På besök hos basmatirisodlarna i Pakistan

Mar 9, 2018
Mar
9
2018

På besök hos basmatirisodlarna i Pakistan

2015 blev vi kontaktade av Axfood efter att de insett att allt inte stod rätt till i produktionen av deras basmatiris från Punjab. Nu har det gemensamma projektet varit igång i ett år och förhållandena för risbönderna förändrats drastiskt.
 

samarbete för hållbar risodling

2015 insåg man på Axfood att deras basmatiris från Punjab var mörkrött på nästan alla riskparametrar; barnarbete, kvinnors situation, arbetsvillkor, vattenbrist, bekämpningsmedel och sårbarhet inför klimatförändringar. Axfood tog därför kontakt med Oxfam för att få hjälp med att undersöka hur det låg till i området där riset köps in. Ett år senare var studien färdig och farhågorna bekräftades. Småbönder som odlade basmatiris var ofta fast i skuldfällor gentemot byns mellanhand. Höga räntor höll bönderna i fattigdom. När kvinnorna tog arbete under risplanteringssäsongen fick de utstå hårda arbetsvillkor. Dessutom förekom det ibland trakasserier och skadliga arbetsförhållanden. 

Tillsammans med Axfood, Axfoundation och leverantören Rol-Ryz påbörjades arbetet för att förbättra villkoren.


Foto: Axfood

Bönderna organiserar sig och kvinnor tar plats

Projektet innebär bland annat att bönderna organiserar sig i odlarorganisationer i tio byar där kvinnors medverkan ska vara minst 50 procent. Kunskap om hållbarhetsstandarden för ris förs ut till bönderna så att de kan minska miljömässiga och sociala missförhållanden och få bättre betalt för sitt ris. I januari reste vår partnerorganisation Axfood till Pakistan för att se efter hur det går i risprojektet. Kristina Areskog Bjurling är Hållbarhetsansvarig på Axfood och en av de som var på plats.


Kvinnliga bönder i Pakistan. Foto: Khaula Jamil/ Oxfam Novib

- Ett av mina starkaste intryck från Pakistan är kvinnorna i byn Pindi Ratan Sing. Den kvinnliga ordföranden berättade för oss att de nu träffas och diskuterar gemensamma problem och lösningar och att kvinnorna för första gången vågar uttala sig och vara aktiva i diskussionerna i byn. Min första reaktion var att detta måste vara för bra för att vara sant. Kan det vara så att de har fejkat mötet eftersom vi är där på besök? Men när fler kvinnor uttryckte liknande historier och även männen talade om hur de upplever att de nu kan ta bättre gemensamma beslut insåg jag att det var genuint. Detta händer på riktigt, säger Kristina Areskog Bjurling.

Vatten en central fråga för risproduktionens hållbarhet

Ris kräver stora mängder vatten och grundvattennivån i Punjab sjunker stadigt.
- Innan projektet trodde vi att det var bättre att sälja riset fuktigt eftersom det då är tyngre. Med hjälp av de nyvunna kontakterna med ägarna av riskvarnarna förstår vi att det egentligen är tvärtom. Vi får faktiskt mer betalt för riset om det håller låg fuktighet, säger en av deltagarna i projektet där bönder får information om vattensparande odlingsmetoder, både från ett ris-institut och Lantbruksuniversitetet i Faisalabad.

Genom att använda de nya metoderna, bland annat direktsådd av ris, kan man spara uppemot 30 procent av vattenmängden. De nya kontakterna man knutit i projektet har också underlättat försäljningen för bönderna. Genom ett samarbete med risexportören Matco får 200 av bönderna i området för projektet dessutom möjlighet att sälja sitt ris direkt till dem för ett bättre pris än tidigare. Även arbetstagarnas rättigheter är en central del för att göra risodlarnas villkor bättre.
- Jag har jobbat länge med att plantera ris och det är ett hårt arbete. Innan det här projektet visste jag inte att vi som är säsongsarbetare utan egen jord också har rättigheter, berättar en kvinnlig lantarbetare som inte äger någon egen jord.


Människor i Pakistan i en protest mot klimatförändringar. Foto: Khaula Jamil/ Oxfam Novib

- Om våra leverantörer längre fram kan börja att köpa in direkt från småbönder som anpassat sig till den internationella hållbarhetsstandarden för ris så kan vi genom vår handel bidra till reella förbättringar för dessa bönder. Det skulle innebära att de kan sätta sina barn i skolan, ha råd med sjukvård och äta sig mätta året om. Basala saker som fattas för allt för många risbönder med lite eller ingen mark idag, säger Areskog Bjurling.

Nu planerar Oxfam och Doaba, den lokala organisation som driver projektet i byarna, att påverka politiskt för ökad lagstiftning för rimliga arbetsvillkor inom jordbruket, som i Pakistan inte omfattas av den vanliga arbetsrättsliga lagstiftningen. Målet är att säkerställa att anställda vid risodlingar har schyssta arbetsvillkor.
- Mitt bestående intryck är att vi lyckats över förväntan i projektet med att förbättra risodlarnas villkor så här långt. Möjligheten att få till ytterligare framsteg framöver är stor. Det känns hoppfullt, säger Areskog Bjurling.