Miljardärernas förmögenheter ökade förra året - de fattigaste förlorade pengar

Jan 20, 2019
Jan
20
2019

Miljardärernas förmögenheter ökade förra året - de fattigaste förlorade pengar

Oxfams ojämlikhetsrapport: Världens fattigaste hälft såg sina tillgångar minska med 4 miljarder om dagen förra året. 

 

Världens cirka 2000 dollarmiljardärer tjänade tillsammans 23 miljarder kronor om dagen förra året samtidigt som de 3,8 miljarder människor som utgör världens fattigaste hälft såg sina tillgångar minska med 4 miljarder om dagen. Detta visar Oxfams ojämlikhetsapport Public Good or Private Wealth som släpps idag i samband med Världsekonomiskt forum i Davos, Schweiz.

Rapporten visar att de ökande klyftorna mellan rika och fattiga underminerar kampen mot fattigdom, är skadlig för våra ekonomiska system och skapar sociala slitningar världen över och avslöjar hur regeringar förvärrar ojämlikheten genom att underfinansiera sociala tjänster så som sjukvård och utbildning, inte utkräva tillräckliga skatter från företag och superrika individer och misslyckas med att ta tag i problemet skatteflykt. Den visar också att kvinnor och flickor drabbas hårdast av den ökande ekonomiska ojämlikheten.

- Storleken på ditt bankkonto ska inte bestämma hur många års utbildning du får eller hur länge du lever- men detta är verkligheten i alldeles för många länder. Medan företag och de superrika avnjuter låga skatter blir miljoner flickor nekade utbildning och kvinnor dör till följd av bristande mödravård, säger Oxfam Internationals VD Winnie Byanyima.

Rapporten visar att antalet miljardärer nästan har fördubblats sedan finanskrisen, med en ny miljardär varannan dag mellan 2017 och 2018. Dessutom betalar rika individer och företag lägre skattesatser än på flera decennier.

  •  Samtidigt tvingas 100 miljoner människor in i extrem fattigdom varje år på grund av sjukvårdskostnader och halva jordens befolkning lever på mindre än 50 kronor om dagen.
  • Bara 4 cent av varje dollar av världens skatteintäkter kom från beskattning av förmögenhet så som arv eller fastigheter 2015. Den här typen av skatter har reducerats eller tagits bort i många rika länder och har knappt implementerats i utvecklingsländer.
  • Skattesatser för rika individer och företag har sänkts kraftigt. Till exempel minskade den högsta skattesatsen för personlig inkomstskatt i rika länder från 62 procent 1970 till bara 38 procent 2013. Medelvärdet i fattiga länder är bara 28 procent.
  • De allra rikaste gömmer också stora summor - ca 70 biljoner kronor- från skattemyndigheter.
  • I några länder, till exempel Brasilien, betalar den fattigaste 10 procenten av befolkningen en högre andel skatt i förhållande till sin inkomst än den rikaste 10 procenten.
  • Om den rikaste procenten betalade 0,5 procentenheter mer i skatt på sina förmögenheter hade det sammanlagt räckt till utbildning för alla de 262 miljoner barn som idag inte går i skolan och sjukvård som hade kunnat rädda 3,3 miljoner människors liv.

Den permanenta underfinansieringen av samhällstjänster drabbar de fattiga värst, likaså exkluderas de fattigaste när samhällstjänster säljs ut till privata företag. I många länder har utbildning och sjukvård blivit en lyx bara rika har råd med. Varje dag dör 10 000 personer på grund av att de inte har råd med sjukvård. I utvecklingsländer löper ett barn från en fattig familj dubbelt så stor risk att dö före fem års ålder, jämfört med ett barn från en rik familj. I länder som till exempel Kenya går barn från rika familjer i skolan dubbelt så länge som barn från fattiga familjer.

- Vi har inte tillräckligt. Vi har inte lämpliga klassrumsmöbler eller utrustning. Dessutom känner många barn på landsbygden att de är nedprioriterade, mindre värda, och de når inte upp till de förväntade resultaten. Några barn måste jobba samtidigt som de studerar. Några måste gå två timmar för att komma till skolan och några är undernärda, berättar Betty som är lärare i Palca, Bolivia, där skolavhopp är vanligt.

Att sänka förmögenhetsskatter gynnar främst män som kontrollerar över 86 procent av företagen och har 50 procent större förmögenheter än kvinnor globalt. Omvänt är det fattiga kvinnor och flickor som drabbas hårdast när samhällstjänster nedprioriteras. Flickor tvingas sluta skolan när skolavgifterna blir för höga och kvinnor stannar hemma och tar hand om sjuka släktingar när sjukvårdssystemet sviker. Oxfam uppskattar att om allt obetalt hushållsarbete kvinnor står för globalt per år hade utförts av ett företag hade det haft en årlig omsättning på 10 biljoner dollar, 43 gånger mer än Apple, världens största företag.

- Människor över hela världen är arga och frustrerade. Regeringar kan skapa verklig förändring genom att säkerställa att företag och rika individer betalar sin rättvisa andel skatt och investerar pengarna i gratis sjukvård och utbildning som möter alla människors behov- framförallt kvinnor och flickor som så ofta förbises. Regeringar kan bygga en bättre framtid för alla, inte bara för några få priviligierade, säger Winnie Byanyima.