Nyheter

Sep 22, 2017
Sep
22
2017

Rika länder stoppar billiga mediciner

En ny Oxfamrapport visar att flera länder, bland andra USA, hindrar FN:s arbete för överkomliga priser på mediciner.

 

läkemedelsindustrin framför människors liv?


Foto: Eleanor Farmer/Oxfam

Oxfams nya rapport High-priced medicines and lack of needs-driven innovation: a global crisis that fuels inequality visar att rika länder bromsar FN:s arbete för lägre medicinpriser. Oxfam uppmanar nu FN:s generalsekreterare och andra ledare i världen att prioritera frågan om överkomliga medicinpriser 2018.

Vid FN:s generalförsamling förra året publicerade FN:s expertpanel om läkemedelstillgång (The UN High Level Panel on Access to Medicines) en rapport som visade en rad åtgärder som regeringar bör vidta för att sänka priset på läkemedel, bland annat genom bestämmelser i internationella handelsregler, för att åsidosätta patentskydd och producera lågkostnadsversioner av livsviktiga läkemedel. Expertpanelens mandat och resultat har mött starkt motstånd från läkemedelsindustrin, Europiska kommissionen och länder så som USA, Schweiz, Tyskland, Storbritannien och Japan, av vilka flera tidigare försvarat läkemedelsbranschens intressen i internationella förhandlingar. Påtryckningar från USA och andra har försenat FN:s arbete som, ett år efter att den publicerades, ännu inte bemött rapportens rekommendationer. De har också förhindrat utvecklingsländers försök till diskussioner om rapportens rekommendationer med Världshälsoorganisationen.

- USA, Schweiz, Japan och andra blockerar de åtgärder som skulle säkerställa att alla har tillgång till livräddande läkemedel. De bör prioritera människors liv över läkemedelsindustrins vinst, säger Winnie Byanyima, Oxfams internationella VD och en av medlemmarna i FN:s expertpanel om läkemedelstillgång. Expertpanelen består av experter från regeringar, civilsamhället och läkemedelsindustrin.

Runtom i världen är det höga priset läkemedelsföretag tar ut för många livsviktiga mediciner förödande för den offentliga hälso- och sjukvården, det förhindrar sjuka från att få den behandlingen de behöver och driver människor i skuld. Priset på insulin, som används för att behandla diabetes, har ökat med över sju procent i USA det senaste året. En månads behandling kan nu kosta så mycket som 900 dollar. Diabetes är den sjunde vanligaste dödsorsaken i USA, och nästan en av tio amerikaner lider av sjukdomen.

Oanh, 27, från Vietnam lider av en njursjukdom. Hon har inte alltid råd att köpa de mediciner hon behöver vilket har försatt henne och hennes familj i en skuldcykel som är svår att komma ur. Foto: Eleanor Farmer/Oxfam

De senaste 15 åren har genomsnittskostnaden för nya cancerbehandlingar i Storbritannien mer än fyrdubblats. I Sydafrika kostar en tolvmånadersbehandling med läkemedlet Herceptin, en bröstcancermedicin som produceras av Roche, ungefär 38.000 dollar. Det är cirka fem gånger landets genomsnittliga hushållsinkomst, och minst en möjlig leverantör av läkemedlet föreslår att den kan produceras och säljas för så lite som 245 dollar. Över 3000 kvinnor dör i bröstcancer i Sydafrika varje år.

- Miljontals människor blir nekade läkemedel på ett onödigt och skamligt sätt, detta på grund av de uppblåsta priserna läkemedelsindustrin sätter. Läkemedelsföretag bör inte längre få lov att fatta besluten när det handlar om människors hälsa. Regeringar och FN måste sätta människors liv framför företagsvinster, säger Byanyima.

Sep 12, 2017
Sep
12
2017

Uppdateringar från ett land i kris

Augusti blev en svår månad i Jemen där våldsamma strider tillsammans med en koleraepidemi försatt befolkningen i en av världens värsta humanitära katastrofer.

 

Nära två tusen döda på en månad

Koleran som fortsätter spridas i Jemen skördade nästan 2000 liv under augusti. Oxfam arbetar på plats för att stoppa spridningen av kolera, bland annat genom att tillhandahålla rent vatten. Men förutsättningarna är komplicerade och Oxfams landschef i Jemen, Shane Stevenson, är en av dem som upplevt utmaningarna med att leverera hjälp till människorna i landet.
- Våra team arbetar under mycket svåra förhållanden, men de fortsätter hitta nya lösningar för att vårt humanitära arbete ska nå så många som möjligt, säger Stevenson.

Oxfam distribuerar kontantbidrag till extra utsatta familjer och har fortsatt sina insatser för att förhindra smittspridning bland den redan försvagade befolkningen.
- Efter en fantastisk insats lyckades vi få in 36 ton vatten-, hygien- och sanitetsmaterial i landet, vilket kommer användas i arbetet för att stoppa koleran, säger Oxfams landschef i Jemen, Shane Stevenson.


Nödhjälp anländer till Jemen.

Arbetet Oxfam utför i Jemen innefattar bland annat att se till att människor som tvingats fly på grund av konflikten har tillgång till rent vatten och sanitet: ingenjörsteamen lagar rör, renoverar vattensystem och bygger latriner. Vi jobbar med volontärer som utför hygienkampanjer där man informerar om kolerasymptom och hur man kan förebygga spridning av sjukdomen. Våra hälsoteam delar också ut hygienkit bestående av tvål och hinkar.

Matbristen i Jemen är utbredd, och många barn är akut undernärda. För att se till att människor kan äta sig mätta får människor som tvingats lämna sina hem kontantbidrag som räcker till att täcka de allra mest grundläggande behoven. Sammanlagt har Oxfam nått ut med hjälp till 1 200 896 personer i Jemen.


Sabeers (som egentligen heter något annat) familj är en av de som mottagit kontantbidrag från Oxfam. Konflikten tvingade familjen att fly och Sabeer tvingas nu sova utomhus. Foto: Moayed Al-Shaibani/Oxfam 

Sep 12, 2017
Sep
12
2017

Oxfams hjälp ska nå över 200.000 Rohingyer i Bangladesh

Oxfam distribuerar nu rent dricksvatten, sanitetslösningar och presenningar för provisoriska boenden till de Rohingyer som flytt till Bangladesh.

 

Flyktingkrisen i Bangladesh


Mirijan (som egentligen heter något annat) hämtar vatten i Balukhalilägret. Foto: Tommy Trenchard / Panos

Nära 420.000 personer har korsat gränsen över till Bangladesh de senaste fyra veckorna, och antalet människor som söker säkerhet i de sydöstra delarna av landet har fördubblats och de läger som finns i Bangladesh är dåligt rustade för att hantera det stora antalet människor.


En pappa bär sin son över en trasig bro i Balhukalilägret i Bangladesh. Efter kraftiga regn har flera läger blivit översvämmade. Foto: Aurélie Marrier d'Unienville. 

– Bangladesh har haft en väldigt våt regnsäsong i år. En del av lägren har blivit översvämmade, vi försöker att ge stöd till dem som förlorat sina tillfälliga skydd. Det påverkar både själva flyktingarna och logistiken kring hjälpen till dem, säger Paolo Lubrano, humanitär samordnare i regionen. 

De som flytt från Myanmar är i akut behov av tak över huvudet, rent vatten, toaletter och mat. Kvinnor, barn, äldre människor och personer med funktionsnedsättningar är speciellt utsatta. Oxfam planerar att till en början nå ut med hjälp till 200.000 människor.

- Människor står inför en desperat situation. De har inget rent dricksvatten och ingen mat. De är hemlösa och hungriga efter en lång och svår resa över gränsen. Många sover under bar himmel, vid vägkanter och i skogar, helt utan skydd. Människor är fysiskt och psykiskt traumatiserade,” säger M B Akhter som är tillfällig landschef för Oxfam i Bangladesh.


Balukhalilägret i Bangladesh, där tusentals Rohingyer nu bor. Foto: Tommy Trenchard / Panos

Bangladesh har varit hem för 400.000 Rohingyer sedan 1990-talet. Den fortsatta tillströmningen har dubblerat antalet flyktingar i de sydöstra distrikten Cox's Bazar och Bandarban.
– Utmaningarna är många. På tio dagar måste humanitära hjälporganisationer sätta upp skydd, ta fram sanitetsfaciliteter, ordna med vatten och skydd vilket är snudd på omöjligt. Det är en extremt snäv tidsplan. Vi måste också förbättra säkerheten, speciellt för kvinnor och barn som är mest sårbara och säkerställa att människor får röra sig fritt, säger Lubrano. 


En grupp flickor hämtar vatten i Balhukalilägret. Foto: Aurélie Marrier d'Unienville.

Sep 8, 2017
Sep
8
2017

Oxfams team på plats efter orkanen Irma

Stormen har dragit över, och orkanen Irma lämnar ett delvis förstört och översvämmat Karibien efter sig. Oxfam är på plats för att ge stöd åt de som drabbas hårdast i katastrofer- människor som lever i fattigdom.

 

Enorma vindstyrkor över Karibien


Orkanen Irma närmar sig Haiti. Foto: Maxim Laroche.

Efter att ha arbetat med evakueringen av människor boende på kusten fokuserar Oxfam nu hjälparbetet mot koleraprevention, samtidigt som man bevakar skicket på vatten- och sanitetssystem. Översvämningarna som orsakats av de hårda regnen gör att smittor sprids enklare.

Kuba

Medan Dominikanska republiken och Haiti skonades från orkanen Irmas värsta förödelse, drabbades Kuba hårdare. Tio personer miste livet och två miljoner människor har tvingats evakuera sina hem, stora delar av Havanna är översvämmade och flera städer saknar elektricitet och vatten. Oxfam har upprättat hjälpinsatser på ön tillsammans med statliga aktörer och andra samarbetspartners, och har som mål att nå ut med nödhjälp i form av vatten, hygien- och sanitetslösningar, stöd till jordbrukskooperativ och provisoriska bostäder till åtminstone 8.500 personer i provinsen Camagüey. Oxfam kommer också att fokusera på flickor och kvinnors speciella behov i hjälpinsatserna.
- Just flickor och kvinnor är speciellt sårbara i katastrofsituationer då det finns en ökad risk för hälsoproblem och våld. Genom att hantera matosäkerheten och att genomföra hälsofrämjande aktiviteter kommer Oxfam kunna reducera dessa risker kraftigt, säger Jerome Faure, Oxfams landschef på Kuba.

Dominikanska republiken


Foto: Fran Afonso/ Oxfam

I Dominikanska republiken har 24 000 människor tvingats lämna sina hem, till följd av orkanen Irma. Oxfam arbetar i de norra kustdelarna av landet som drabbades hårt; mer än 2000 hektar jordbruksland och över 100 hus förstördes vilket påverkar människors försörjningsmöjligheter. Oxfam hjälper de som förlorat sina hem med tillgång till vatten och sanitet.

Haiti

På Haiti, där man i vissa områden ännu inte hämtat sig efter förra årets stora storm, fokuserar Oxfam arbetet på hygien och sanitet för att kolera och andra sjukdomar inte ska spridas. Oxfam har nio kolerateam beredda på plats i landet, och i Cap Haitien, Haitis andra största stad, var Oxfams team redan innan stormen drog in förberedda på att genomföra nödreparationer av vatten- och sanitetsanläggningar.
- Vår största oro berör vatten- och sanitetssystemen och den skada översvämningarna och regnen kan ha haft på dem. Vi har hört att vissa fattiga områden står under en meters vatten efter översvämningarna, säger Oxfams Tania Escamilla på plats i Cap Haitien.


Översvämningar i Ouanaminthe, Haiti. Foto: Janel Augustin.

Escamilla berättar att Cap Haitien har både välbyggda hus och slumområden, även på kusten, och det är nu fattiga områden i framför allt landets norra delar som drabbats hårdast av översvämningarna.
- Haitis geografi, miljö – och dess fattigdom – gör människor extremt utsatta för översvämningar och jordskred. Oxfam har nu mobiliserat katastrofhjälp till fem platser i landet. Fyra team, bestående av fem eller flera katastrofspecialister, har mobiliserats i Cap-Haitien, Ouanaminthe, Anse-Rouge och Gonaives, säger Escamilla.

Som vanligt i katastrofer, är det människor som lever i fattigdom som drabbas allra hårdast. De som har osäkra bostäder och försörjningsmöjligheter är mest sårbara inför naturkatastrofer och har också minst resurser för att återhämta sig.

Oxfam uppmanar regeringar att hantera de orsaker som ligger bakom extrem fattigdom som en del av deras katastrofförebyggande strategier. Oxfam har arbetat i Karibien i över 30 år och vår personal på plats är experter på att se till att människor har tillgång till rent vatten och sanitet när en katastrof slår till.

Sep 5, 2017
Sep
5
2017

Bara om regnet…

Oxfams vattenbankomater gör livet lite enklare för människor som lever i norra Kenyas hårda klimat.

 

Innovativa lösningar ska underlätta i torkan


Abdiruzak, 25, står vid sin flock getter och får, som dött i torkan som råder på Afrikas horn.

I norra Kenya råder vattenbrist. I området Wajir har man inte haft regn sedan oktober 2016. Men det är inte bara ett resultat av det heta, torra klimatet utan är också en fråga om marginalisering och underfinansierade vattensystem. De flesta som bor i Wajir är beroende av sina djur- för kött, mjölk och pengar. Livet kretsar kring boskapen, och vid torka tvingas man förflytta sig för att hitta vatten och betesmarker. Kvinnor, barn och äldre stannar hemma, kvar i en osäker tillvaro där man inte vet hur det går för nära, kära och sina djur. Bara regnet kan få dem att komma tillbaka.


Samey Alasow utanför sitt hem i Hadado.

Samey Alasow är 50 år och bor med sin yngsta dotter i Hadado. Resten av familjen befinner sig 10 mil bort, på gränsen till Etiopien. Det var 20 månader sedan de gav sig iväg med djuren och en månad har gått sedan hon sist hörde från dem. Oron växer. - Jag vet inte hur det kommer sluta. Kommer min familj komma tillbaka? Kommer djuren överleva? Jag kan inte sova om nätterna, frågorna håller mig vaken, berättar Samay, som nu lever utan inkomst. Djuren betyder både pengar, mat och mjölk för familjen som äger kameler, getter och kor.


Samey med yngsta dottern.

Oxfam arbetar för att hitta innovativa lösningar som kan göra livet enklare för de som lever utan tillgång till rent vatten, och i Wajir har man tillsammans med lokala politiker och vattenföretag inrättat vattenbankomater, ett hållbart vattensystem som gör det möjligt för boskapsskötarna att stanna närmre sina hem. - Förut fanns det inget vatten här, men det gör det nu tack vare det här projektet. Nu kan vi hämta vatten när vi vill, berättar Samey som är en av de som använder sig av vattenbankomaterna.


En vattenbankomat i Hadado, Kenya.

Oxfam startade projektet 2014, och systemet är enkelt. Som kund har man en tagg som man kan fylla på som ett kontantkort både via MPESA, Kenyas motsvarighet till Swish, och i kiosker. Priset är fixerat, och 20 liter vatten kostar ungefär 20 öre. Håller man upp sin tagg mot vattenbankomaten börjar vattnet forsa ut, ungefär en hink i taget. Bankomaterna gör det möjligt att hämta vatten dygnet runt och håller nere priset. Vanligtvis säljs vatten i kiosker som bara är öppna speciella tider, där priset bestäms av ägaren och mängden vatten är begränsad, vilket resulterade i långa köer och konkurrens. Vattenbankomaterna stänger aldrig och blir aldrig heller tomma, på grund av att de placeras i direkt anslutning till borrhålen. Det här minskar kötiden drastiskt.


Samey tvättar kläder utanför sitt hem i Hadado, norra Kenya.

Samey är glad över vattenbankomaterna, även om hon, som många andra i hennes situation, inte alltid har råd att ladda på vattentaggen. Men genom information från taggarna som används till vattenbankomaterna kan Oxfam identifiera familjer som inte har råd med tillräckliga mängder vatten, för att sedan fylla på pengar på deras taggar så att de under perioder av torka i alla fall får tillgång till 20 liter vatten per person och dag, vilket är minimummängden. Vattenbankomaterna har gjort det enklare för Samey att hämta vattnet hon och hennes dotter behöver för att överleva norra Kenyas hårda förutsättningar. Men det är tungt och svårt att klara av allt ensam, säger hon: Samey saknar sin familj. Bara om regnet kommer, kommer de tillbaka.


Samey Alasow.

Projektet med vattenbankomater startades tillsammans med WAJWASCO, Wajirs vatten- och avloppsbolag, och ett företag från den privata sektorn. På lång sikt menar Oxfam att Kenyas egna institutioner och företag själva är bäst lämpade att sköta om samhällsstrukturer som denna, och nu är det  (WAJWASCO) som tagit över driften av vattenbankomaterna. Det finns 15 vattenbankomater i Hadado och Griftu.

Foton: Katie G. Nelson/Oxfam

Sidor