Nyheter

Nov 6, 2017
Nov
6
2017

Paradisläckan: skatteflykt förstärker fattigdom och ojämlikhet

För att få stopp på skatteskandaler måste politiska ledare sätta befolkningens intressen över företag och ett fåtal förmögna individers.

 

 

Efter International Consortium of Investigative Journalists avslöjande om hur företag och individer lurar regeringar på miljarder dollar i skatteintäkter startar Oxfam nu en namninsamling för att stoppa skatteflykten.

- Skatteflykt förstärker fattigdom och ojämlikhet. När superrika personer och företag undviker skatt är det vanliga människor, och speciellt de som lever i fattigdom, som får betala priset. Företags skatteflykt kostar fattiga länder minst 100 miljarder dollar om året – pengar som skulle räcka till utbildning för de 124 miljoner barn som inte går i skolan och till sjukvård som skulle kunna förhindra sex miljoners barns död varje år. Politiska ledare måste sätta befolkningens intressen över företagens och de superrika. Regeringar måste samarbeta för att stänga ner skatteparadis genom att skapa en global svartlista över skatteparadis, få stopp på hemlighetsmakeriet kring skatter för att tydliggöra huruvida företag och superrika individer betalar sin rättvisa andel skatt samt upprätta nya skattereformer som återuppbygger skattesystemet i majoritetens intresse i stället för ett fåtals, säger Robert Höglund, kommunikationschef för Oxfam i Sverige.

- Regeringar bör också upprätta nationella offentliga utredningar kring anklagelserna i ParadisePapers för att identifiera hur nationella lagar kan skärpas eller reformeras för att förhindra skattefusk. Oxfam har tidigare publicerat en lista över världens värsta skatteparadis tillsammans med rekommendationer för vad beslutsfattare bör göra för att bekämpa skatteflykt, säger Höglund.

 

Nov 2, 2017
Nov
2
2017

Extremväder tvingar fattiga på flykt

Oxfams rapport visar att det är fem gånger vanligare att människor i fattiga länder tvingas bort från sina hem på grund av extremväder.


"Mitt hopp för mitt land är att det ska finnas kvar" - Claire Anterea, Kiribati. Foto:Ula Majewski

I Oxfams nya rapport Uprooted by climate change beskrivs hur ojämlikt extrema väderförhållanden och klimatförändringar drabbar människor. Fattiga länder, som har lägst utsläpp av växthusgaser, står inför en mycket större risk att tvingas fly än de människor i de länder som orsakar störst miljömässig skada.

Mellan 2008 och 2016 tvingade extrema väderhändelser 14 miljoner människor (0.42% av befolkningen) i låginkomstländer att lämna sina hem per år, jämfört med en miljon människor (0.08%) i höginkomstländer. Siffror som troligt är underdrivna då de inte speglar långsamma katastrofer som exempelvis torka och stigande havsnivåer. Enligt Oxfams beräkningar har 1.9 miljoner människor tvingats fly på grund av torka bara under de nio första månaderna i 2017.  
 
- Världens fattigaste drabbas hårdast av konsekvenserna av den globala uppvärmningen, att de dessutom är minst skyldiga till växthusgasutsläppen dubblerar denna extrema orättvisa, säger Robert Höglund kommunikationschef för Oxfam i Sverige.
 
Den 6 november startar FN:s klimatkonferens COP 23 i Bonn, Tyskland och leds i år av Fiji, som den första mindre ö-nationen att inneha ordförandeskapet. Fiji är ett land som drabbats hårt av extremväder till följd av klimatförändringar. Efter cyklonen Winston 2016 tvingades runt 55 000 personer lämna sina hem samtidigt som landets bruttonationalprodukt sjönk med en femtedel.
 
Rapporten beskriver även hur kvinnor, barn och ursprungsbefolkningar påverkas oproportionerligt hårt av klimatförändringarna. För kvinnor som tvingas lämna sina hem innebär det en ökad risk att utsättas för våld.
 
Rapporten Uprooted by Climate Change visar hur människor som påverkas av klimatförändringar måste hantera hotet om att tvingas lämna sina hem. Till exempel gör befolkningen på Kiribati allt de kan för att stanna kvar på sina öar, trots stigande havsnivåer och ökande antal stormar. För dem, som i många andra samhällen, är en flytt den sista utvägen.
 
- De rika länder som är mest att skylla måste drastiskt minska sina utsläpp och samtidigt öka stödet till de som redan nu drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser, säger Robert Höglund
 
Oxfam uppmanar regeringschefer att införa:
  • Skarpare utsläppsminskningar: Länder måste komma överens om att minska utsläppen så mycket som behövs för att kunna ha en chans att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.
  • Finansiering för förlust och skada: De samhällen som drabbas hårdast av klimatförändringarnas konsekvener kan inte vara de som tvingas betala hela notan. Länderna behöver komma överens om hur man ska kunna ge hjälp till de som behöver den mest.
  • Finansiering för minskning och anpassning gentemot klimatförändringar: Rika länder har långt kvar innan de når finansieringsmålen som bestämdes i parisavtalet och de måste visa hur de ska kunna nå dit.
  • En enad front i kampen: Alla försök att försvaga parisavtalet från Trumpadministrationen måste enhälligt avvisas av övriga parter.
  • Internationellt skydd: FNs ”Global compacts” om flyktingar och migranter måste inkludera skydd för människor som tvingas fly över gränser på grund av naturkatastrofer
Övrig information: 
Siffrorna från 2008–2016 baseras på data från Internal Displacement Monitoring Centre som täcker alla exterma väderhändelser, inte bara de där en tydlig koppling till klimatförändringar har kunnat göras.
 
Okt 27, 2017
Okt
27
2017

Varför fler kvinnor än män lever i fattigdom

Trots att det gjorts framsteg de senaste åren är det ännu inget land i världen som har lyckats uppnå ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är fortfarande också mer sannolikt att en kvinna lever i fattigdom, än att en man gör det.

 

Ojämlikhet mellan könen fortsätter vara ett problem som präglar världen. Det förhindrar kvinnor att göra sina röster hörda, nedvärderar deras arbetskraft och sätter kvinnor i en position som är underlägsen mäns, både i hemmet och på ett nationellt och globalt plan.


Hoan jobbar med att paketera t-shirts och skjortor för global export i en klädfabrik i norra Vietnam. Hon jobbar i snitt 62 timmar i veckan och tjänar 1 dollar i timmen. Foto: Adam Patterson/Oxfam

Ojämlikhet i arbetslivet

Låga löner 

Runtom i världen är det kvinnor som utför de lägst betalda arbetena. Globalt sett tjänar kvinnor 23 procent mindre än män, och fortsätter utvecklingen i samma takt kommer det ta 170 år för att jämna ut glappet. Det är 700 miljoner färre kvinnor än män som befinner sig i betalt arbete.

Osäkra arbetsformer 

75 procent av kvinnor i utvecklingsländer arbetar inom det så kallade ”informella ekonomiska systemet”, där det är mindre sannolikhet att de får anställningskontrakt, juridiska rättigheter eller tillgång till sociala skyddsnät. Ofta får de också så dåligt betalt att de hålls kvar i fattigdom. 600 miljoner kvinnor befinner sig i de allra mest osäkra arbetsformerna.

Obetalt hushållsarbete 

Kvinnor genomför minst dubbelt så mycket obetalt hushållsarbete, så som att ta hand om barn och sköta hemmet, som män. Ibland tio gånger så mycket, och ofta utöver sina betalda arbeten. Det globala värdet av detta arbete beräknas till 10 biljoner dollar om året- lika mycket som en åttondel av hela världens BNP.

Längre arbetsdagar 

Kvinnor jobbar längre än män om man räknar samman det betalda och det obetalda arbetet. Globalt sett betyder det att kvinnor i genomsnitt jobbar fyra år längre än män över en livstid.


Sheillah Achieng jobbar som hushållsarbetare i ett informellt bostadsområde i Nairobi, Kenya. För henne och många andra i samma yrkesroll är det inte ovanligt att hot och uteblivna löner hör till vardagen. Foto: Katie G. Nelson/Oxfam

Ekonomisk jämlikhet för minskad fattigdom

Ekonomisk ojämlikhet mellan könen kostar kvinnor i utvecklingsländer 9 biljoner dollar om året- pengar som inte bara hade kunnat ge kvinnor ökad köpkraft och ge bättre förutsättningar för deras familjer och samhällen utan också betyda en rejäl skjuts för ekonomin generellt. Länder med större ekonomisk jämlikhet mellan könen har ofta högre inkomstnivåer, och mindre ojämlikhet leder ofta till minskad fattigdom. I Latinamerika ökade antalet kvinnor i avlönat arbete mellan 2000 och 2010 vilket ledde till en en 30 procentig minskning av fattigdom och inkomstojämlikhet.

Att stötta kvinnor i att få tillgång till anständiga jobb och förbättra deras försörjningsmöjligheter är av största vikt för att kvinnors rättigheter ska tillgodoses, för att minska fattigdomen och uppnå globala utvecklingsmål. 

Okt 24, 2017
Okt
24
2017

Mumin ska hjälpa kvinnor att göra sina röster hörda

I samarbete med Moomin Characters lanseras kampanjen "Det osynliga barnet" i november. En nyutgåva med två av Tove Janssons noveller kommer att säljas till förmån för Oxfams arbete för kvinnor och flickor som lever i fattigdom.

Rädd. Ensam. Osynliggjord. Det är inte bara det osynliga barnets historia, utan också verkligheten för miljoner kvinnor och flickor världen över. Fortfarande är majoriteten av de som lever i fattigdom kvinnor, och Tove Janssons berättelser är mer aktuella än någonsin. Nu ger Oxfam, Moomin Characters och Förlaget ut en specialutgåva av novellsamlingen Det osynliga barnet för att hjälpa kvinnor och flickor som kämpar mot ojämlikhet och fattigdom.

Boken lanseras i Sverige den 20 november och fyrtio kronor per sålt exemplar doneras direkt till Oxfams kvinnoprojekt runt om i världen.

Berättelsen om det osynliga barnet utkom för första gången 1962 och handlar om en liten flicka som blir osynlig efter att ha blivit illa behandlad av kvinnan som tagit hand om henne. Flickan tas emot av muminfamiljen och får bo i Muminhuset där hon möts med värme och respekt. Så småningom blir hon synlig igen och återfår sin plats i världen – en rättighet som varje kvinna och flicka borde ha.

Insamlingen stöder Oxfams arbete i kampen mot extrem fattigdom och lidande runt om i världen, och det är kvinnor, flickor och deras rättigheter som står i centrum för kampanjen. Fortfarande nekas kvinnor ofta grundläggande rättigheter som utbildning, rättvis lön och anständiga arbetsförhållanden. Ofta drabbas kvinnor och flickor också värst i katastrofer, och en viktig del i Oxfams arbete för att utrota fattigdom är att stötta kvinnor.

Specialutgåvan innehåller två klassiska berättelser av Tove Jansson; Det osynliga barnet och Granen. Boken ges ut på svenska av Förlaget.

Okt 16, 2017
Okt
16
2017

Hungrig i en värld full av mat

De senaste tjugo åren har sett bra ut- ur ett matperspektiv. Andelen undernärda i världen minskade med hela 42% från år 1990 till 2015. Men nya siffror visar nu att den positiva trenden verkar vända.

 

 

Miljoner människor riskerar svält


Abukar Ousmane, 42, och Dariya sitter bredvid sin son Mohameds grav. Mohamed dog av svält för två månader sedan. I över ett år har familjen bott i ett flyktingläger mitt i Tchads öken. Konflikten mellan Boko Haram och militärens insatser för att stoppa dem började i Nigeria och spreds sedan till Niger, Tchad och Kamerun. Detta har skapat en av de värsta humanitära kriserna i Afrika. Foto Pablo Tosco/Oxfam Intermón

För första gången på mer än ett decennium rapporterar FN att hungern runtom i världen ökat kraftigt. FN:s rapport säger att 815 miljoner människor gick hungriga 2016, det är 38 miljoner fler än året innan. FN menar att orsaken i stor utsträckning beror på spridningen av våldsamma konflikter och klimatkriser, faktorer som till exempel påverkat hungerkrisen i Sydsudan och den höga risken för svält i Nigeria, Somalia och Jemen.

Vad är svält?

Svält är den allvarligaste nivån av matosäkerhet, både vad gäller skala och hur kritisk situationen är. En situation klassas som svält när ett stort antal människor dör till följd av matbrist eller en kombination av matbrist och sjukdom. När över 20% av hushållen i ett samhälle inte har möjlighet att äta, 30% är akut undernärda och människor uppenbart svälter och dör pratar man inte längre om situationen som en ”humanitär kris”, utan använder termen ”svält”. Se mer om hur vi pratar om matkriser här.

Vilka är de främsta orsakerna till svält?

Det finns inte en ensam orsak som leder till att människor svälter. Men en kombination av faktorer så som konflikt, osäkerhet, fattigdom, brist på handelsmöjligheter och extrema väderförhållanden som till exempel svår torka kan skapa dödliga matsituationer. Till exempel är krig och konflikt de främsta orsakerna till hungern i nordöstra Nigeria, Sydsudan och Jemen. I Somalia är det fräst torka och ett svagt styre efter år av konflikt som ligger bakom matosäkerheten. I delar av Etiopien och Kenya lider människor av brist på mat och inkomstmöjligheter efter en förödande torka. Vad man vet är att vi har möjlighet att förhindra och få stopp på svälten i världen, men ändå sker hungerkatastrofer gång på gång.

- Hunger handlar inte om brist på mat: vi odlar tillräckligt för att hela världen skulle kunna äta sig mätta. Vi måste hitta hållbara lösningar på roten till problemet. Det betyder att vi måste hitta fredliga lösningar på våldsamma konflikter, att koldioxidutsläppen måste begränsas och att samhällen måste få hjälp med att anpassa sig till det förändrade klimatet. Det innebär också att vi måste investera i kvinnor, som löper högre risk att drabbas av hunger än män, säger Oxfams internationella VD, Winnie Byanyima, som också pekar ut ojämlikhet som en bakomliggande faktor till siffrorna.
- Människors hunger är den fula sanningen bakom ojämlikhet. Hundratals miljoner människor går hungriga medan en handfull multimiljardärer frossar i förmögenheter som är större än alla deras tillgångar tillsammans, säger hon.

Hur ser det ut idag?

Idag är cirka 794 miljoner människor undernärda, och världen står inför svältkatastrofer av aldrig tidigare skådade proportioner. Omkring 30 miljoner människor lider av hunger, kraftig matosäkerhet och undernäring i nordöstra Nigeria, Sydsudan, Somalia och Jemen. Av dem är det 10 miljoner som riskerar svält. Runt Tchadsjön påverkas runt 7 miljoner människor av den rådande matosäkerheten och är i behov av humanitär assistans. Man förmodar att det redan råder svält i delar av norra Nigeria, medan Jemen och Somalia befinner sig på gränsen. Tack vare biståndsinsatser har svälten hindrats i Sydsudan, men matkrisen fortsätter att sprida sig över landet.

Vad gör Oxfam?

Oxfam arbetar i Sydsudan, på Afrikas horn, i Jemen och runt Tchadsjön med att distribuera livräddande hjälp till de som drabbas hårdast av matbristen.

  • Vi distribuerar mat och näringsstöd, så väl som köksredskap och hinkar.
  • Vi ger människor tillgång till rent vatten genom att frakta dit det, installera vattensystem eller renovera brunnar.
  • Vi distribuerar kontantbidrag och vouchers för fröer, redskap och boskapsvård.
  • Vi förbättrar sanitetsmöjligheter för människor genom att konstruera tvättfaciliteter och renovera toaletter för att förhindra sjukdomsspridning.
  • Vi ger ut vouchers för kanoter så att människor i Sydsudan ska kunna ta sig över träskmarkerna för att få tillgång till mat.
  • Vi stöttar kvinnor som har utsatts för sexuellt våld och exploatering.

Sidor