknas varje år motsvara 10 biljoner dollar per år, vilket är mer än Indiens, Japans och Brasiliens BNP tillsammans. Studier visar också att ojämlikheten mellan kvinnor och män i utvecklingsländer sedd ur ett ekonomiskt perspektiv kostar ungefär 9 biljoner dollar per år.

Denna Internationella kvinnodag vädjar Oxfam till människor runtom i världen att stå upp för kvinnors rätt till säkra och rättvist betalda jobb, och en värld fri från orättvisor och fattigdom.

Sidor