Nyheter

Jun 22, 2021
Jun
22
2021

Ny rapport synliggör systemisk exploatering och diskriminering inom globala livsmedelsindustrin

Odlare och arbetarna som förser Europa och USA med produkter som ris, skaldjur, kaffe, te och vin har inte fått tillräckligt stöd för att klara pandemins effekter på hälsan och ekonomin. Flera globala livsmedelskedjor har istället fokuserat på utdelningar till aktieägare och bonusar till styrelseledamöterna. 

 

I en ny rapport: ”Not in this together: how supermarkets became the pandemic’s winner while woman are losing out” visar Oxfam att 16 börsnoterade livsmedelskedjor* i Nederländerna, Storbritannien och USA ökade utdelningen till aktieägarna och bonusar till styrelseledamöter med i genomsnitt 123 procent – från cirka 10 till 22,3 miljarder USD – under pandemins första åtta månader. Samtidigt fick arbetarna i leverantörskedjorna som upprätthöll produktionen knappt något stöd att klara pandemins risker och effekter på hälsan och ekonomin.

Ingen av de närmare 600 odlarna och bönderna i Brasilien, Pakistan, Sydafrika, Indien och Thailand som Oxfam har intervjuat har en lön som går att leva på, en del får inte ens en minimilön. För arbetarna, som är verksamma inom småskalig produktion av kaffe, ris, vin, te och skaldjur, råder inhumana och osäkra arbetsförhållanden. Kvinnor, som drabbats särskilt hårt ekonomiskt under pandemin, är fortsatt de som tjänar minst.

Chesa*, 32 år och migrantarbetare i Thailands fiskindustri, berättar att hennes inkomst halverades under andra vågen av covid-19. Hon hade då inte råd att behålla sin bostad. ”Vi fruktar pandemin. Vi är rädda för att människor ska förakta oss om vi blir smittade.”

Till följd av pandemin har många av arbetarna tvingats in i fördjupad fattigdom, medan några av världens rikaste familjer och individer som äger aktier i de stora livsmedelsbolagen har mångfaldigat sina tillgångar under pandemin. De 16 börsnoterade matvarukedjorna som Oxfam granskat har distribuerat i genomsnitt 98 procent av sina nettovinsten till sina ägare och aktieägare.

”Rapporten pekar på en utbredd, systemisk exploatering och diskriminering av arbetare och producenter i de globala leverantörsleden. Det måste till en stor förändring för att livsmedelsbolagen ska respektera mänskliga rättigheter och det är hög tid för dem att hantera ojämställdheten och fattigdomen bland arbetarna i sina leverantörsled,” säger Lisa Söderlindh, kommunikationschef på Oxfam. 

Oxfam uppmanar livsmedelsbolag att identifiera och vidta åtgärder i de leverantörskedjor där kvinnor löper störst risk för diskriminering, bland annat genom att etablera policys och strukturer som främjar jämställdhet i hela försörjningskedjan och visa ledarskap genom att uppmana sektorn att ta itu med dessa frågor.

*Oxfam har granskat de börsnoterade livsmedelsbolagen: Ahold Delhaize i Nederländerna, Morrisons, Sainsburys och Tesco i Storbritannien, Albertsons, Costco, Kroger och Walmart i USA samt de olistade tyska livsmedelsbolagen Aldi North, Aldi South, Lidl, Edeka och Rewe– samt nederländska Jumbo och PLUS.

Maj 28, 2021
Maj
28
2021

Evelyn vann mot hungern

Undernäring och matbrist slår hårt mot människor i Malawi, ett av världens fattigaste länder. Men Evelyn tog upp kampen mot hungern, och vann.  


Evelyn i Malawi tog kampen mot hungern, med hjälp av utbildning. Här är hon tillsammans med sina barn Violet och Ernest. Foto: Aurelie Marrier d'Unienville/Oxfam

Med stöd av Oxfams givare driver Evelyn en grupp för mammor som tillsammans utbildar sig i nutrition och hälsa.

- Vi har lärt oss massor, även hur man bygger en toalett. Tidigare hade vi två toaletter som alla i vårt samhälle delade på. Idag har min familj en egen toalett och äter en varierad kost, berättar trebarnsmamman Evelyn.

- Tidigare var barnen sjuka hela tiden. Speciellt min son som var undernärd. Jag var så rädd att jag skulle förlora honom. Men det har skett en enorm skillnad sedan jag börjat använda det jag lärt mig. Jag har lärt mig nya recept och tekniker och vår hälsa har förbättrats, säger Evelyn.

Idag använder Evelyn sin kunskap och erfarenhet för att hjälpa andra mammor i samma situation.

- Jag ser stor skillnad. Mina barn hade svårt att orka med skolan. Men nu går min dotter ibland upp före mig och gör sig redo för dagen. Det har skett en stor förändring. Alla har mer energi nu. Problemet med sjukdomar har minskat. Det är ganska imponerande, säger Evelyn, som har framtidsplanen klar.

- Min dröm är ett samhälle som är oberoende och självförsörjande, där alla har tillgång till hälsosam och näringsrik mat.

Maj 18, 2021
Maj
18
2021

Nödläge i Gaza

Situationen i Gaza försämras för var dag. Oxfam uppmanar till att allt våld stoppas genast.

 

Foto: ahmoud Khattab/Quds Net News via ZUMA Wire/Shutterstock

Redan innan våldet eskalerade kämpade palestinierna för sin överlevnad. Efter 14 år av blockad möter palestinier dagliga och systemiska förtryck och diskriminering. De nekas sina grundläggande rättigheter till fri rörlighet, religionsfrihet och frihet att ha fredliga sammankomster. Människor i Gaza är instängda under belägring har ingenstans att fly för att hitta säkerhet. I östra Jerusalem och delar av Västbanken riskerar de dagligen att med våld förflyttas från sina hem, som en del av ett statligt sponsrat arbete för att stödja bosättningsorganisationer som försöker driva palestinier bort från deras land. Allt detta är tydliga överträdelser av internationell rätt.

”Palestinier i Gaza har genomlidit tre krig de senaste tio åren”, säger Laila Barhoum, Oxfams policyrådgivare i Gaza. ”Vi är trötta. Dag efter dag faller bomber på husen där våra vänner och familj bor, på byggnaderna där våra kollegor arbetar. Vi undrar om det kommer vara vi nästa gång. Vid nästa vapenvila kommer vi återigen att börja bygga upp spillrorna, bara för att vänta på att nästa bombanfall ska förstöra det vi gjort.”

Humanitärt nödläge

Över hälften av befolkningen i Gaza lever i fattigdom och har bristande tillgång till mat. När pandemin kom innebar det ytterligare en kris för palestinierna. Nedstängningarna orsakade ökad arbetslöshet och allt fler hamnade djupare ner i fattigdom.

Endast 4% av vattnet i Gaza är drickbart och ungefär en tredjedel av hushållen är inte anslutna till vattensystemet. Det uppskattas att sjukdomar relaterade till förorenat vatten utgör 26% av barnsjukdomarna som registrerats i området.

Den israeliska blockaden begränsar också importen, vilket gör det extremt svårt att utveckla vatten- och sanitetsinfrastruktur: mindre än 16% av den utrustning som behövs för att bygga vatteninfrastruktur når Gaza.

Tillgången till rent vatten i Gaza är avgörande och kan rädda miljontals liv. Vi måste agera nu för att nå ut med rent vatten till palestinska familjer.

Vattenbristen förvärrar covidkrisen

Gaza har ungefär 3-4 timmar elektricitet om dagen, eftersom att Israel blockerat införandet av det bränsle som behövs för att driva i områdets enda kraftverk.

Det finns bara 97 intensivvårdsplatser och respiratorer i Gaza. Bristen på elektricitet gör dock att de få platserna är praktiskt taget obrukbara.

Vaccinbristen är också påtaglig: endast 34 500 personer av en befolkning på två miljoner människor, 1,7%, har hittills vaccinerats. Gazaremsan är ett av de mest tätbefolkade områdena i världen, vilket gör social distans praktiskt taget omöjligt. Det, tillsammans med bristen på vatten ökar dödligheten för covid-19 ytterligare.

Människor i Gaza behöver rent vatten nu. Vi måste rädda så många liv som möjligt och förhindra att viruset sprids och muteras ännu mer.

Situationen är akut

  • Endast 4% av befolkningen har tillgång till dricksvatten som hanteras genom det offentliga vattensystemet.
  • Vattenrelaterade sjukdomar står för cirka 26% av barnsjukdomarna i Gaza.
  • Endast 34 500 av 2 miljoner människor har vaccinerats mot covid-19 (1,7%).

Såhär kan du hjälpa

Bombningarna förstör de få vattenreserver som finns i Gaza. Hjälp behövs nu. Rent vatten räddar liv.

  • 250 kr räcker till vatten till 125 personer, med hjälp av vattenreningstabletter som gör smutsigt eller förorenat vatten drickbart.
  • 550 kr räcker till en första hjälpen-låda innehållande en vattenrenare, en hink för att förvara vatten i och hygienartiklar för att hålla sig frisk från sjukdomar.

Swisha din gåva till 900 37 24 och märk den "HJÄLP"

Apr 29, 2021
Apr
29
2021

Oxfam utökar insatser efter covidkris i Indien

”Vår prioritet nu är att förse sjukhus och vårdpersonal utrustning så att de kan fortsätta att behandla de som är sjuka."

 

En man i New Delhi väntar på att få sin syrgastub påfylld. Foto: Adnan Abidi/Reuters

Oxfam utökar nu sina insatser i Indien där en andra våg av covid-19 skapat en krissituation, med överfulla sjukhus och brist på medicinsk utrustning.

- Människor dör bokstavligen på gator och parkeringar. Sjukhusen är i enormt behov av medicinsk utrustning och syre, medan priserna på mediciner och syre har skjutit i höjden. Det är så illa att jag knappt kan greppa situationens omfattning, säger Amitabh Behar, generalsekreterare på Oxfam Indien.

- Indien som är ”världens apotek” kippar nu efter luft. Indien behöver världens hjälp nu. Men man behöver också få friheten att producera covid-vacciner och inte vara bundna av de patent, licenser och affärsavtal som man tvingats göra med de stora läkemedelsföretagen, säger Amitabh Behar.

Oxfams team har redan börjat dela ut munskydd, handsprit och annan skyddsutrustning på förfrågan av statliga sjukvårdsmyndigheter. Inom de kommande dagarna kommer vi även att inleda distribution av skyddsutrustning till 500 vårdanställda.

Oxfam förser också statliga sjukhus med syrgasbehållare, sängar, digitala termometrar och annan medicinsk utrustning, samt sätter upp handtvättstationer på offentliga platser och delar ut mat och kontantbidrag till utsatta grupper, som till exempel migrantarbetare som inte kan ta sig hem i nuläget.

-Vår prioritet nu är att förse sjukhus och sjukvårdspersonal med medicinsk- och personlig skyddsutrustning så att de kan fortsätta att behandla de som är sjuka. Men för att undvika en värre humanitär katastrof är det viktigt att vi stoppar spridningen och därför förbereder vi också handtvättstationer och informationskampanjer för att hjälpa människor att skydda sig, säger Behar.

Hittills har 86 procent av covid-19-vaccinen gått till rika länder. Endast 0,1 procent av doserna har gått till låginkomstländer. Detta trots att hungern och arbetslösheten i spåren av covid-19 skördat lika många dödsoffer som viruset. Alla behöver få tillgång till den livsviktiga sprutan, men läkemedelsbolagen fortsätter bestämma vilka länder som ska få köpa vaccinet, när, hur många doser och till vilket pris.

Klicka här för att skriva under vår namninsamling för att kräva en jämlik fördelning av vaccin mot covid-19.

Apr 29, 2021
Apr
29
2021

Pandemin slår hårdare mot kvinnor

Covid-19 kostade världens kvinnor 64 miljoner jobb och 800 miljarder dollar i förlorade inkomster under 2020.

 


”Jag är redan skuldsatt. Det finns inte en chans för mig att köpa ens ett kilo ris. Hjälpen jag får här gör att jag klarar mig en månad. Jag vet inte vad jag skulle gjort om jag inte fått det här stödet.” Shahida Akter Lucky, en av många hushållsarbetare som blivit av med jobbet står i kö till Oxfams matutdelning i Dhaka, Bangladesh. Foto: Fabeha Monir / Oxfam

64 miljoner kvinnor blev av med sina jobb förra året. Det är en femprocentig förlust, jämfört med 3,9 procent för män. Ytterligare 47 miljoner kvinnor i världen förväntas hamna i extrem fattigdom och leva på mindre än 1,9 dollar per dag 2021.

- De ekonomiska effekterna av covid-19 slår extremt hårt mot kvinnor som globalt sett är överrepresenterade i lågbetalda jobb med osäkra anställningar i de branscher som påverkats mest av pandemin, säger Gabriela Bucher, generalsekreterare på Oxfam international.

Det här är en försiktig uppskattning och omfattar inte de inkomster som gått förlorade hos de miljontals kvinnor i världen som arbetar i den informella ekonomin - hushållsarbetare, marknadsförsäljare och arbetare inom textilindustrin.

Över hela världen har kvinnor i större utsträckning slutat arbeta eller gått ner i tid under pandemin, till stor del på grund av det vårdansvar som ofta ligger på just kvinnor. Även innan pandemin bröt ut lade kvinnor och flickor i världen 12,5 miljarder timmar om dagen på obetalt hushålls- och omsorgsarbete.

- Det obetalda hushålls- och omsorgsarbetet exploderat i omfattning och ansvaret för att axla det utökade vårdbehovet under pandemin har framför allt fallit på kvinnor, säger Gabriela Bucher.

Sidor