Nyheter

Sep 16, 2019
Sep
16
2019

Extrem ojämlikhet i barns tillgång till utbildning

Oxfams nya rapport avslöjar en stor skillnad i utbildningsmöjligheter för barn beroende på familjens inkomst och tillgångar.

 

Foto: William Vest-Lillesoe.

I låginkomstländer är det sju gånger mindre sannolikt att ett barn som lever i fattigdom går ut gymnasiet jämfört med ett barn från en rik familj. Inkomst, precis som etnicitet, geografi och kön är en avgörande faktor för vem som får tillgång till utbildning. Många av världens fattigaste flickor sätter aldrig sin fot i ett klassrum.

- Alla barn har rätt till utbildning, inte bara de med föräldrar som kan betala. Regeringar som inte investerar tillräckligt i allmän, gratis utbildning sätter barns framtid på spel och bidrar till ett ojämlikt samhälle, säger Robert Höglund, kommunikationschef för Oxfam Sverige.

Skolor i rika områden tenderar dessutom få mer stöd än skolor i fattigare områden som ofta är överfulla, saknar behöriga lärare och resurser som till exempel läroböcker och toaletter. I länder som Malawi, Burkina Faso, Madagaskar, Lesotho och Senegal går över hälften av de statliga utbildningsresurserna till den rikaste 10 procenten.

Även i rika länder är det endast 75 procent av barn från familjer i fattigdom som går ut gymnasiet, jämfört med 90 procent bland barn från de rikaste familjerna.

Rapporten ”The Power of Education to Fight Inequality” visar en tydlig koppling mellan brist på investeringar i gratis utbildning och antalet barn som inte går i skolan. Den belyser också hur privatisering av utbildning driver på ojämlikheten. Alla typer av skolavgifter får som resultat att barn som lever i fattigdom exkluderas. Skolor med låga avgifter måste också hålla nere kostnader genom att betala ut extremt låga löner till okvalificerade lärare, vilket påverkar utbildningskvalitén. Samtidigt har inkluderande utbildningssystem visat sig ha positiva effekter för att minska ojämlikheten.

- Regeringar måste investera i gratis utbildning för att alla barn ska ha samma förutsättningar. Att beskatta rika individer och företag mer rättvist skulle kunna hjälpa till att betala för det, säger Robert Höglund.

Sep 11, 2019
Sep
11
2019

Vår historia

Det var en gång ett världskrig som orsakade svält i Europa. En grupp aktivister och akademiker bestämde sig för att samla in pengar till de drabbade och samtidigt konfrontera de ansvariga för att få slut på hungern. Så föddes Oxfam.

 

Kriget tog slut, men problemen fanns kvar. Fler och fler anslöt sig och Oxfam fortsatte växa. Idag finns Oxfam i över 90 länder och är en av de stora hjälporganisationerna i världen. Än idag drabbas oskyldiga människor av svält, konflikt och fattigdom. Än idag kämpar människor för en jämlik värld, och Oxfam utvecklar och fortsätter sitt arbete.

Oxfarm, oxfilé, oxymoron?

Vi vet att vårt namn inte betyder något på svenska, så vi är vana vid att förklara det. Såhär. Ox= Oxford. Staden där det första Oxfamkontoret startades. Fam= Famine. Det betyder svält på engelska. I ordet famine ligger hela vår grundfråga: hur kan människor svälta samtidigt som vi slänger det överblivna potatismoset i soporna? Är inte det… orättvist?

Svaret är jo, det är det. Fattigdomen är orättvis.

Ekonomisk ojämlikhet är ingen naturlag. Ingen människa behöver vara fattig, för att en annan ska kunna vara rik. Vi (och forskningen) är nämligen övertygade om att en jämlik värld är en bättre värld. Vi och våra givare vägrar acceptera ojämlikhet, vi står inte ut med att människor går hungriga. Därför gör vi tillsammans allt vi kan för att få slut på fattigdomen. Samtidigt som privatpersoner och företag skänker gåvor och engagerar sig i Oxfam städar vi toaletter i leriga flyktingläger, håller brandtal i FN och utbildar bönder på landsbygden i effektiv majsodling. Vi har alla samma mål: att utrota fattigdomen.

Även om det är obekvämt och trots att vissa inte håller med, så säger vi ifrån när vi tycker något är fel. Vi säger skärp er när företag utnyttjar sina arbetare. Vi skriker stopp när rika personer smiter från att betala skatt. Framför allt står vi sida vid sida med människor som lever i fattigdom. Det är dom vi finns till för.

Det enklaste och effektivaste sättet för dig att gå med i den globala Oxfamrörelsen är att bli månadsgivare. Då bidrar du till en mer jämlik värld, hjälper människor ur fattigdom och är med och finansierar våra katastrofinsatser.

Världskriget tog slut, men problemen finns kvar, och med din hjälp kommer vi ett steg närmare målet.

Sep 9, 2019
Sep
9
2019

Livsfarlig trängsel i migrantläger på Lesbos

Under den sista veckan i augusti ökade antalet människor som anlände till de grekiska öarna med 255% jämfört med samma period förra året.

 

Foto: Pablo Tosco/ Oxfam

Situationen för migranter och flyktingar som befinner sig på de grekiska öarna i väntan på förflyttning till fastlandet är fortsatt svår. Den senaste tiden har det också skett en kraftig ökning av nyanlända- Lesbos tar nu emot 235 personer om dagen.

För närvarande bor ungefär 12600 flyktingar och migranter på Lesbos, varav runt 9200 i lägret Moria som egentligen endast har plats för 3100 personer. Trots att ett ensamkommande barn som bodde i Morias så kallade ”säkra zon” tragiskt miste livet i augusti har man ännu inte påbörjat en storskalig förflyttning av minderåriga från de överbefolkade öarna till Greklands fastland. För närvarande befinner sig 820 ensamkommande barn på Lesbos, de flesta i Moria.

Personal i lägret har vittnat om de stora riskerna med överbelastningen. Till exempel har de två läkarna i anläggningen bara tid att behandla akutfall och minst 6000 nyanlända har inte genomgått medicinsk kontroll.

Oxfam är på plats och ser bland annat till att alla nyanlända som kommer till Lesbos får en juridisk informationsbroschyr innehållande den information de behöver i den komplexa asylprocessen.

Sep 8, 2019
Sep
8
2019

Bränderna i Amazonas drabbar ursprungsbefolkningen

Det är inte bara en del av en viktig skog som brinner, det är hem till människor som bott i Amazonas i årtusenden.

 


Bränderna i bolivianska Amazaonas drabbar regnskogens ursprungsbefolkning. Foto: Juan Gabriel Estellano/ Oxfam IBIS

Samtidigt som industrier och företag bränner ner skogen för att bygga nya plantager eller öppna gruvor har runt 2000 familjer i Bolivia tvingats fly från sina hem på grund av bränderna. Vi är på plats i de drabbade samhällena i bolivianska Amazonas och förser människor med mat och rent vatten.


Vania Montenegro Aranibars hem omringades av elden. Foto: Juan Gabriel Estellano / Oxfam IBIS

- Det är bara ett enkelt hus, men det är mitt hem. Nu är allt förstört, säger Vania, vars hem i Bolivia omringades av elden. Hon såg hur hennes odlingar förstördes, hur djur dog och träden blev till aska.

- Det är sorgligt att tänka på alla djur som brinner upp, alla arter och alla träd. Det här är jordens lungor. Det gör mig ledsen att vi förstör världen för våra barn och barnbarn, säger Vania.

Aug 22, 2019
Aug
22
2019

Rohingyer vittnar om ohållbar situation: "Det är som ett fängelse"

Två år efter att hundratusentals rohingyer tvingdes på flykt undan våldsupptrappningen 2017 vittnar människor om en ohållbar situation både i Myanmar och Bangladesh.

 

Sumaya, en av många rohingyer som längtar hem men är rädd för att återvända. Foto: Tommy Trenchard / Oxfam

På söndag den 25 augusti har det gått två år sedan över 700 000 rohinigyer flydde från Myanmar till Bangladesh efter att Myanmars regering trappade upp våldet och förföljelserna mot dem. Fortfarande är uppskattningsvis 500 000 rohingyer kvar i Myanmar, varav nära 130 000 av dem sitter i trånga, inhägnade läger.

I intervjuer med Oxfam har rohingyer berättat om hur ständiga kontroller och förvirrande byråkrati hindrar dem från att få tillgång till sjukvård, utbildning och arbete. Många har beskrivit hur de fått vänta i veckor för att få tillstånd för ett sjukhusbesök, och att flera människor avlidit medan de väntat, några av dem gravida kvinnor. Också de rohingyer som bor utanför lägren i Myanmar står inför liknande svårigheter. De behöver tillstånd för att lämna sina byar och saknar ofta tillgång till livsviktiga samhällstjänster.

- Föreställ dig att leva utan rättigheter, ingen inkomst. Det är som ett fängelse, med undantaget att vi vet hur länge vi ska sitta här, beskriver en anonym person i Myanmar.

- Det är som att vi rohingyer är fångna i en djup brunn. Människor ger oss mat och assistans, men det är ingen som tänker på stegen som kan få oss att komma upp, säger en annan.

Även i Bangladesh upplever rohingyerna stora svårigheter, där de bland annat inte får lämna det enorma flyktinglägret utan tillåtelse och har inte tillstånd att arbeta.

- Rohingyer har beskrivit det som att de befinner sig i limbo utan en lösning i sikte. De lever, men överlever knappt, säger Elizabeth Hallinan som leder Oxfams påverkansarbete för rohingyer.

Oxfam stöttar rohingyer både i Myanmar och i flyktinglägret i Bangladesh där vi bland annat förser människor med rent vatten och matkuponger. Nu uppmanar Oxfam Myanmars och Bangladeshs regeringar att sluta begränsa rohingyers liv, att säkerställa allas lika rättigheter samt ta itu med roten till våldet som riktats mot dem.

Sidor