Nyheter

Maj 19, 2020
Maj
19
2020

Alla måste få del av ett framtida coronavaccin- inte bara rika

Vaccin till halva jordens befolkning kan kosta mindre än vad de största läkemedelsföretagen tjänar på fyra månader.

 


En Oxfamarbetare blir vacccinerad mot ebola under utbrottet i Kongo 2018. Foto: John Wessels/Oxfam

Det är av största vikt att ett vaccin mot coronaviruset fördelas jämlikt över världen, men rika länder och stora läkemedelsföretag kan komma att hindra eller försena vaccinet från att komma fram till människor som lever i utsatthet, speciellt i låginkomstländer.

Risken är hög att rika länder bjuder över låginkomstländer och ställer sig först i kön när ett vaccin har framställts, precis som de gjort med andra nödvändiga medicinska förnödenheter som personlig skyddsutrustning och syre.

- Allting annat än att garantera att ett vaccin görs tillgängligt till alla utan kostnad är obscent. Vaccin, tester och behandling ska inte auktioneras ut till högstbjudande, säger Johan Pettersson, generalsekreterare för Oxfam Sverige.

Många låginkomstländer har inte tillgång till viktiga vaccin och mediciner på grund av patentlagar som ger läkemedelsföretag monopol och makt att sätta priser de inte har råd att betala. Lunginflammation är den främsta dödsorsaken för barn under fem år. 2000 barn dör i sjukdomen varje dag. I över ett decennium har miljontals barn saknat tillgång till patenterad lunginflammationsvaccin som tillverkas av Pfizer och GlaxoSmithKline på grund av dess höga pris. Efter år av kampanjarbete av Läkare utan gränser minskade båda företagen sina priser år 2016, men bara i de allra fattigaste länderna, vilket lämnade miljoner barn utan vaccin.

Oxfam föreslår en global plan som kräver:

  1. All covid-19-relaterad kunskap, data och immateriell egendom ska delas och behandlingar och vaccin ska vara patentfria och tillgängliga för alla.
  2. Produktionen av vaccin ska inte endast ske i rika länder. I stället ska fabriker byggas i länder som är villiga att dela och investera i de miljoner ytterligare sjukvårdare som behövs för att förebygga och vårda både nu och i framtiden.
  3. En global överenskommelse om jämlik fördelning som baseras på behov, inte förmåga att betala. Vaccin, behandling och tester bör produceras och levereras till lägsta möjliga kostnad till regeringar och myndigheter, helst högst 2 dollar per dos för ett vaccin som sedan ges gratis till alla som behöver det.
  4. Ett bättre system för forskning och utveckling kring ny medicin. Nuvarande system placerar läkemedelsföretagen framför människors hälsa, vilket leder till att mediciner som inte är lönsamma aldrig utvecklas och de som väl produceras är alltför ofta för dyra för låginkomstländer och människor som lever i fattigdom.
Maj 12, 2020
Maj
12
2020

Vapenhandel till konfliktområden fortsätter under covid-19-pandemin

Detta visar Oxfams nya rapport Conflict in the time of Coronavirus.

 


Huguette Yago under ett hygieninformationsmöte i Pissila, Burkina Faso, några veckor innan coronaviruset nådde landet. Foto: Sylvain Cherkaoui/Oxfam Intermón 

Trots att det krävs en global vapenvila för att krigsdrabbade länder ska kunna stoppa coronaviruset pågår konflikter runt om i världen med oförminskad styrka.

De pågående konflikterna runt om i världen stänger in miljontals människor i områden med ickefungerande sjukvård och sönderbombade sjukhus eller tvingar människor på flykt till läger där det är svårt att förhindra smittspridning.

- Jag är rädd att vapenvilan inträffar efter att coronaviruset fått spridning, men vad hjälper fred i ett land utan människor? säger en jemenitisk fredsaktivist Oxfam arbetar med.

Bara under förra året spenderades internationellt 1,9 biljoner dollar i militära utgifter. Det är mer än 280 gånger den summa FN krävt för humanitära insatser i coronapandemin.

Det här har hänt samtidigt som coronapandemin spridits över världen:

  • Brittiska BAE systems som bland annat tillverkar militärfordon och vapensystem flög ett lastplan till Saudiarabien i slutet av april.
  • Ryssland har beställt stridsvagnar som testades i Syrien.
  • Frankrike har fortsatt bidra till kriget i Jemen genom att sälja vapen till Saudiarabien.
  • Tyskland godkände försäljningen av en ubåt till Egypten i april.
  • Förra månaden upphävde Kanada sitt vapenexportstopp till Saudiarabien.

Några av de konflikter som fortfarande pågår inkluderar:

  • Centralafrikanska republiken där FN har just meddelat att man upphäver det humanitära arbetet eftersom väpnade grupper har brutit vapenvilan trots ett fredsavtal från februari 2019.
  • Myanmar där armén avvisat inhemska och internationella uppmaningar om vapenvila medan striderna i Rakhinestaten ökat, med luftangrepp och granatbeskjutningar i befolkade områden. I Rakhine bor hundratusentals människor i överbefolkade läger med extremt begränsad tillgång till sjukvård och internet där information om viruset just nu är livsviktigt.
  • Jemen. Trots att Saudiarabien tillkännagav en tvåveckors ensidig vapenvapen i Jemen från den 9 april som de sedan förlängde till en månad har striderna fortsatt på alla sidor av konflikten.
  • I Burkina Faso innebär pågående våldsamheter att människor ofta saknar tillgång till vatten, sjukvård och mat. Begränsningar som införts för att förhindra smittspridningen har gjort det ännu mer av en utmaning.
Apr 29, 2020
Apr
29
2020

Lidl förbättrar sitt arbete för mänskliga rättigheter

Oxfams påverkansarbete för rättvisa villkor i livsmedelsindustrin får resultat.

 

Godfrieda på sin bananplantage i Zambia. Foto: Aurelie Marrier d'Unienville / Oxfam

Oxfam har i flera rapporter visat hur människor som odlar och producerar vår mat ofta arbetar under fruktansvärda villkor och tjänar långt under levnadslöner. År 2018 startades därför en kampanj för att få stora livsmedelsföretag att ta ansvar för att sätta stopp för lidandet i deras leverantörskedjor.

Som en del av kampanjen har nära 40 000 personer tagit ställning genom att skriva under en namninsamling mot lidandet bakom vår mat, och Lidl har nu hörsammat kraven och antagit en policy för att skydda både arbetares rättigheter och klimatet.

Ett stort tack till alla som engagerat sig för att sätta stopp för lidandet bakom vår mat!

Apr 21, 2020
Apr
21
2020

Skuldavskrivning krävs i coronakrisens spår

För att klara coronakrisen behöver utvecklingsländer få slippa betala på sina skulder 2020.

Ytterligare en halv miljard människor kan hamna i fattigdom på grund av corona och miljontals liv hotas. När människor utan buffertar eller tillgång till trygghetssystem förlorar sina inkomster hamnar de snabbt i en ohållbar situation och kastas in extrem fattigdom och kan ofta inte ens köpa mat till sina familjer.

Över halva jordens befolkning kan komma att leva i fattigdom efter pandemin. Det här kan ställa tillbaka kampen mot fattigdom med 10 år, och så mycket som 30 år i delar av Afrika och mellanöstern. Samtidigt hotas 50 miljoner hotas av hunger i Västafrika. I länder som redan stod inför humanitära kriser har nu det nu blivit svårt att få tillgång till mat.

Det krävs ett ekonomiskt krispaket på 2,5 biljoner dollar för att möta coronakrisen i utvecklingsländer. Oxfam uppmanar Världsbanken, IMF och världens rika länder att rösta igenom ett ekonomiskt krispaket till utvecklingsländer så att de får möjlighet att ge ekonomiskt stöd åt de som förlorat sina inkomster och rädda småföretag. En nyckel för att kunna bekosta detta är skriva av inbetalningar på skulder som utvecklingsländer skulle ha betalat under 2020.

Pengarna från en skuldavskrivning kan betala skadorna coronaviruset orsakar och för att bygga upp sjukvårdssystemen. IMF och G20-länderna har enats om att pausa skuldinbetalningar för en rad fattiga länder, vilket är ett mycket viktigt första steg. Men det krävs mer. Även Världsbanken och privata långivare måste agera och inbetalningarna för 2020 måste strykas helt, inte bara skjutas på framtiden. Sverige kan spela en viktig roll genom att ge sitt publika stöd till idén om skuldavskrivning. 

Oxfam arbetar för att förhindra coronaspridingen i 65 länder, bland annat genom förebyggande åtgärder som tvålutdelning och handtvättstationer. Men vi arbetar också med att hjälpa människor klara av den ekonomiska kris som följer i coronavirusets spår. I exempelvis Kenya hjälper vi drabbade personer i slumområden med pengar som skickas till deras mobiltelefoner så att de får råd att köpa mat till sina familjer.

Apr 21, 2020
Apr
21
2020

Covid-19: 50 miljoner hotas av hunger i Västafrika

Coronapandemin kan orsaka en stor ökning matbrist och undernäring.

 


Oxfam arbetar för att minska smittspridningen av coronaviruset i Burkina Faso, där 780 000 personer är lever som internflyktingar. Många av de som tvingats på flykt är kvinnor som bär på fruktansvärda trauman efter att ha attackerats av väpnade grupper. Foto: Sylvain Cherkaoui/Oxfam

Jordbruket utgör 30,5% av Västafrikas ekonomi och är den främsta inkomstkällan för 70–80% av befolkningen. Många jordbrukare drabbas redan ekonomiskt i krisen, bland annat på grund av svårigheter med att få tag på fröer och gödningsmedel.

- Vi har tappat 75% av vår marknad sedan stängningen av staden Bobo Dioulasso. Den här situationen är outhärdlig eftersom vi inte längre har råd att betala våra 13 anställda och våra leverantörer, säger Toe Hazara, som arbetar på mejeriet Café Rio i Burkina Faso.

Matproducenter kämpar för att fortsätta, men deras arbete och inkomster hotas i den rådande krisen. Matpriserna i området ökar snabbt och många matvaror har blivit svårare att få tag på till följd av de restriktioner som vidtagits, så som utegångsförbud, gränsstängningar och osäkerhet i vissa områden.

I Burkina Faso har exempelvis priset på matolja fördubblats på bara några dagar. Även djurfoder har blivit dyrare.

Coronakrisen i kombination med konflikt och osäkerhet förvärrar hotet mot marknadsstabilitet och den redan mycket osäkra matsituationen i regionen. I länder som redan stod inför humanitära kriser har nu det nu blivit svårt att få tillgång till mat.

Nu går flera ledare från jordbruksorganisationer ihop med icke-statliga organisationer och uppmanar alla regeringar att kontrollera priser, se till att mat kan transporteras över gränserna, men också att ge stöd åt de mest utsatta.

Sidor